Fredagsstämningen är fullkomlig. Zoolander är tillbaka tidigare än väntat. Tillsammans med Paramount Digital Entermainment kommer Ben Stiller att utveckla en animerad serie för webben, baserad på den ljuvlige lille narcissisten med världens bästa photoface. Det handlar om fem minuter långa episoder och både Will Ferrell och Owen Wilson ser ut att blanda sig i. 

Och plötsligt ter sig väntan på Zoolander 2 mer uthärdlig.

Nöjesbladets nyhetschef Tobbe Lindner blir härmed tv-stjärna i Norge. Kommer ses av över 600 000 norrmän på fredag. Spännande…

Tobbe säger att det som ormen gör med den andra ormen i klippen, det gör jag med honom varje dag.

Mentalt.

/Klas

Har vi någonsin tänkt på att Nöjesbladets Hollywood-korre har en dubbelgångare? Jag tror inte det. Men det har han.

SAKER ATT LÄNGTA TILL:

The walking dead – zombie-tv signerad Frank Darabont. Inte en dag för tidigt. Sjukt snygg trailer dessutom. VM i Längt.

– The Thing – en prequel till John Carpenters sci-fi från 1982. Nu med riktiga norrmän! 

http://www.aceshowbiz.com/news/view/00035830.html

– Lost-boxen – dimper ner i postlådan på onsdag. Ska som sista människa på jorden klämma hela final-säsongen och få mitt efterlängtade avslut.

– Nästa avsnitt av The Event – känner en begynnande irritation över det totala Lost-koncept-plagiatet, men måste fortsätta.

– Social network – världens bästa regissör gör film om Facebook.

– Buried – vansinnigt snyggt om att bli levande begravd. 

Anders Wester och Kim Sulocki, utmärkta i Spamalot.

En vecka i humorns tjänst.

Jag har varit runt Sveriges tre största städer i jakten på det bästa skrattet.

Måndag i Göteborg med Galenskaparna, tisdag i Stockholm, onsdag i Stenungsund där Anna Mannheimer och Peter Apelgren bland annat drog Kålle & Ada-vitsar. På torsdagen Göteborg och Robert Gustafsson som gjorde sin ur-göteborgare Weiron i ottan och sjöng ett par Nationalteatern-låtar medan de röda fanorna vajade.

Och fredag kväll i Malmö med skånska spexare och komiker som försvenskade Monty Python.

Skåningarna var veckans roligaste.

Spamalot är det bästa jag sett än så länge den här hösten.

Mycket beror det förstås på original-musikalen, som Monty Pythons Eric Idle satt ihop. Men Nöjesteatern i Malmö tar väl hand om den.

”Spamalot” kommer säkert att röra sig runt Sverige efter succéen i Malmö.

För vi verkar behöva skratt i dessa tider.

Revy är höstens ord, både för Magnus Uggla, Robert Gustafsson och Galenskaparna/After Shave. Som alla gör sevärda shower.

Ute i vardagen är det oroligt. Köerna är långa till något roligt.

Två teaterpremiärer i Stockholm i veckan.

I torsdags var jag på ”Sugar – i hetaste laget” på Oscars. På lördagen var det ”Lilla syster kanin”.

På den ena fick man champagne (avböjde, jag jobbade), på den andra bjöds det råa morötter (avböjde, jag jobbade).

I den ena foajen luktade det starkt av parfymer, i den andra av vällingpruttar.

På den ena kom folk försent, gick högt pratande in i bänkraderna och tog kisspauser mitt under föreställningen. Så var det inte alls på barnteatern.

Mer disciplin bland de unga besökarna på Dockteatern Tittut.

”Lilla syster kanin” bygger på en bok av Ulf Nilsson som också var på plats på premiären.

En utmärkt uppsättning. Sara Bexell och Sofia Hollsten spelar nu alla rollerna. Ibland är det små dockor ovan en tygbakgrund, ibland större dockor i samspel med berättande Sparriskaninen.

Som ska passa sin lillasyster en lång dag när mamma och pappa är ute och samlar morötter. Spänning med hungriga rävar och humor med en groda.

Perfekt för Nathalie som är två år och åtta månader. Igenkänning och humor.  Publiken fick hjälpa till med att sjunga lite vaggsång och lära den rätt hopplösa lillasyster Kanin hur olika djur låter.

På Oscars försökte en del i publiken mest ”hjälpa till” genom att glo på sina moibltelefoner efter sms.

Förstår inte folk som går på bio och teater att en mobil lyser som en ficklampa i en märk salong?

Foto: Andreas Lundberg

Dagen efter den stora Rockbjörnen-festen. Sitter och söker efter bilder på Alexander Skarsgård i vårt arkiv.

Hittar dessa fynd. Enjoy!

Foto: Bibbi Johansson

2002 års Rockbjörnen-vinnare: Kent, The Sounds, Håkan Hellström och Robyn..!

Det har definitivt gått några år sedan dess… Men Rockbjörnen älskar fortfarande Robyn!

Ikväll kl 21.00 spelar hon ett akustiskt set i Rockbjörnens interaktiva livesatsning ”Live-löpet”. Jag skulle inte missa detta frivilligt. För att vara helt säker på en plats kan man boka här.

Krönika i dagens Nöjesbladet:

Göteborg.

Staden, myten, ordvitsen.

Tredje Way Out West avklarad och jag är överkörd av en tiotonstruck.

Vad är det ni gör med mig – Håkan, Henrik och Hurricane?

När man kommer hem från festival är den första fråga som möter en:

Vad var bäst då?

Man kanske drar till med ett The XX, ett The Drums, ett LCD Soundsystem. Naturligtvis total lögn. Det som alltid golvar en i Göteborg är – Göteborg.

Tidigt på fredagen började snacket gå. Alexander Skarsgård, Kate Bosworth och Kirsten Dunst var på plats i festivalvimlet. Hollywoodglansen hade förgyllt Slottsskogen. Joel Kinnaman, Fares Fares, Anders ”Moneybrother” Wendin, fler Skarsgårdar och diverse Söderkisar i dess entourage.

Backstage hade ett område i baren seglats av med rep för att deras gäng skulle få vara ifred från ovälkomna vip-fyllskallar. Samma sak på klubben Park Lane där de efterfestade. Mitt i tisslet och tasslet (”är de fulla?”, ”bråkar de?”, ”hånglar de?”) står Broder Daniel-sångaren Henrik Berggren några meter bort.

Först DÅ blev jag starstruck.

Av en man iklädd plommonstop och cape.

Därmed är allt som det ska i Göteborg.

2008 var året då Broder Daniels avsked golvade mig i Slottsskogen. Bandets efterfest var mer eftertraktad än Pharrell Williams skumpabjudning med tillhörande tits&ass.

2009 var året då Daniel ”Hurricane” Gilbert spelade sina då outgivna låtar på en efterfest på Röda Sten – inför vännerna Henrik Berggren och Håkan Hellström. Vilka som var festivalens huvudakter? Who knows.

2010 var året då Håkan Hellström spelade hela genombrottsskivan ”Känn ingen sorg för mig, Göteborg” i en konsert som mer liknade väckelsemöte. Eller i mitt fall – årets traditionella överkörd-av-tiotonstruck-ögonblick.

Alla andra konserter under Way Out West bleknade plötsligt i jämförelse.

Vad är en ”Superman returns”-stjärna i glansen av en 36-åring iförd sjömanskostym?

Det ska tydligen till en göteborgare för att bli profet i sin egen hemstad.