Det ena laget handlade dyrt och tippades slå sig in i absoluta toppen.
Det andra laget handlade billigt och tippades få kriga om kontraktet.
Det blev inte så.
När Newcastle tar emot Liverpool i eftermiddag kan ”skatorna” flyga i väg till elva poängs försprång i tabellen.
Och det är Liverpool som delvis finansierat framgången.

Det har talats flitigt senaste tiden om storköpen som inte levererat i Liverpool.
Managern Kenny Dalglish har fått kritik, liksom fotbollsdirektören Damien Comolli.
För att sammanfatta snabbt:
John Henry, ägaren, kom till Anfield med en vision om att överföra ”Moneyball” till fotbollen. Filosofin har använts med framgång i baseballen. Den handlar om att underbygga värvningar med statistik för att på så sätt ”finna värde hos undervärderade spelare”.
John Henry är en så stor anhängare av idén att han är porträtterad i filmen ”Moneyball”. Med Damien Comolli handplockad till en nyckelroll kunde det inte gå fel.
Det gjorde det.
Och det blir inte tydligare än i dag när Newcastle står för motståndet och Andy Carroll, Craig Bellamy, José Enrique och Kenny Dalglish återvänder till Tyneside.

I januari förra året sålde de Andy Carroll till Liverpool för £35m. Det kan visa sig vara en av de bästa spelarförsäljningarna som gjorts i Premier League – någonsin.
Ägaren Mike Ashley värvade ingen ersättare. Alan Pardew fick ännu gråare hår förra våren när han fick nöja sig med ett paniklån av Shefki Kuqi. Ashley fick hård kritik, men en del pengarna från Carroll har använts på ett mycket smart sätt.
Med god hjälp från chefsscouten Graham Carr har Newcastle levererat den ena fullträffen efter den andra.
Kolla bara:

Newcastles nyckelvärvningar
2010, aug: Hatem Ben Arfa, Marseille, £2m (låneavgift), plus £2m-£5m i övergångssumma.
2010, aug: Chieck Tioté, Twente, £3,5m
2011, jun: Yohan Cabaye, Lille, £4,8m
2011, jun: Demba Ba, klubblös, gratis
2011, aug: Gabriel Obertán, Manchester United, £2m
2011, aug: Davide Santon, Inter, £5m
2012, jan: Papiss Cissé, Freiburg, £9m
Summa: ca £29,3m.

Det kan jämföras med Liverpools värvningar:
2011, jan: Andy Carroll, Newcastle, £35m.
2011, jan: Luis Suárez, Ajax, £23m.
2011, jun: Jordan Henderson, Sunderland, £16m.
2011, jul: Charlie Adam, Blackpool, £9m.
2011, jul: Stewart Downing, Aston Villa, £20m.
2011, aug: Sebastian Coates, Nacional, £6m.
2011, aug: José Enrique, Newcastle, £5m.
2011, aug: Craig Bellamy, Manchester City, gratis.
Summa: £124m.

Jag har skrivit tidigare om Newcastles lyckade strategi, som lagt grunden till årets framgång där man i skrivande stund slåss om en Europaplats.
Klubbledningen och Alan Pardew och hans ”staff” förtjänar all credit. Det har bara hänt en gång i Premier League under 2000-talet att en klubb slagit sig in i toppen utan att spendera stora summor: Everton säsongen 2004/05.
Om Newcastle spräcker ”Big Six” den här säsongen är det en nästan lika beundransvärd prestation.
Hur har de burit sig åt? Succén bygger på att arbeta effektivt och strukturerat.
Tittar man på uppställningarna ovan kan man konstatera att ”undervärderade spelare”, ”value in the market” som Alex Ferguson kallat det, knappast hittas i England.
Newcastle lät Graham Carr, med ett stort kontaktnät i Europa, främst i Frankrike, att arbeta långsiktigt. Nu skördar de frukterna.
Demba Ba och Papiss Cissé har gjort sammanlagt 21 mål på sina 32 matcher för klubben.

Newcastle har också haft något som är nog så viktigt: tur.
Sättet de fick Hatem Ben Arfa till reapris kan bli klassiskt. Det fallet hade Newcastle tur i oturen.
Hatem Ben Arfa var en av Europas största talanger. Han kom fram samtidigt som Karim Benzema i Lyon och vann fyra ligatitlar med klubben. När Ben Arfa flyttade till Marseille fick karriären en vändning. Han drog inte jämnt med vare sig tränaren Didier Deschamps eller lagkamraterna. Graham Carr fick nys om det och rekommenderade ett köp.
Marseille ville bara låna ut. Så blev det, men efter en lovande inledning i Premier League förra säsongen bröt han benet efter en tackling av Nigel De Jong. Det fanns frågetecken om Ben Arfa skulle kunna hämta sig, om han skulle kunna bli samma spelare igen. Newcastle chansade och erbjöd Marseille £2m. Den franska klubben accepterade budet och Newcastle hade fått spelaren som liknats vid Zinedine Zidane till ett sanslöst reapris.
Den som såg Hatem Ben Arfas uppvisning mot West Bromwich förra helgen skulle betrakta affären som rena rånet.

Så frågan är: Var hade Liverpool varit i dag om man haft en scout i klass med Graham Carr? Om man letat fynd i andra ligor istället för att insistera på att handla engelskt?