Konstantin Kosachevs röst blir hård när han förnekar att Ryssland utgör något som helst hot mot Sverige.
– Jag läser inkorrekt information i svenska tidningar. Ni försöker försvara er mot ett hot som ni tror finns men som inte existerar. Vi har aldrig tränat bombanfall mot svenska mål.
Kosachev är inte vem som helst. Vilket bekräftas av att det sitter en rad kända ansikten i första raden i Leijonsköldska salen på Utrikespolitiska Institutet. Rolf Ekéus, Hans Blix, Sven Hirdman för att nämna några. Kosachev är ordförande i det ryska parlamentets utrikesutskott och har haft uppdrag som Putins sändebud.
Han är i Stockholm för att lägga fram Rysslands syn på varför vi idag står mitt uppe i ett nytt kallt krig mellan Ryssland och västvärlden.
Han kommer bara några dagar efter att ett ryskt stridsflygplan på mycket låg höjd flugit över ett amerikanskt krigsfartyg i Östersjön. Så lågt att det enligt USA:s utrikesminister John Kerry varit fullt legitimt för USA att skjuta ner det ryska planet.
Vad som hade hänt då törs man knappt tänka på.
Den upptrappade fientligheten mellan Nato och Ryssland kan eskalera till väpnade sammanstötningar utan att någondera sidan egentligen vill det. Bara för att båda är så måna om att visa motståndaren att de menar allvar.
Kosachev bagatelliserar incidenten.
– Alla länder testar motståndarnas försvar. Det är inget konstigt.
Så försöker han vända på perspektivet.
– Frågan ni borde ställa er är vad ett amerikanskt krigsfartyg med missiler som når 250 mil gör i Östersjön bara 70 kilometer från Rysslands kust.
I Kosachevs historieskrivning var Ryssland efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps helt inställt på att bygga upp en fredlig världsordning. Men blev lurade av USA och Nato. Rysslands vän Serbien attackerades och Kosovo knoppades av.
– Vi hade en romantisk inställning och litade på de internationella avtal som ingicks. Efter tio år tröttnade vi.
En period som sammanföll med att KGB-mannen Vladimir Putin kom till makten och högre oljepris gav honom de ekonomiska verktyg han behövde för att återuppbygga den ryska militärens styrka.
Konstantin Kosachev, som har en period som diplomat med stationering i Stockholm bakom sig, beskriver den mentala chock som Sovjetunionens upplösning innebar för ryssarna.
– De övriga Sovjetrepublikerna fick sin självständighet medan vi kände att vi förlorade ett land.
Vilket är ett skäl till Rysslands upprördhet över Natos utvidgning till Baltikum och Östeuropa, och försöken att införliva andra forna Sovjetrepubliker i Nato och EU.
En ilska och oro som är lätt att förstå. Men Kosachev glömmer den lilla detaljen att det är de numera självständiga länderna själva som söker sig västerut. Det är inte Nato och EU som tvingar dem.
Rysslands annektering av Krim, kriget i östra Ukraina och bombningarna i Syrien har fått omvärlden att åter frukta att Putin har expansiva planer för Ryssland. Något Kosachev förnekar.
Riktigt barsk blir han när en journalist frågar varför Ryssland övar angrepp mot Sverige, som under påsken 2013. Något som bekräftats av svensk militär.
– Vi har aldrig övat bombangrepp mot Sverige, säger han. Nu är det populärt i media att utmåla Ryssland som ett hot fast något sådant hot inte existerar.
Han fortsätter med att säga att det inte ligger i Rysslands intresse att vidmakthålla spänningen i Östersjöområdet.
Det låter betryggande.
Men så avslutar han med orden:
– Förvänta er inte att vi ska stå overksamma om vi får fler Natotrupper utefter våra gränser. Men då är det inte Ryssland som agerar utan en rysk motreaktion.
Min slutsats är att Ryssland använder sitt vapenskramlande för att övertyga Nato om att hålla sig borta från de forna Sovjetrepubliker som ännu inte är medlemmar i Nato. Med sin aktion i Syrien vill man visa att den ryska militären återigen kan agera internationellt när så krävs.
Något reellt hot finns inte mot Sverige eller mot något Nato-land. Däremot vill Moskva övertyga Sverige om att inte gå med i Nato.