De ska rädda världen.
avDAVOS. Gräddan av världens politiska och ekonomiska elit befinner sig denna vecka på en och samma plats.
I en idyllisk alpby instängda mellan snöklädda bergstoppar.
Uppdraget är allt annat än blygsamt. Rädda världen undan alla kriser.
Hur få fart på tillväxten i Europa igen? Hur ska framtidens jobb skapas? Hur ska världen ha råd att möta klimathotet?
Ämnena är många och tunga när 2 500 toppolitiker, ledande affärsmän och mediachefer träffas här i schweiziska Davos på World Economic Forum, WEF. 45 statschefer deltar.
Man kan likna WEF vid en diskussionsklubb med den skillnaden att personerna som diskuterar här verkligen har både makten och förmågan att förändra världen. Här sätts världens agenda.
Det är lite av ”alla är här”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel glider runt i korridorerna i kongressbyggnaden. Liksom Storbritanniens David Cameron, Ryssland Dmitri Medvedev, mångmiljardären Bill Gates, finansgurun George Soros och FN-chefen Ban Ki-Moon. Även Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt är på plats.
Inramningen är vackrast tänkbara. Snön hänger tung från de pittoreska alpvillorna. Mellan molnen syns de spetsiga, snöklädda topparna som omger dalen.
Det är litet och trångt. Inte ett ledigt hotellrum finns att uppbringa. De som bokat långt i förväg betalar astronomiska summor för en säng.
Men så många viktiga och kontroversiella personer på ett och samma ställe är en presumtiv måltavla för terrorister och en mardröm för de som ska arrangera säkerheten.
Jag passerar den första poliskontrollen redan flera mil före Davos. Ju närmare stan desto tätare är det mellan poliserna som bär automatvapen med mycket långa pipor. Delar av Davos är helt avspärrad för de som inte har ackrediteringsbrickor hängande på bröstet.
En som är här för första gången är författaren Henning Mankell. Han är förvånad över att ha blivit tillfrågad och inte så lite skeptisk. Men samtidigt nyfiken.
– Det här mötet är bland det mest elitistiska jag kan tänka mig, säger han när jag träffar honom på hotellet i Klosters. Grannbyn där de inte fullt lika fina får bo.
Ändå tvekade han aldrig till att tacka ja. Mankell ska med sina erfarenheter av Afrika ge berättelser om fattigdom som ligger bortom siffrorna.
Skillnaden jämfört med andra toppmöten är att ingen behöver känna någon press att komma fram till omedelbara beslut. WEF är en chans för toppolitiker och näringslivseliten att få träffas och utbyta idéer under mer informella former. Tanken är att det ska släppa loss kreativiteten och skapa nya vänskapsband som världen kan dra nytta av.
Världen mår inte särskilt bra just nu. Pessimismen breder ut sig. Kriser är det ingen brist på.
Temat för årets upplaga av World Economic Forum säger en del, ”dynamisk motståndskraft”. Inte en titel man skulle välja om det mesta såg ljust ut.
Inför mötet har WEF släppt sin årliga rapport där man bett drygt tusen experter och näringslivstoppar att ranka vilka risker de ser som världens största under 2013 och tio år framåt.
De ökade klyftorna och den sociala oro som det kan medföra är en risk många sätter överst.
En annan är kollisionen mellan den ekonomiska krisen och de alltmer extrema väderrelaterade katastroferna som tros bero på klimathotet. WEF varnar för ”den perfekta globala stormen” där stora samtidiga påfrestningar på ekonomi och miljö riskerar att få oöverstigliga konsekvenser.
En färskare och mer oväntad fara är internet. You Tube-klipp med falska rykten och provocerande innehåll som sprids med blixtens hastighet över världen och leder till kravaller. I värsta fall kan världen få sitt första krig 2013 där innehåll på nätet är den utlösande faktorn.
Vad har då alla dessa skarpa hjärnor och mäktiga män och kvinnor för chans att lyckas?
Den som väntar sig omedelbara resultat blir nog besviken. Dagens ledare är mer fokuserade på att bli omvalda än att lösa långsiktiga världsproblem.
Men så länge världens mäktigaste pratar med varandra istället för att slåss är något vunnet.