På tal om Carola. Hon bara dök upp där, på Camilla Läckberg och Simon Skölds bröllop. Plötsligt promenerade hon omkring, vinkade som en kunglighet och tog selfies med gästerna. Tydligen hade hon varit i närheten hon hört att det var fest och beslutat sig för att ansluta. Som jag älskar henne för det!

När Linnea fick syn på henne började hon hyperventilera, sedan tog hon ett språng fram och kastade sig över Carola som en brandfilt.

Bara lyckliga omständigheter förhindrade dem från att falla ihop i en sprattlande hög på golvet. ”Ta bild”, väste Linnea medan hon kopplade ett fast tag om Carola och skrattade som en galen person. Och då tog jag hastigt den här bilden innan jag gick fram och med våld bände loss en chockskadad Carola från Linneas grepp.

Jag och Linnea var på Sturehof igår. Det var trevligt. Men en sak slog mig: Människorna som var ute och rörde sig kring Stureplan var så unga att jag kunde ha shottat tequila från deras ännu inte ihopväxta fontaneller. Jag kände mig som en virrig farbror med slipsen i pannan på sin systerdotters studentskiva.

Fullast på stan? Utan tvekan Linnea ”Let’s go fooocking mental” Feldt. Haha. Nu är hon bakfull och på ett satans humör. Jag har nog inte sett henne så full sedan hon i ett vilt glädjeskutt på dansgolvet visade brösten för både Roy Fares och Carola på Camilla Läckberg och Simon Skölds trevliga bröllop häromåret.

Efter att ha toppat Dagens Medias sajt och blivit länkad av författaren Camilla Läckberg på Instagram Stories tvingas jag konstatera att jag förlorat kontrollen. Till en början var detta forum drivet av lust och skrivglädje. En kall termometer i samtidens smutsiga armhåla.

Men min självbild har svällt. Antagit groteska proportioner.

På förmiddagen ringde jag runt till olika företag och krävde dem på pengar för att jag bar deras kläder. Jag kontaktade Uber Eats och ville ha rabattkoder att ”dela ut”. Jag ringde Aftonbladets tipstelefon och berättade viskande var jag befann mig. Jag köpte ett tandblekningskit för hemmabruk. Jag skrev ett meddelande till influencern Margaux Dietz och frågade om vi skulle starta en podcast innan jag bröt mig in i Michaela Fornis trapphus, stal hennes barnvagn och promenerade omkring på Djurgården.

Den här bloggen är inte längre en produkt kontrollerad av en människa. Ingen levande man eller kvinna kan tygla den.

Den har blivit ett monster.

Ett monster, större än sin samtid, som jag inte längre är förmögen att hantera.

Därför måste jag tyvärr meddela att jag, i samråd med mina chefer här på Aftonbladet, är tvungen att sluta blogga.

Jag vill tacka alla läsare för den här tiden.

Pascal Engman