Nyss var han på väg att starta krig mot både USA och grannen Sydkorea.

Nu är det plötsligt helt andra tongångar som hörs från Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Häromdagen gick han med på att låta familjer som splittrats av Koreas delning 1953 att åter få träffas. Det blir i så fall första gången sedan 2010 som familjer återförenas. Om så bara för några dagar.

Trots att det är 60 år sedan Koreas delning så finns det fortfarande 72 000 sydkoreaner som är i livet och har släktingar i Nordkorea.

Familjeåterföreningarna är inte det enda tecknet på de plötsligt upptinade relationerna. Förra veckan gick Nordkorea med på att åter öppna den industriella frizonen Kaesong. Den ligger i nord men drivs av sydkoreanska företag med nordkoreansk arbetskraft. Nordkorea stängde under stort buller och bång frizonen i april i samband med allmänt krigiska tongångar mot omvärlden.

Nu är det som om alla ord om Sydkorea och USA ”ska förgöras i en eldstorm” aldrig har uttalats.

Det plötsliga tövädret så snart efter de extrema hot som Nordkorea då uttalade stärker känslan av att det var ett spel för att få Kim Jong-Un att framstå som en tuff och stark ledare inför den egna befolkningen. En som till och med vågar utmana mäktiga USA.

Han är ung, under 30 år, och färsk i rollen som ledare. Vapenskramlet i vintras och våras etablerade i nordkoreanernas ögon Kim Jong-Un som en värdig efterträdare till sin far Kim Jong-Il och farfar Kim Il Sung.

Syftet var förmodligen också att stärka hans roll hos militären.

Vilket inte hindrar att man undrar hur en regim så skrupelfritt kan kasta sig mellan helt olika positioner.

Varje gång Nordkorea slungar ur sig sina sanslösa verbala hot fruktar omvärlden att det just den här gången kanske ska vara allvar. Landet har trots allt någon form av kärnvapen. Ett skrämmande faktum i händerna på en auktoritär och oberäknelig regim.

Även om det är högst oklart hur bra vapnen fungerar är det inget man gärna vill få prövat i praktiken.