Varför sitter det nästan bara svarta män på de anklagades bänk i Haag?

Kritiker ser det som bevis på att domstolen är rasistisk.

Stämmer det och spelar det i så fall någon roll?

I dag startade rättegången mot Kenyas vicepresident som är åtalad för brott mot mänskligheten. Enligt reportrar på plats verkade William Ruto avspänd och självsäker när han förklarade sig ”icke skyldig” på alla åtalspunkter. Han inställde sig frivilligt vid den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC.
Detta trots att han så sent som i våras tog makten i Kenya tillsammans med sin medåtalade, presidenten Uhuru Kenyatta. Denne har också lovat komma till Haag när hans rättegång börjar i december.

Beskedet från de åtalade är att de inte båda kan vara borta från Kenya samtidigt. Det sätter Kenyas grundlag stopp för.

Samtidigt har Kenyas parlament röstat för att landet ska dra sig ur sitt medlemskap i ICC. Ett uttryck för den ökande kritik som riktas mot ICC framförallt från afrikanska länder.

Åtalet mot de Ruto och Kenyatta gäller våldsamheterna som följde på valet 2007. De båda anklagas för att ligga bakom våldet mot anhängarna till sina politiska motståndare.

Så långt är allt glasklart.

Det är precis den här typen av övergrepp som ICC ska ägna sig åt.

Men samtidigt med att rättegången inleds kommer det en rapport från den svenske journalisten Bengt Nilsson som under många år rapporterat från och om Afrika. Han påpekar det faktum att ICC efter 11 år än så länge bara åtalat svarta ledare från Afrika. Vilket skulle kunna tolkas som att domstolen är rasistisk och diskriminerar.

Men kanske är det helt enkelt så att det pågått och pågår ett antal konflikter i Afrika där civilbefolkningen drabbats särskilt hårt och ICC därför har anledning att gripa in.

Att anklaga västvärlden för rasism och nykolonialism brukar vara en ryggmärgsreaktion hos odemokratiska afrikanska ledare så fort deras ledarskap ifrågasätts av västvärlden.

Men det finns ett stort problem med ICC.

Vssa länder, däribland jättar som USA, Ryssland, Kina och Indien har inte anslutit sig till domstolen. De behöver därför inte samarbeta med domstolen eller lämna ut medborgare som åtalas av ICC.

Därmed vore det i praktiken ett slag i luften att exempelvis åtala USA:s förre president George W Bush för att han startade krig mot Irak på falska premisser och indirekt är skyldig till över 100 000 människors död. USA skulle aldrig lämna ut Bush.

Vilket inte hindrade ICC från att åtala Sudan president Omar al-Bashir trots att även Sudan tillhör de länder som inte erkänner ICC.

Just sånt sticker i ögonen på många afrikaner. När deras ledare begår allvarliga brott och krigsförbrytelser så åtalas de av ICC. Medan västledare uppfattas göra lite som de vill i kraft av sina militära slagkraft och i demokratins namn.

Oavsett sanningshalten i detta är det en farlig utveckling. Om ICC inte längre uppfattas som en legitim och rättvis institution i stora delar av världen så riskerar hela systemet att falla samman.

Vilket vore synd.

De särskilda tribunaler som tidigare hållits i en rad konflikter som forna Jugoslavien, Rwanda, Sierra Leone har varit mycket framgångsrika. De ytterst ansvariga för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten skakar nu galler på olika håll i världen.

Signalen till diktatorer och tyranner har varit att de inte längre kan räkna med att gå fria. En signal som verkligen fungerat.

OM ICC inte lyckas fortsätta på den vägen eller om deras trovärdighet undergrävs så är det djupt olyckligt. Då förlorar världen ett viktigt instrument för att få makthavare att tänka två gånger innan de begår allvarliga brott.