Så var det dags för bokslut.

Det låter kanske inte så märkvärdigt att gå ner från 96 kilo till 91 kilo på de här åtta Pepp-veckorna.

Men jag är glad och stolt.

Efter att jag slutade med elitfotboll sommaren 2000 vid 24 års ålder har mitt liv varit – med vissa undantag – en resa mot tresiffrigt.

Jag är 174 centimeter lång och vägde knappt 80 kilo när jag spelade fotboll. Målvikten var 75 då jag är tungt byggd men jag låg snarare kring 78.

När jag drygt tolv år senare hoppade på Pepp, december 2012, vägde jag 96 kilo.

I dag väger jag alltså 91 kilo.

Jag har varken hetsbantat eller idiottränat. Jag har gjort gymnastik på morgonen i tio minuter under tiden äggen kokar. Sedan har jag ätit två stycken, duschat, gått till jobbat, käkat normal lunch och middag, sparat sprit och godis till helgerna, tränat två-tre pass i veckan och tagit en och annan längre promenad.

Med det livet tappar jag ett halvt kilo här, ett halvt kilo där. Snart är jag under 90 kilo, efter sommaren nere på 80 kanske.

Det här klarar vem som helst. Det vågar jag lova, eftersom journalistyrket är extremt krävande vad gäller konstiga arbetstider. Om jag lyckas sätta de här rutinerna, då kan du också göra det.

Som tack för att jag varit med i Pepp fick jag en resa till Portugal, en veckas träningsläger på Algarvekusten.

Träningsläger och träningsläger förresten…vi får väl se. Jag var i Vilamoura under EM 2004 och såg Sverige försvinna mot Holland på straffar…

…här har ni mig med Atlanten i bakgrunden kvällen före matchen, fin bild men tråkigt fotbollsminne, förstås.

Det är varmt och gött där nere, och om jag känner mig själv rätt blir det tid för ett och annat besök på Figos Bar den här gången också…

…här är jag, superfotografen Magnus Wennman och Aftonbladets allt-i-allo Janne Flash.

Nya bilder utlovas när vi landar i värmen igen, 20 april.