Han är stor och tung och har beskyllts för att vara seg.
Per Mertesacker har tystat tvivlarna.
The Big German framstår numera som en av lagets viktigaste spelare.

När Per Mertesacker värvades på deadline day för två år sedan var det för att Arsène Wenger var tvungen att släcka bränder.
Arsenalmanagern hade visserligen följt den tyske försvararen under en tid, men den här dagen hade han panik. Några dagar tidigare hade hans lag förlorat med 2–8 på Old Trafford. Truppen var tunn och bräcklig och fansen vädjade efter nyförvärv.
Per Mertesacker var ett blixtköp för att lösa ett kroniskt problem. Ända sedan Sol Campbells karriär började gå utför har Arsenal saknat en härförare i de bakre leden.
Kunde Mertesacker vara lösningen? Han var trots allt ordinarie i det tyska landslaget. Med sina 198 centimeter hade han förutsättningar att bli den där respektingivande försvarsresen, spelaren som tillförde välbehövlig nickstyrka och löste lagets problem på defensiva fasta situationer.

Det började lite trevande och han hade onekligen sina kritiker. Men det handlade delvis om en missuppfattning.
När man ser Per Mertesacker på planen är det lätt att på förhand bilda sig en uppfattning om hans fördelar. Han är ett huvud längre än alla andra i backlinjen och man utgår från att han är ett monster i luftrummet och kompromisslös i närkampsspelet.
När den bilden inte visar sig stämma sitter man där med en försvarare som lufsar fram på planen, ibland ser klumpig ut och saknar speed. Hans misstag är lätta att se (vem kan missa en spelare som är 198 cm). Men det är också slående hur sällan han gör misstag numera.
Det händer också att han får utstå kritik trots att han inte förtjänar det. Kanske för att han är en tacksam syndabock.
Ack så fel folk kan ha.
Per Mertesacker är inte orörlig. Den som påstår det har inte sett hans dansnummer på ett hotell i Lagos förra sommaren med Bacary Sagna och Lukas Podolski. Under försäsongen skulle trion framföra ”Malta Guinness Low Sugar Workout”. De som hade förberett ett hånfullt leende för en vilsen, gänglig tysk satte skrattet i halsen. I videon utför Mertesacker momenten med imponerande tajming, takt och precision.
Ungefär som på fotbollsplanen.

När Thomas Vermaelen sviktade förra säsongen klev Per Mertesacker fram som stötttepelaren i försvaret.
Arsenal har hyllats för scenförvandlingen från mitten av mars då allt vände med segern borta mot Bayern München. Men vi ska inte glömma att Mertesackers form var konstant under hela säsongen. Sett över det senaste året har han varit en av Premier Leagues bästa försvarare.
Det kanske inte är alldeles lätt att upptäcka hans skicklighet. Hans spel är inget som gör sig för Youtube. Visst, det finns någon enstaka brytning i Hysén-klass och ibland händer det att han gör mål med huvudet, men mest handlar det om enkelt, effektivt, solitt försvarsarbete. Han placerar sig rätt, erövrar bollen och spelar enkelt. Enligt Optas statistik var det bara Younes Kaboul och Jamie Carragher som hade högre passningsprocent än Mertesacker förra säsongen. Det handlar förstås om korta passningar med låg risk, främst till backkollegorna, Mikel Arteta eller i höst till Mathieu Flamini, men det är också exakt så Per Mertesacker ska spela. Det är då han är som bäst.
Han drar sällan på sig frisparkar. Förra säsongen noterades han för 12 ”fouls”, ungefär en var tredje match.
– Mertesacker har blivit en dominant kraft i defensiven. Han har en ledande roll i laget. Det tog ett tag för honom att nå hit, men han har förbättrat sin rörlighet, sin teknik och sin personlighet. Han är inte samma spelare som kom hit för två år sedan, säger Arsène Wenger.
Hans betydelse blev extra tydlig när Arsenal mötte West Bromwich i Ligacupen förra månaden. Två spelare fick fortsatt förtroende i startelvan: Ynglingen Serge Gnabry och Per Mertesacker.

Arsenalsupportrarna har tysken sedan länge vunnit över. Håller han i formen över tid kommer han växa ut till en kultspelare. Utanför Emirates är han dock fortfarande undervärderad.
Kanske kan en statistikuppgift få folk att åtminstone höja lite på ögonbrynen: Senast Arsenal förlorade en match då Laurent Koscielny och Per Mertesacker spelade 90 minuter var den 22 januari 2012.
Det går förstås att vända och vrida på såna siffror; Koscielnys utvisning var ju en högst bidragande orsak till att laget förlorade premiären mot Aston Villa. Men det är ingen tvekan om att den mittbackskombinationen är en av de bästa i ligan. Mertesacker har placeringsförmågan och sitt lugn, Koscielny har snabbheten, tuffheten och uppspelsförmågan.

Arsenals mittfält har hyllats efter den starka inledningen av ligan. Det är naturligt när spelare som Aaron Ramsey och Mesut Özil gör mål och assists och stjäl rubrikerna. Men Per Mertesacker framstår som lika viktig för laget. Med Thomas Vermaelen ur form är han en av dem som inte får gå sönder.
The Big German är i färd med att få erkännande även på engelsk mark.

***
Läs mer:
22 feb: ”Analys: Arsenals försvarsspel”.