Rikspolisstyrelsen har slopat pinnjakten.

Men räkna inte med att den direkt försvinner och ersätts med kvalitetsmål.

Tvärtom. 

Bland landets högsta polischefer finns det de som försvarar pinnarna.

Båda målen behövs, anser exempelvis Lars Hallberg, länspolismästare i Västmanland.

 

Ett återkommande tema hos de hundratals poliser vi varit i kontakt med under polisgranskningen är pinnjakten: Hur chefernas statistikhets hindrar dem från att göra sitt arbete.

Vår granskning visar att många poliser till och med känner sig tvungna att fuska för att klara av chefernas krav.

Arbetssättet har länge varit ifrågasatt och under de senaste fem veckornas granskning har den interna kritiken varit svidande.

I praktiken innebär det här att exempelvis polismyndigheten i Västmanland ska bötfälla 10 000 bilister för ordningsförseelser i år. Vi frågade länspolismästaren Lars Hallberg hur han ser på det här arbetssättet.

Han svarade i ett mejl:

”Att kontinuerligt följa upp och utvärdera vår verksamhet är därför viktigt för att säkerställa att vi använder resurserna rätt.”

Han fortsätter:

”Att mäta den typen av områden kan ge en mer kvalitativ bild av vår verksamhet och är ett bra komplement till en mer kvantitativ uppföljning. Båda behövs helt enkelt!”

Hans svar är rätt långt och han har bett att få bli citerad i sin helhet. Den som vill kan läsa hela  mejlet här.

Polisen i Västmanland är inte dock den enda som har kvar pinnjakten. Vår genomgång av verksamhetsplanerna visade att 18 av 21 distrikt har kvar de lätt mätbara kvantitativa målen.

Ändå har de slopats av Rikspolisstyrelsen, RPS, som i sitt styrdokument för 2012 till 2014 istället talar om övergripande mål och andelar som ska öka eller minska.

Dokumentet är daterat till februari 2012. Men i den preliminära versionen som länspolischeferna fick ta del av i höstas fanns de kvantitativa målen fortfarande kvar.

Det är en förklaring till att pinnjakten finns kvar – även i polismyndigheter där ledningen är gärna ser en förändring.

– Myndighetens mål i år bygger på Rikspolisens preliminära styrdokument. Därför ha vi kvar de här målen. Men det är inte säkert att de finns kvar nästa år, säger Hans Nordin, näst högste chef för Skånepolisen.

Det innebär exempelvis att det maximalt får finnas 14 000 oavslutade ärenden på de skånska utredarnas bord i december i år. Om två år ska siffran vara nere i 11 000.

– Jag tror personligen att personalen vill ha någon form av målstyrning, men den kan utformas på många sätt. Ett sätt är att de själva sätter sina mål. Ett sånt system är jag inte främmande för, säger han.

Även om alltså rikspolischefen lagt om kursen kommer är det inte helt enkelt för en organisation med sammanlagt 28 000 anställda, varav 20 000 poliser, att byta arbetssätt.

Detta är av allt att döma en process som kommer att ta lite tid. Det gäller även de tre polisdistrikt som redan avskaffat pinnjakten.

Ett bra exempel är Gävleborgspolisen, som slopade de kvantitativa målen redan 2011 efter ett beslut hösten 2010.

Ändå fortsätter av allt att döma pinnjakten ute på avdelningarna.

När vi pratade med  länspolismästaren Christina Forsberg om detta tidigare i veckan konstaterade hon att det  är en stor organisation med 600 anställda som måste ändra sitt förhållningssätt.

– Det är en resa som tar tid.

 

Fotnot: Vi kommer att uppdatera det här blogginlägget i takt med att vi får svar från fler länspolismästare.