Martin pressade sig själv hårt som egen företagare i taxibranschen under åtta år. Till slut orkade han inte längre och företaget gick i konkurs. När han blev arbetslös föreslog Arbetsförmedlingen att han skulle göra praktik – på ett nystartat taxibolag.
– Jag hade självmordstankar när jag körde taxi för att jag hade jobbat så hårt, säger Martin, som egentligen heter något annat.

Han började köra taxi 2003. Tre år senare startade han en egen firma som han drev till 2011 när skulderna hopade sig och han inte längre kunde betala räkningarna. I snitt uppskattar han att han jobbade tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan.
– Jag skulle ha lagt av flera år tidigare för jag var så sönderkörd. Jag var naiv och trodde att om jag arbetade hårdare skulle det gå, jag hade familj att få ihop pengar till. Men det funkar inte om systemet är trasigt, säger Martin.

Den enskilda firman försattes i konkurs och Martin blev arbetslös. Han sökte professionell hjälp mot självmordstankarna och skrev in sig hos Arbetsförmedlingen. Där erbjöds han så småningom en praktikplats – på ett nystartat taxibolag.
– Jag hade nio års erfarenhet av branschen och en kille på ett nystartat bolag skulle bli min handledare. Om jag hade velat ha ett taxijobb hade jag bara kunnat vifta med mitt taxileg, säger han.

Martin mådde psykiskt dåligt av att sitta i en bil och klarade inte av att jobba med främmande människor. Tanken var att han i stället skulle få jobba på kontoret, men vid första mötet med sin blivande arbetsgivare förstod han att det handlade om helt andra arbetsuppgifter. Han skulle börja med att köra taxi och därefter jobba med telefonförsäljning för företaget.
– Det var inte alls vad vi hade pratat om. Arbetsförmedlingen trodde att det var en kontorstjänst, men de hade inte ens varit ute hos den här killen och kollat. De gör inte sitt jobb, det var jag som fick ta reda på det här själv, säger Martin.

Han sade ifrån på skarpen och handläggaren på Arbetsförmedlingen lyssnade. Martin valde att börja studera i stället och planerar nu att sadla om och börja jobba som elektriker.
– Jag kunde inte gå med på de här villkoren. Dessutom ville jag inte konkurrera mot de som var mina kollegor i taxibranschen på väldigt osjyssta villkor genom att jobba gratis, säger Martin.