Åsiktsklyftan mellan amerikanska väljare har aldrig varit större än i dag.

Republikaner och demokrater lever i sina egna världar och ser till och med motståndarna som ett hot.

Även om republikanerna vinner kongressvalet om tre veckor blir resultatet en ännu större förlamning av amerikansk politik.

Torr statistik säger förvånansvärt mycket om det politiska läget i USA. Särskilt när den tolkas av Bruce Stokes, av de ledande experterna på det oberoende opinionsinstitutet PEW.

Han är på besök i Sverige och håller hov för en liten grupp journalister och andra intresserade i en av amerikanska ambassadens representationsvåningar på Strandvägen i Stockholm.

Bilden han ger av det politiska läget i hemlandet är på ett sätt skrämmande. Aldrig tidigare i modern tid har så många amerikaner sett sig själva som helt övertygade demokrater respektive republikaner. Rörelsen mellan partierna är på rekordlåg nivå.

Men inte nog med det. En stor del av väljarna betraktar motståndarna som en fara för landet. Hela 36 procent av republikanerna har den uppfattningen om de demokratiska partiet och 27 procent av demokraterna tycker så om republikanska partiet.

– Det handlar inte bara om att tycka olika, säger Bruce Stokes. Man ser sina politiska motståndare som ett hot.

Stokes beskriver det som att amerikanerna allt mer lever i ”ideologiska getton” där de bara umgås med andra människor som delar deras åsikter. Det förstärker de egna uppfattningarna och minskar förståelsen för motståndarens.

Detta är särskilt allvarligt i ett politiskt system som bygger på samarbete och kompromisser.
Där finns förmodligen också en viktig förklaring till att den amerikanska kongressen blivit mer och mer dysfunktionell.

Något hopp om att det ska ändras efter valet till senaten och representanthuset om tre veckor finns inte.

Opinionsmätningarna pekar mot att republikanerna får majoritet både i representanthuset och senaten. På pappret innebär det att republikanerna kan få igenom sina lagförslag. Men då sitter president Obama i Vita huset och lägger in sitt veto. För att upphäva ett veto krävs två tredjedels majoritet vilket inget av partierna är i närheten av.

Så oförmågan att fatta beslut kommer att fortsätta.

Enligt Stokes stoppades 80 procent av de förslag Obama la fram under de första två åren. Ingen kongress i modern tid har stiftat färre lagar.

Obama försöker fortfarande förverkliga det första beslut han skrev under sedan han flyttat in i Vita huset, att stänga fånglägret på Guantanamo dit misstänkta al-Qaida terrorister fördes från hela världen. Republikanerna har, med hjälp av en del demokrater, blockerat det beslutet genom att vägra ge några pengar för att betala för flytten till amerikanska fängelser.

Oförmågan att få igenom sin politik är förmodligen ett huvudskäl till att amerikanska presidenters popularitetskurva ser ut som en brant skidbacke. När han tillträdde hade Obama 64 procent av amerikanska folket bakom sig som tyckte han gjorde ett bra jobb. I dag är den siffran nere i 42 procent. För George W Bush blev förändringen ännu mer dramatisk. Från 86 procent till 24.

Världsläget kan rädda Obama. Upplevelserna vid terrordåden den 11 september 2001 gör att skräcken aldrig ligger långt under ytan hos amerikanerna. Islamiska staten ses som ett högst konkret hot av många amerikaner. Därför har Obama fått starkt stöd för sitt beslut att samla en internationell koalition för att krossa IS trots att amerikanerna under en längre tid visat en stor krigströtthet.

– Det är förbluffande hur snabbt amerikanerna ändrat inställning, säger Bruce Stokes.

Då spelar det ingen roll att en klar majoritet tycker att USA:s makt i världen har minskat det senaste decenniet.

För Obama är det ändå utrikespolitiken som kan ge honom en sista chans att vända de negativa gillandesiffrorna under hans sista två år vid makten.

Där kan han fatta de flesta beslut själv oavsett vad en förlamad kongressförsamling tycker.