Sara fick ingen lön. Perarne tvingas till konkurs. Och Ida har fastnat i stödåtgärder.
Hundratals drabbade har hört av sig till Aftonbladets granskning av bidragsjobben.
Och berättar om ett system som kört i diket.

#Systematiskt utnyttjade
Mats har ont i magen varje dag han går till jobbet på Sveriges största äventyrshus Multi Challenge i Östersund. Efter nästan ett helt yrkesliv har han nu 19 300 kronor i lön. Men arbetsgivarens kostnad för honom är endast 4 517 kronor i månaden, resten betalas av lönebidrag.
På Multi Challenge finns fler anställda med bidrag från staten än utan. Facket och flera av de anställda säger att företaget inte skulle klara sig utan bidragsjobbarna.
– Som lönebidragare är det ju inte meningen att jag ska prestera lika mycket som fast anställda, men det gör jag verkligen, säger Mats.
Hundratals med lönebidragsanställningar har hört av sig till Aftonbladet med liknande berättelser från sina arbetsplatser.
Hörselskadade Julia, 22, berättar att hon fick ett arbete som lokalvårdare men pressades, hetsades och anklagades för att inte sköta sitt jobb.
Och Niklas som har diagnosen epilepsi säger att han tvingades arbeta övertid på sin lönebidragsanställning för att klara kraven. Stressen gjorde att han fick flera anfall. Han tvingades också att ensam hissas upp i en grävskopa flera meter ovanför marken – utan säkerhetsutrustning.
Som många andra fick han avsluta sin anställning sedan han slagit larm om arbetsförhållandena.

#Osäkra arbetsvillkor
Arbetsförmedlingen stod för en stor del av restaurangarbetarna Aziz Mettous och Saras löner. Men misslyckades med att kontrollera att pengarna verkligen kom fram.
När Sara, 20, blev erbjuden ett instegsjobb som servitris på en krog i Göteborg blev hon överlycklig. Hon såg det som en chans att komma in i det svenska samhället och lära sig språket bättre. Den drömmen grusades snabbt. Lön fick hon bara för två av de sju månaderna som hon arbetade där. Anställningen slutade abrupt i en polisanmälan mot restaurangägarens bror.
–Han sa åt mig att putsa bordet. Han sa att om du inte lyssnar på mig så kastar jag ut dig och så slog han mig på handen.
Aziz Mettou fick inte heller lön för det arbete med särskilt anställningsstöd han utförde på en restaurang i Visby. När han krävde sin lön blev han mordhotad och tvingades hoppa ut genom ett fönster för att undkomma den uppretade restaurangägaren.
Sina pengar fick Sara och Aziz först sedan deras fackförbund tagit strid för dem. Efter en dom i Arbetsdomstolen fick Aziz ett skadestånd på 100 000 kronor.

#Utkonkurrerade av bidragsjobbare
I en gammal trävilla intill Varnhems klosterkyrka ligger Lena Svedungs kafé. De hembakade bullarna och kakorna trängs på ett tvättbord från sekelskiftet som gjorts om till kakbord. Det ombonade kaféet har blivit populärt under de fyra år som Lena arrenderat det av kyrkonämnden. Men nu är det slut med det. Enligt domprosten har kyrkan gått back på att ha Lena som arrendator. Därför tar nu kyrkan över och låter arbetslösa i Fas 3 sköta verksamheten. Då förvandlas förlusten plötsligt till en vinst. För de 30 bidragsjobbarna som ingår i den grupp som ska jobba i kaféet får kyrkan 150 000 kronor i bidrag – i månaden.
–Vi blir arbetslösa för att arbetslösa ska få sysselsättning. Det är oetiskt, säger Lena Svedung.
Drygt sju mil bort, i Vårgårda, har konkurrensen från bidragsjobbare nu lett till en konkurs.
Perarne Hafström, delägare i Vårgårda taxi, berättar att de andra bolagen med många bidragsjobbare kunde lägga sig långt under i upphandlingar om färdtjänst och särskoleskjuts. Mer än var tionde taxiförare i Sverige har nu en subventionerad anställning.
–Taxibranschen är överetablerad och det är inte konkurrens på lika villkor, säger Perarne Hafström.

#De fastnar i systemet
Besvikelsen när bidragsjobben inte blir till fasta anställningar utan stöd är ofta mycket stor.
Ida, 39, känner att luften har gått ur henne nu. Hon har haft tre kommunala anställningar med lönebidrag de senaste tre åren. Inget har lett till ett riktigt jobb.
Hennes senaste arbete var som elevassistent i en förskoleklass. Hon hoppades som vanligt på en fast anställning men när bidragsperioden tog slut avslutades också hennes anställning.
–Det är sådana som jag som gör att det går runt, annars skulle de aldrig klara det. Behovet finns men inga pengar, säger Ida som dessutom är gravid i sjunde månaden.
Ms-sjuka tvåbarnsmamman Eva har haft sju olika jobb på lika många år. Hon berättar att hon under den tiden haft fyra olika slags anställningsstöd.
–Man blir tröttare och mer nedstämd och körs ner i botten varje gång man inte får fortsätta med ett jobb. Det är inte något som hjälper min sjukdom, säger Eva.

Fotnot: Julia, Niklas, Sara, Ida och Eva är fingerade namn.