Tre vetskaper efter Argentina-Iran:
Argentina har fortfarande en hel del att arbeta med.
Iran kan spela disciplinerat försvarsspel.
Leo Messi kan avgöra vilken match som helst, när som helst, på egen hand.

Argentina inledde VM utan att imponera i mötet med Bosnien (2–1). Då räddades man av en uppryckning i andra halvlek och ett klassmål av Leo Messi.
Förbundskapten Alejandro Sabella förändrade då till andra halvlek när han slopade 5-3-2-systemet för ett 4-3-3/4-3-1-2/4-4-2-diamant. Det var givet att han skulle behålla 4-3-3-uppställningen med Gonzalo Higuaín och Fernando Gago i startelvan.
I Iran, som öppnade med 0–0 mot Nigeria, gjorde Carlos Queiroz en ändring: Khosro Heydari lämnade plats för Masoud Shojaei på offensivt mittfält.

Irans defensiv
Den här matchen handlade allra mest om Iran och deras pragmatiska matchplan. Carlos Queiroz är en erkänt skicklig defensiv tränare. Under sin tid i Manchester United var han ansvarig för försvarsspelet och vi minns kanske allra mest den ultradefensiva taktiken som gav 0–0 mot Barcelona på Camp Nou 2008. Det var då Cristiano Ronaldo för första gången spelades som striker och Wayne Rooney fick ta klivet som yttermittfältare (i praktiken blev han ytterback i den matchen eftersom Barcelona parkerade på offensiv planhalva). Gary Neville har berättat i sin självbiografi att Queiroz var närmast besatt under träningsveckan inför den matchen när han korrigerade spelarrörelser på träningsplanen med närmast kirurgisk precision.
Sir Alex Ferguson fick som huvudansvarig kritik för den alltför negativa matchplanen den gången, men i Iran har Carlos Queiroz fått möjlighet och mandat att praktisera extremdefensiv.
Jag gillar det. Iran förnekar sig inte. De vet sina begränsningar, de vet vad de måste göra för att nå resultat och de utför det. På ett imponerande sätt dessutom. Hockeytränaren Timo Lahtinen hade kallat det ”äckligt disciplinerat”. Jag nöjer mig med ”disciplinerat”.
I VM-premiären mot Nigeria – omskrivet som VM:s hittills tråkigaste match – hade laget 30 procent i bollinnehav. På lördagen mot Argentina hade man inga som helst ambitioner att höja den siffran.
Laget parkerade lågt i sitt 4-5-1. Se bilden nedan.

Irans defensiva uppställning. 4-5-1 där yttrarna sjönk lågt. Foto: TV4

Ibland blev det ultralågt där tio spelare ständigt var på rätt sida om bollen. Foto: TV4

Argentinas problem
Alejandro Sabella förfogar över en imponerande offensiv arsenal, men dagens match var ett exempel på flera saker som laget måste lära sig att hantera.
> Dels är det alltid svårt att möta lag som parkerar lågt och agerar synkroniserat i överflyttningarna.
> Dels kommer det inte att räcka att förlita sig till Leo Messi längre fram i turneringen.

Argentina hade en del chanser i första halvlek. Angel Di Maria sköt över i bra läge, Sergio Agüero tvingade Alireza Haghighi till en kvalificerad räddning. Dessutom hade försvararna Marcos Rojo, Federico Fernandez och Ezequiel Garay bra nicklägen.
Men i öppet spel hade laget svårt att skapa. Passningsvägarna till Leo Messi stängdes ned och Barcelonastjärnan fick istället söka sig ut mot kanterna. Det här innebar att Argentina endast fick spela ”utanför” Irans lag. Vid ett tillfälle i första halvlek hittade man fram med en passning igenom Irans mittfält men då trampade Gonzalo Higuaín på bollen och chansen rann ut i sanden. Sedan dröjde det till minut 59 innan man hittade fram på det sättet. Då var det Javier Mascherano som fann Leo Messi och då ledde det även till en vass målchans där Messi drev upp bollen men curlade skottet strax utanför.

Den här typen av passningar hittade Argentina sällan. Foto: TV4

Diagrammet visar Messis mottagna passningar i första halvlek. Ofta spel ut mot vänsterkanten, sällan passningar in centralt i ytan mellan backlinje och mittfält.

Andra halvlek var liknande den första. Iran stängde ned centralt i plan där defensive mittfältaren Andranik Teymourian var en jätte. Argentinas enda anfallsvägar var längs kanterna. Men inläggen togs effektivt om hand av duktiga mittbackarna Amir Hossein Sadeqi och Jalal Hosseini.
Men det fanns en liten skillnad mot första halvlekens matchplan. När Iran väl fick chansen att kontra gjorde man det med fart. Vid ett par tillfällen ledde det till högkaratiga chanser. Reza Ghoochanneijhad, han de kallar ”Gucci”, hade en nick rakt på Sergio Romero och Ashkan Dejagah hade en nick som tvingade Romero till en fingertoppsräddning. Så långt hade Iran, sensationellt nog, haft de bästa målchanserna. Laget hade dessutom en straffsituation där Pablo Zabaleta träffade bollen minimalt och sedan kapade benen på Dejagah.
Alejandro Sabella var tvungen att göra något. Han bytte ut båda sina anfallare Agüero och Higuaín (ett tecken på vad han tyckte om deras minimala bidrag) för Ezequiel Lavezzi och Rodrigo Palacio. Då bytte Sabella även från 4-3-1-2 till 4-3-3 där Lavezzi tog hand om högerkanten och Angel Di María flyttades upp på vänsterkanten. Lavezzi var en injektion och skapade vissa problem för Iran. Eftersom han agerade som en traditionell winger som slickade kanten hjälpte han till att dra isär det iranska försvaret och skapa mer yta för Messi centralt.

Lavezzi var inblandad i avgörandet. Iran var på väg mot en historisk poäng när Leo Messi tog emot en passning från Lavezzi. För en gångs skull hamnade han i ett en-mot-en-läge där försvararen inte hade direkt understöd av en medspelare.
Det räckte för att Messi skulle svinga sitt trollspö, vika lite till vänster och skruva in bollen i bortre hörnet.

Slutsats
Iran gjorde en fantastisk försvarsinsats och var värda att få med sig en poäng från den här matchen. Argentina var precis som i första halvlek mot Bosnien en ”one-man-show” där spelarna förväntade sig att Leo Messi skulle ta alla initiativ.
Precis som Hasse Backe diskuterade i TV4-studion undrar jag om laget verkligen behöver två defensiva mittfältare i mötena med lag som spelar ultradefensivt. Argentina hade behövt fler djupledslöpningar från mittfältet för att på så sätt ge möjlighet till väggspel på en tredje spelare. Här kan man dra parallellen till Holland under EM 2012 då Bert van Marjwiks statiska mittfält bidrog till fiaskot.
Higuaín och Agüero var misslyckade och Alejandro Sabella har en del att fundera över.
Samtidigt är det som förbundskaptenen sa efter matchen:
– Med Messi i laget är allt möjligt.

Fotnot: Bilder från TV4.

Läs mer:
16 juni: Analys: ”Systemskifte bakom Messi-lyft”.