I en demokrati brukar väljarna rösta fram sina politiker. I USA är det ofta politikerna som väljer sina väljare.

Det är en viktig förklaring till varför politiken i USA blivit alltmer extrem och beslutsprocessen alltmer förlamad.

När Hillary Clinton med rätt god marginal vinner folkflertalets röster men ändå förlorar till Donald Trump är det klart att det höjs ett och annat ögonbryn. Systemet med elektorsröster gör att presidentvalet kan uppfattas som en parodi på demokrati. Det kom till bland annat som en säkerhetsspärr ifall folket ”röstade fel”.

Oviljan att respektera folkets röst manifesteras i dag av att hur många delstater i strid mot normala demokratiska principer försöker göra det svårare för individen att utnyttja sin rösträtt.

Men det finns en annan faktor som snedvrider den amerikanska politiken ännu mer (och som för övrigt existerar i många länder utan ett proportionerligt valsystem, bland dem Storbritannien). Den kallas gerrymandering och är en teknik som funnits väldigt länge men som mer och mer kommit att påverka politiken.

Gerrymandering innebär att de två stora partierna, republikanerna och demokraterna, i delstater där de har makten ritar om valdistrikten så att det egna partiet gynnas. Man försöker skapa så många distrikt som möjligt där det egna partiet genom befolkningssammansättningen är garanterad en egen majoritet. Utan konkurrens vet man redan från början vem som kommer att vinna.

Detta sker i kombination med att partierna ofta utser sina kandidater i primärval där det bara är en liten skara av de mest trogna och motiverade anhängarna som röstar. Effekten har vid senare val blivit att det är extrema kandidater som utses.

– Politiker som skulle ha små chanser att vinna ett val där väljarkåren är normalt sammansatt, säger Carrie Davis som leder organisationen Women Leauge of Voters i Ohio.

Jag träffade henne inför presidentvalet då hon uttryckte en stor oro för att det amerikanska politiska systemet är på väg att förlamas av gerrymandering. Hon skrattade när jag tog upp Trumps kritik om att valet var riggat. Hon var inte det minsta orolig för fusk i rösträkningsprocessen eller att folk skulle försöka rösta i någon annans namn.

Däremot höll hon med om att amerikanska val är riggade, men på ett helt annat sätt än Trump menade.
– Båda partierna försöker i förväg rigga valen för att gynna sig själva. I många delstater är det i praktiken partierna som väljer sina väjare istället för tvärtom.
Hennes hemstad Columbus, Ohio är ett typexempel på manipulation. De styrande republikanerna har ritat om valdistrikten så att majoriteten av stadens demokratiska väljare delats upp i tre tårtbitar som inkorporerats i republikanskt dominerade distrikt där deras röst blir värdelös.

När de valda ytterlighetskandidaterna flyttar in i den amerikanska kongressen är deras agenda inte att samarbeta för att få igenom reformer utan att driva sin egen extrema agenda. Det kräver också ideologisk renlärighet av sina mer moderata partikamrater som blivit invalda för valdistrikt där väljarbasen inte manipulerats med gerrymandering.

Den amerikanska sättet att styra kräver samarbete och kompromisser över partigränserna för att fungera. Numera är de extrema tillräckligt många för att sätta kraftiga käppar i det politiska maskineriet.

När beslutsfattandet i Washington går på tomgång blir det amerikanska folket irriterat och upprört. Uteblivna beslut i kongressen innebär att viktiga samhällsförändringar inte blir av vilket i sin tur leder till ett ökat politikerförakt och ett politiskt klimat där icke-politiker som Donald Trump kan slå sig fram.

Förtroendet för den amerikanska kongressen ligger i dag på rekordlåga 15 procent.
Sedan 1972 utser båda partierna sina presidentkandidater i primärval. Val där bara en bråkdel av de röstberättigade utnyttjar sin rösträtt, de trognaste, argaste och mest motiverade väljarna. I tider av politisk oro och stora motsättningar i väljarkåren blir det svårare för en kandidat i den politiska mitten av bli vald. Istället gynnas extrema kandidater.

I årets presidentval var det ovanligt många väljare som strax före valdagen ännu inte bestämt sig. Jag träffade många i valrörelsen som uttryckte starkt missnöje med såväl Hillary Clinton som Donald Trump.

De tyckte inte någon av dem var bra men eftersom tvåpartisystemet i princip gör det omöjligt för oberoende kandidater att vinna så kände de sig tvingade att välja någon av dem.

Alla valsystem har sina brister men det amerikanska lämnar verkligen en hel del i övrigt att önska.