Vad som först såg ut som en masskjutning bland många andra ser nu ut att vara det värsta terrordådet i USA sedan den 11 september.

Det kan göra det lättare för president Obama att få igenom hårdare vapenlagar. En omöjlighet efter vanliga masskjutningar.
När 14 människor sköts ihjäl efter en julfest i San Bernadino i Kalifornien i förra veckan såg det först ut som en av de många masskjutningar som plågat USA på senare år. En upprörd anställd som ville hämnas på sina arbetskamrater.
I snitt inträffar det en masskjutning per dag i USA.
Men när de båda förövarna visade sig vara djupt religiösa muslimer skiftade misstankarna snart till terrorism. De hade inte med sig bara automatvapen utan dessutom bomber som inte detonerade. I deras lägenhet hittades en stor vapenarsenal. Kvinnan, Malik Farook, hade svurit trohet till Islamiska staten, IS, på nätet.
Vad som ännu inte är klart är om de agerade på egen hand, så som IS uppmanat sina anhängare runtom i världen att göra, eller om de är del av en större terrorcell och agerat på uppdrag av någon organisation.
Skillnaden mellan en masskjutning och ett terrordåd kan tyckas vara hårfin. För att klassas som ett terrordåd måste gärningsmannen ha ett politiskt motiv. En vilja att förändra samhällsutvecklingen med sin våldshandling.
I det tal Obama höll häromdagen var det tydligt hur han försökte utnyttja dådet för att försöka få till hårdare vapenlagar. Han hävdade att det var en fråga om nationell säkerhet. Det är svårare att påstå om det ”bara” handlar om en vanlig masskjutning utan politiska motiv.
Ända sedan han flyttade in i Vita huset 2009 har Obama vädjat till politikerna i kongressen att stifta lagar som gör det svårare att köpa avancerade vapen utan några egentliga kontroller. Efter varje mer uppmärksammad masskjutning har Obama försökt öka trycket på kongressen. Men det finns en ohelig allians av republikaner och konservativa demokrater som anser att rätten att bära vapen är viktigare är nästan allting annat. Det enda som möjligen skulle kunna få till en omsvängning är om det visar sig att terrorister drar nytta av de liberala vapenlagarna.
Paret bakom skjutningen, Syed Farook och hans hustru Tashfeen Malik, hade själva helt lagligt köpt tre av vapnen som de använde vid massakern. De övriga tillhörde en bekant.
De hade en längre tid tränat regelbundet på ett antal olika skjutfält.
FBI säger nu att de båda varit radikaliserade under en längre tid. Först lutade polisen åt att det var efter att Farook rest till Saudiarabien för att hämta hem sin blivande hustru som han radikaliserades. Nu säger polisen att de efter intervjuer med bekanta tror att Farook haft militanta åsikter redan innan hanträffade hustrun.
FBI hävdar att paret planerat attacken under en längre tid. Men fortfarande finns det inget som tyder på att Islamiska staten eller någon annan terrororganisation var inblandad. Polisen tror att det handlar om gör det själv-terrorism som är väldigt svår att förhindra.
Frågan är om San Bernandino kommer att inspirera andra som gått i tankar på ”att göra något”.
Nästa år är det 15 år sedan terrorattacken mot World Trade Center i New York då 3 000 människor dödades. USA har varit förvånansvärt förskonat från inhemska terrordåd sedan dess.
Det kan låta underligt men dådet i San Bernadino är faktiskt det mest dödliga terrordådet i USA sedan al-Qaidas spektakulära aktion 2001. Bomberna mot Boston maraton fick mycket större uppmärksamhet men ”bara” tre människor dödades.
I jämförelse med 11 september utgör dådet i Kalifornien inget nationellt trauma. Men i det stämningsläge det kommer kan det ändå få stor påverkan på utvecklingen i USA och det kommande presidentvalet.