Belgien skulle i dag som första land i Europa ha fattat det kontroversiella beslutet att förbjuda heltäckande slöja, så kallad burka.

En regeringskris kom emellan. Åtminstone tillfälligt.

Det är inte burkan som utlöser krisen. Men krisen kan fälla burkaförbudet.

Läget är fortfarande oklart men det ser ut som den belgiska regeringen är på väg att kollapsa. Kristdemokraten och premiärministern Yves Leterme har lämnat in sin avskedsansökan till kung Albert. Kungen uppges tveka ifall han ska bifalla den eller inte. Han fruktar att en regeringskris ”allvarligt skulle hota” Belgiens ställning i Europa.

Parlamentet kan ändå rösta men det verkar mindre troligt under dessa omständigheter.  

Faller regeringen är den troliga konsekvensen ett nyval. Burkaförbud blir det förmodligen ändå förr eller senare. Det har brett stöd i de flesta partier.

Belgien – om de nu hinner först – är bara början. I Frankrike har president Nicolas Sarkozy lagt fram ett förslag som innebär ett totalförbud mot heltäckande slöjor. Omröstning sker troligen i maj. Även i Holland och Danmark finns det långtgående funderingar på liknande förbud.

Lagstiftningen är ett försök att möta folkliga opinioners krav på att stoppa spridningen av muslimsk fundamentalism i Europa.

Förbudet är ett ingrepp i den personliga friheten. Människor borde få gå klädda som de vill. Dessutom är det väldigt få kvinnor som bär de heltäckande slöjorna, niqab eller burka. 2 000 i Frankrike. Jag har sett uppskattningar på 30 i Belgien. Med andra ord är det inget stort problem.

Men det finns skäl i den andra vågskålen. Hur rimligt i dessa tider av terrorism är det att människor går omkring på offentliga platser med dolda ansikten? Heltäckande slöjor underlättar inte precis kommunikationen mellan människor.

Att tillåta slöjorna kan också ses som att Europas demokratiska samhällen accepterar symboler för kvinnoförtryck. Ofta är det männen som kräver att kvinnan ska bära slöja när hon rör sig utanför hemmet.

För- och nackdelar står och väger. Men i förbudet finns en obehaglig underström av anti-muslimska stämningar som likt en tsunamivåg rullar över Europa.

Först var det folkomröstningen om minareter i Schweiz. Nu är det slöjan. Vad kommer härnäst?

 

Fotnot: Den belgiska regeringskrisen utlöstes av ett lagförslag som skulle ge fransktalande boende i flamländska områden rätt att rösta för fransktalande kandidater. Vilket får en att undra vilka motsättningar som är starkast i landet. Den mellan fransktalande och flamländare eller den mellan belgare och muslimer.