I går sjösatte jag genomgången där jag betygsätter alla spelare i Premier League.
I dag får ni del 2 med fyra nya klubbar.

I den här delen var Andy Carroll svårast att bedöma. Han gjorde en katastrofal höst innan han vaknade till liv i slutet av våren och presterade ett par riktigt bra matcher. Hans matchvinnande insats i FA-cupsemifinalen mot Everton och superinhoppet mot Chelsea i finalen tar vi dock inte hänsyn till här eftersom vi bara bedömer ligaspelet.
Och då är Andy Carrolls siffror inte tillräckligt bra: 4 mål på 35 matcher, varav 21 från start, är inte godkänt i mina ögon.
Samma sak med Jordan Henderson. Han kom till en ny klubb och har spelats i fel position. Väl motiverade ursäkter i supporter-ögon, men det påverkar inte det samlade omdömet i den här genomgången.

Innan ni läser, några riktlinjer:
* Jag har inte betygsatt spelare som bara spelat tre-fyra matcher. Gränsen går vid spelare som spelat åtminstone fyra-fem matcher.
* Betygsättningen gäller endast ligaspelet.
* Jag kan ha missat någon spelare – i så fall är det bara att hojta till så lägger jag till den spelaren.
* I den här genomgången har jag inte bedömt frånvaro som en förminskande faktor. Jag har istället tittat på hur bra spelaren var när han väl spelade.
* Få matcher kan dock vara en faktor som sänker betyget om spelaren varit petad (det finns ju ofta en anledning till att man är petad, dvs man är inte tillräckligt bra).
* Jag förstår att ni gärna hade sett motiveringar till betygen, men det hade tagit för lång tid att göra. Det är bättre att ni ifrågasätter ett specifikt betyg så ska jag motivera det.
* Ambitionen var att sätta betygen utan att ta hänsyn till eventuella förväntningar på spelaren. Sedan är det oundvikligt att bedömningen påverkas av en spelare som överraskar.
* Man kan ha olika syn på som menas med ”världsklass”. Därför lade jag i år till betyget 6, ”Messi-klass”, för att understryka att jag använder ett bredare begrepp där världsklass innefattar spelare som varit en av de bästa i sin position i världens mest konkurrenskraftiga liga.

BETYG SPELARE-FÖR-SPELARE, PREMIER LEAGUE 2011/12
* Betygsskalan: 6=Messi-klass, 5=världsklass, 4=mycket bra, 3=bra, 2=godkänd, 1=underkänd.

Chelsea

Målvakter
Petr Cech 4

Försvarare
Ryan Bertrand 3
José Bosingwa 2
Gary Cahill 4
Ashley Cole 4
David Luiz 3
Branislav Ivanovic 4
Paulo Ferreira 2
John Terry 4

Mittfältare
Michael Essien 2
Frank Lampard 4
Florent Malouda 1
Juan Mata 5
Raul Meireles 3
John Obi Mikel 3
Romeu 2
Ramires 4

Anfallare
Nicolas Anelka 1
Didier Drogba 2
Salomon Kalou 2
Romelu Lukaku 1
Daniel Sturridge 4
Fernando Torres 1

Everton

Målvakter
Tim Howard 4

Försvarare
Leighton Baines 4
Tony Hibbert 3
John Heitinga 4
Phil Jagielka 3
Sylvain Distin 4

Mittfältare
Ross Barkley 2
Tim Cahill 2
Séamus Coleman 2
Royston Drenthe 3
Marouane Fellaini 4
Darron Gibson 3
James McFadden 1
Phil Neville 2
Leon Osman 3
Steven Pienaar 4
Jack Rodwell 2

Anfallare
Victor Anichebe 2
Magaye Gueye 1
Nikica Jelavic 4
Louis Saha 1
Denis Stracqualursi 2
Apostolos Vellios 2

Fulham

Målvakter
Mark Schwarzer 3
David Stockdale 3

Försvarare
Chris Baird 2
Matthew Briggs 2
Zdenek Grygera 2
Brede Hangeland 4
Aaron Hughes 3
Stephen Kelly 2
John Arne Riise 3
Philippe Senderos 2

Mittfältare
Simon Davies 1
Moussa Dembélé 4
Clint Dempsey 5
Mahamadou Diarra 3
Damien Duff 3
Dickson Etuhu 2
Kerim Frei 3
Pajtim Kasami 2
Danny Murphy 3
Steve Sidwell 2

Anfallare
Andy Johnson 3
Pavel Pogrebnyak 4
Bryan Ruiz 3
Orlando Sá 2

Liverpool

Målvakter
Doni 1
Pepe Reina 2

Försvarare
Daniel Agger 4
Jamie Carragher 3
Sebastian Coates 2
Jon Flanagan 1
Glen Johnson 3
José Enrique 3
Martin Kelly 3
Martin Skrtel 4

Mittfältare
Charlie Adam 2
Stewart Downing 1
Steven Gerrard 3
Jordan Henderson 1
Lucas 4
Maxi Rodriguez 2
Jonjo Shelvey 1
Jay Spearing 2

Anfallare
Craig Bellamy 3
Andy Carroll 1
Dirk Kuyt 2
Luis Suárez 4

***
Imorgon kommer del 3.

I flera år har han kallats underskattad.
I flera år har han presterat i ett mittenlag utan att få erkännande som en stjärna, utan att bli värvad av storklubbarna.
Clint Dempsey, 29, kämpade vidare. Som han alltid gjort ända sedan uppväxten på en camping i Texas.
Till slut kom det stora genombrottet.
På vägen till toppen har han burit tragedin efter sin döda syster och den mördade vännen.
Låt mig berätta om en spelare som besegrat oddsen.

Fenomenet med underskattade spelare är intressant. Jag är av uppfattningen att skillnaden, balansgången, mellan underskattad och överskattad egentligen är hårfin.
I princip alla spelare som varit undervärderade tenderar ju att förr eller senare övergå till att bli ”erkända” eller, rent av, övervärderade.
För att ta ett exempel:
Jag tyckte länge att Stephen Carr i Newcastle/Birmingham var en underskattad spelare. Han spelade högerback, gjorde sällan något väsen av sig, alltid solid, alltid lojal. Han var aldrig bäst på plan, men heller aldrig sämst. Han var en typisk engelsk fotbollsarbetare som sällan gjorde sin tränare besviken.
Men ju mer jag – och andra – upprepade att var underskattad, desto troligare är det ju att han snarare blev överskattad. Om jag och andra hävdade att han var en av ligans bästa högerbackar så bidrog vi ju till att göra honom övervärderad.
Stephen Carr är fortfarande lojal, men han är fortfarande en begränsad högerback och det är ingen slump att han i dag återfinns i Championship. Hade han varit så förträfflig hade förstås någon klubb betalat tillräckligt för hans tjänster.
Ergo: Innan en spelare upptäcks av den stora massan är han eller hon underskattad. Sedan upptäcks spelaren, några finter florerar på Youtube, folk skapar en ”hype” utan att egentligen ha sett spelaren i aktion i en hel match och sedan när folk väl får göra det är det enkelt att sticka hål i ballongen.
Lex Ryad Boudebouz.

Clint Dempsey är spelaren som ständigt är underskattad. Han har varit det sedan första dagen han satte sin fot i Premier League, för över fem år sedan.
När jag har ombetts att nämna en underskattad spelare har jag de senaste åren svarat: ”Clint Dempsey i Fulham”. Stämpeln sitter kvar än.
Varje gång man velat syna epitetet har den offensive mittfältaren lyckats höja ribban.
Den här säsongen har han tagit det sista steget, upp bland ligans stjärnor.
Med 22 mål i alla turneringar från mittfältet, varav 16 i ligaspelet, har han satt nytt klubbrekord i Fulham. Det är bara Robin van Persie, Wayne Rooney och Sergio Agüero som gjort fler mål i alla turneringar av Premier League-spelarna.
Det är enastående.
Till slut har han fått de välförtjänta hyllningarna.
– Clint Dempsey är en kvalitetsspelare. Han låter spelet tala, säger lagkamraten John Arne Riise.
– Jag har aldrig tränat med någon som honom, han är otrolig. Han tränar hårt, kämpar hårt och vill hela tiden utvecklas. Det är därför han gör sina mål, säger Danny Murphy.
– Om du betänker att han gjort de flesta av målen från kanten är det makalöst, säger tränaren Martin Jol.
Resan han gjort för att komma hit är ännu mer osannolik.

Clint Dempsey föddes i Nacogdoches, en liten stad med närmare 40 000 invånare i Texas.
Vi vet en del om Texas. Det är knappast att delstaten är känd för att producera fotbollsspelare (så länge bollen inte är oval).
Så hur kom det sig att lille Clinton, som är hans fullständiga namn, fastnade för ”soccer”?
När Clint Dempsey växte upp bodde familjen på ett campingområde, på morföräldrarnas bakgård. Clint hängde med storebror, fem år äldre Ryan, som spelade med de latinamerikanska ungarna i grannkvarteret. De spelade fotboll med stenhårda basketbollar, använde strumpor som målstolpar.
Familjen insåg snabbt att Clint hade talang. Men det fanns inte en chans att han skulle komma in på college om han inte spelade utanför Nacogdoches. Så när Clint var tio år skjutsade pappa Audrey sonen den tre timmar långa bilfärden till Dallas för en provträning med klubben Longhorns. Coachen gillade vad han såg, så tre gånger i veckan fick Audrey eller mamma Debbie köra Clint till träningarna i Dallas, trots restiden på sex timmar.
För att ha råd med resorna sålde Audrey båten och sina jaktgevär. Familjen slutade åka på semestrar och drog ned på inköp. När de unnade sig ett restaurangbesök fick de fem barnen dela på måltiderna. Debbie, som arbetade som sjuksköterska, tog varenda övertidspass.

Clint var inte den enda som hade talang. Hans äldre syster Jennifer var duktig tennisspelare. I början av 1995, för att skipa rättvisa mellan syskonen, bestämde föräldrarna att Clint fick sluta i Dallas-laget för att systern skulle kunna åka på fler turneringar. I november samma år dog Jennifer av en hjärnblödning, 16 år ung.
Den efterföljande våren var Clint Dempsey tillbaka i Dallas.
– Innan hon dog pratade vi om döden. Hon sa att om något hände så skulle hon hjälpa mig att göra mål. Hon skulle se till att bollen tog sig över mållinjen, har Clint berättat för ESPN.
Vid systerns gravsten fann mamma Debbie en lapp i en vas. Meddelandet var från Clint.
– Han skrev att resten av livet, varje gång han gjorde mål, skulle han titta upp mot himlen och tänka på henne.
Storebror Ryan menar att Jennifers död blev en vändpunkt i Clints karriär.
– Jag var knäckt. Clint gick ut och tränade dubbelt så hårt. Han ville göra det för henne. Han dedikerade allt för henne.

Karriären tog fart. Clint Dempsey draftades av New England Revolution 2004. Han debuterade som defensiv mittfältare (!), men fick sedan kliva ut på kanten och gjorde sju mål på 24 under rookieåret.
När Nike 2005 fick höra honom rappa erbjöd de Clint Dempsey att spela in en musikvideo. Han nappade med kravet att han låten skulle berätta den tragiska historien om systern.
Sagt och gjort, Clint Dempsey fick sin vilja igenom och spelade in ”Don’t Tread” med Houston-rapparen Big Hawk. Den lilla flickan som syns i videon med en blomma i handen ska symbolisera Jennifer. Gravstenen där Dempsey placerar en blomma i slutet är systerns riktiga.

De tuffa livsödena tog inte slut. Samma dag som Clint Dempsey uppfyllde sin pojkdröm och blev uttagen till att spela VM i Tyskland nåddes han av beskedet att Big Hawk mördats.
Men motgångarna utanför planen stärkte honom. Fotbollskarriären nådde nya höjder.
I december 2006, betalade Fulham 4 miljoner dollar för den talangfulle mittfältaren, rekord för en MLS-spelare. Dåvarande tränaren Chris Coleman minns vad han fastnade för:
– Han hade en hunger, han var modig. Han ville ha bollen hela tiden. Laget var inte så bra, men han ville hela tiden ha bollen. Det är mod för mig när spelare agerar så.
Fulham hade bra erfarenhet av amerikanska spelare tack vare Brian McBride och Carlos Bocanegra. Chris Colemans förhoppning var att Clint Dempseys arbetsmoral skulle ta honom till samma nivå.
Han blev inte besviken.
Efter ett mål på tio matcher den första våren, 2007, blev det sex fullträffar 2007/08. Året efter höjde han till sju. Fansen gillade vänstermittfältaren. Det var inte bara det att han bidrog med mål. Han tog alltid jobbet; spelade för laget snarare än för jaget.
Säsongen 2009/10 blev det också sju mål i ligan, men en fullträff i Europaspelet gav rubriker i hela Europa. I Europa League vände Fulham underläge mot Juventus via en 4-1-seger på Craven Cottage. Clint Dempsey gjorde det avgörande målet, en chipp som The Guardian beskrev som ”klassisk i Fulhams historia”.
Innan spelåret var över hade han hunnit bättra på sin status genom att göra ett starkt VM, med bland annat mål mot England efter en tavla av Robert Green.
Förra säsongen höjde han ribban ytterligare ett snäpp. Han gjorde tolv mål i ligan och valdes av supportrarna till ”årets spelare” i Fulham.
Men det var ändå bara en försmak av vad som skulle komma. Än så länge var han bara en bra spelare.

Den här säsongen har Clint Dempsey tagit nästa steg. Han har varit sensationellt bra. Hans 16 mål betyder delad fjärdeplats i skytteligan, samma antal som Demba Ba. När jag förra månaden rankade de 50 bästa spelarna i Premier League den här säsongen placerade jag Dempsey på 15:e plats.
Det var inte omotiverat. Han har pendlat mellan vänsterkanten och rollen som tillbakadragen anfallare och burit Fulhams anfallsspel. Han har gjort mål, han har spelat fram – och han har jobbat lika hårt som tidigare. Han har slagit rekord på rekord. Mot Newcastle blev han den förste amerikanen att göra hattrick i PL. Han har slagit Brian McBrides gamla målrekord. Han har raderat Louis Sahas rekordnotering för flest mål på en säsong i Fulham.
– Det är kul att få uppskattning, men jag försöker bara spela så bra jag kan, sa Clint Dempsey i samband med landslagssamlingen i februari.
– Som amerikan finns det alltid något att bevisa. Så kommer det kännas tills vi har gått längre i VM eller någon amerikan spelar i någon av de största klubbarna.
De senaste månaderna har han hyllats som den stjärna han är. Inte riktigt i klass med ligans bästa, men strax bakom.
Varför har det dröjt så länge? Kanske för att han inte har någon spetsegenskap. Om du betygsätter hans kvaliteter skulle han inte få någon ”10”. Men han har förmodligen inte heller sämre än ”8” på något.

För Fulhams del har succén nästan varit för bra. Clint Dempsey har bara ett år kvar på kontraktet och det ryktas om intresse från klubbar som Arsenal och Manchester United.
Det finns fortfarande ett frågetecken om 29-åringen är tillräckligt bra för en topp fyra-klubb. Chris Coleman tvekar. På frågan om Liverpool eller Newcastle skulle vara ett lämpligt steg, svarar han:
– Fulham är ett mittenlag och har varit det i tio år. Det finns fyra lag som är större än Fulham, som är utanför topp fyra-fem, och det skulle passa honom.
Fulham har erbjudit ett nytt kontrakt. Det återstår att se om Clint Dempsey förlänger eller om det är dags att pröva vingarna någon annanstans. Han antyder att Champions League lockar.
– Det är två saker jag inte gjort. Jag har spelat VM, jag har spelat Europa League. Det vore något att kunna lägga till OS och Champions League. Det är den högsta nivån.
Men han tillägger också:
– Många av mina bästa minnen är från Fulham. Efter det här året har jag ett år kvar på kontraktet, vi får se vad som händer sen.

Clint Dempsey planerar inte. Har man upplevt en så brokig bana, klarat så många motgångar som han gjort, kanske det är bäst att ta en dag i taget. Han har själv berättat att systerns öde får honom att spela matcher med inställningen ”att det kan bli den sista han spelar”.
Även om Dempsey aldrig får spela Champions League kan han blicka tillbaka på en remarkabel resa. Det borde inte vara möjligt att ta sig från campingen i  Nacogdoches till världens största fotbollsliga. Clint Dempsey gjorde det.
Hans mamma Debbie reflekterade över sonens prestation i en intervju för sex år sedan, inför VM 2006:
– Han har övervunnit så mycket. Vi kan berätta om det, men om du inte har levt med det går det inte att förstå. Han bär det med sig varje gång han går ut på planen.
Själv konstaterade Clint Dempsey:
– Allt har inte varit cupcakes och glass och lyckliga slut. Det har varit en kamp. Det har varit tufft. Men det gjorde mig till den jag är.
Vi skulle kunna beskriva honom som ”den underskattade stjärnan som till slut fick sitt erkännande”.

Källor: Dallas News, ESPN, Goal, Wikipedia

***
Vill ni få såna här inlägg serverade i er Facebook-feed kan ni alltid spana in bloggens Facebook-sida. Inga onödiga uppdateringar, bara länkar till blogginlägg och till längre texter/krönikor på Sportbladet.se.

Han är i sitt livs form, har hittat målet som aldrig förr och ledde i går kväll Manchester United till en ny seger i Premier League.
Wayne Rooney?
Nej, jag talar om den tidigare utskällda doldisen som klivit fram som Uniteds pådrivare.

Wayne Rooney gjorde mål, hans 17:e fullträff på de 17 senaste matcherna.
Men ska man hitta en segerorganisatör från den här matchen så fanns han i de bakre leden.
När Manchester Uniteds offensiva spelare haft svårt att tränga igenom Fulhams defensiva mur, klev mittbacken Jonny Evans upp på en fast situation, fläkte sig fram och serverade Wayne Rooney öppet mål.
Anfallaren kunde inte gärna missa och målet räckte till seger mot ett frenetiskt kämpande Fulham.
Jonny Evans börjar nästan bli van som matchvinnare. I förra omgången, borta mot Wolverhampton, gjorde han sitt första ligamål för United. I dag blev det alltså en matchvinnande assist.
Men om vi bortser från den kan vi blicka tillbaka mot en nästintill prickfri insats av nordirländaren. Han satte inte en fot fel, slog 86 av 88 passningar till rätt adress och hade Pavel Pogrebniak i bakfickan under större delen av matchen.
Det är en intressant, och oväntad, utveckling.

Jonny Evans kom fram i Manchester Uniteds akademi som en jättetalang, om än i skuggan av den ett år äldre Gerard Piqué.
Han debuterade redan i september 2007 i den försmädliga Ligacupförlusten mot Coventry (0-2). Vintern 08/09 när Edwin van där Sar höll nollan i rekordmånga minuter ryckte Evans in förtjänstfullt under Rio Ferdinands skadefrånvaro.
Framtiden såg så ljus ut att Alex Ferguson kunde släppa Gerard Piqué till Barcelona. Jonny Evans fanns ju att tillgå, redo att ta över.
Men sedan var det som om karriären vände rakt ned i källaren.
Förra säsongen hade Evans inte bara stagnerat utan även gått bakåt i utvecklingen. Han var en ren säkerhetsrisk och hans framtid i Manchester United var osäker.
Hörde han verkligen hemma i en Big Four-klubb? Efter förra säsongen var det svårt att svara ”ja” på den frågan.

När den här säsongen inleddes fick han chansen i startelvan tack vare skador på Nemanja Vidic och Rio Ferdinand i premiären. Evans spelade, men övertygade inte trots att laget gick bra.
I derbyt mot Manchester City (1-6) blev han syndabock då han drog på sig ett rött kort i andra halvlek, vilket lade grunden till raset.
Den matchen hade kunnat bli en referenspunkt i hans karriär, ungefär som Henning Berg aldrig hämtade sig efter mardrömsmatchen som gjorde att han skickades tillbaka till Blackburn.
Men Evans reste sig.
Nu har han blivit den nya försvarschefen.

Jonny Evans akilleshäl de senaste säsongerna har varit hans undermåliga huvudspel. Alldeles för ofta har han haft problem med starka targetspelare.
Men det är som om han väckt till liv den där förmågan han hade som ung.
I går förlorade han inte en nickduell.
I matchens sista skälvande sekunder, när Fulham skickade fram allt man hade, och John Arne Riise skulle kasta långt var det ingen slump att Jonny Evans var den som nådde högst i straffområdet och nickade undan bollen.
När United, som bara hade 1-0-ledning trots mängder av chanser, blev övermodigt och började slarva var det ingen slump att det var Jonny Evans som skrek på lagkamraterna.
I går agerade han, på alla sätt, som en ledargestalt.
Med Nemanja Vidic skadad, Rio Ferdinand skadebenägen, Chris Smalling färsk och Phil Jones hjälpgumma på en massa andra positioner framstår plötsligt Jonny Evans som lagets mest pålitlige försvarare.
Vem hade trott det i höstas?

***
Fulham kunde mycket väl ha fått straff i slutminuten när Danny Murphy blev fälld av Michael Carrick. Jag tyckte att det var straff när det skedde och reprisen fick mig inte att ändra uppfattning. Lovande domaren Michael Oliver friade.
Ett av få misstag från honom den här säsongen.

***
Kanske kunde Alex Ferguson ta med sig något positivt från förlusten mot Athletic Club i Europa League ändå?
Presspelet som Manchester United visade upp i går var Bielsa-inspirerat. Det syntes direkt att Ferguson hade beordrat en annan approach i den här matchen. Jag tänkte att det skulle mattas efterhand, men faktum är att United körde ett presspel à la Barcelona matchen igenom.

***
Mina spelarbetyg, Manchester United-Fulham:
United: De Gea 7 – Rafael 7, Evans 9, Ferdinand 7, Evra 7 – Valencia 8, Carrick 7, Giggs 6, Young 7 – Rooney 7, Welbeck 6.
Ersättare: Hernández 5, Smalling -, Scholes -.

Fulham: Schwarzer 7 – Kelly 7, Hughes 8, Hangeland 7, Riise 6 – Duff 6, Dembélé 7, Diarra 7, Frei 5 – Dempsey 6 – Pogrebniak 5.
Ersättare: Ruiz -, Murphy -.

***
Sajttekniska grejer:
Läsare har gjort mig uppmärksam på att bloggen ibland får ett annat utseende, att texten flödar ut över hela sidan. Då har ni, av någon anledning, fått mobilsajten på skärmen. Ändra i så fall adressen manuellt i adressfältet till den vanliga (bloggar.aftonbladet.se/premierleague) så ska det se ut som vanligt igen. 

Transfer deadline day är dagen då allt är möjligt.
Då Ryan Babel plötsligt kan sitta i en helikopter.
Då Arsène Wenger, känd för att hålla i plånboken, plötsligt kan få för sig att han basar för Anzhi Makhachkala och värvar fem spelare.
Då sir Alex Ferguson kan ”kidknappa” Dimitar Berbatov på Manchesters flygplats och gömma honom under en jacka i baksätet.
Kan vi få se något liknande nu?

Det går i alla fall inte att utesluta. Deadline day har blivit galnare och galnare för varje år. En manager berättade i en intervju för något år sedan att han fått telefonsamtal från agenter om sammanlagt hundra namn under sista dagen.
Faxmaskinerna kommer att få gå på högvarv även i år.
Daily Mirror skriver att Hugo Rodallega kan spela för Wigan mot Tottenham i kväll – för att sedan skriva på för Spurs efter matchen!
De klubbar i Premier League som borde värva – Bolton, Wigan, Blackburn – har hittills legat lågt. Det beror givetvis på att de har begränsade resurser och måste ta det som blir över. Jag räknar med att de kommer att göra sistaminuten-värvningar. Om de vill rädda kontraktet är det dags att agera nu.

Blackburntränaren Steve Kean – som pratat om att göra fyra värvningar – kan knappast vara tillfreds. Han som skulle behöva det mesta har säkrat en ung nyzeeländare och Marcus Olsson. Kean har dessutom en Chris Samba som lämnat in en transfer request. Sent i natt rapporterade Sky att mittfältaren Keith Andrews gjort detsamma.
En störande faktor i kväll är att det spelas en massa ligamatcher – samtidigt som fönstret håller på att stänga. Wolves manager Mick McCarthy avslöjade i går att Kenny Dalglish försökt att flytta matchen för att kunna fokusera på deadline day – samme Dalglish som i går sa att han inte skulle göra några fler värvningar.
– Jag sa ”no chance”. Vi ska resa till London för att möta QPR på lördag så varför skulle vi vilja spela en dag senare, sa McCarthy.

Här är några spelare som kommer att vara heta under deadline day:

Djibril Cissé
Från Lazio till Queens Park Rangers?
Rapporterades under måndagen att anfallaren rest till England för att genomgå en läkarundersökning. QPR letar anfallare.

Nikica Jelavic
Från Rangers till Everton?
Rangers ska ha accepterat Evertons bud. Nu återstår bara signaturen på kontraktet. Blir han den striker som Moyes så väl behöver?

Kevin Davies
Från Bolton till Sunderland?
Nickspecialisten har hamnat på bänken och Sunderlandtränaren Martin O’Neill har bekräftat intresse för anfallaren.

Carlos Tévez
Från Manchester City till Milan, Liverpool, Queens Park Rangers eller någon annan?
Manchester City vill sälja – ingen har råd att köpa. Liverpool och QPR försöker låna argentinaren, men jag tror inte att Milan är ute ur bilden. Allt är en fråga om prislappen och Galliani lyckades pruta ned priset på Zlatan.

Ravel Morrison
Från Manchester United till West Ham?
Den unge mittfältaren har utgående kontrakt och sent i går kväll ryktades det om intresse från West Ham.

Pavel Pogrebniak
Från Stuttgart till Fulham?
Anfallaren har genomgått en läkarundersökning hos Fulham, bekräftade hans agent under måndagen. Men flera klubbar finns med i bilden och i dag avgörs vart flyttlasset går.

Lucas Barrios
Från Dortmund till Fulham eller Liverpool?
Anfallaren har hamnat på bänken bakom Robert Lewandowski i Dortmund och vill flytta. Sent i natt ryktades det om intresse från Anfield.

Hugo Rodallega
Från Wigan till QPR eller Tottenham?
Anfallaren är inte längre given i Wigan efter en svag höst. Dags att casha in och använda pengarna till nya sydamerikanska fynd? Det är frågan för Roberto Martinez och Dave Whelan.

Chris Samba
Från Blackburn till Tottenham?
Mittbacken har lämnat in en transferbegäran, precis som i fjol. Steve Kean har sagt att Samba inte är till salu. Känslan är att han blir kvar.

***
Vilka affärer förväntar du dig i dag? Vilja realistiska värvningar skulle du vilja ha till ditt favoritlag?

***
Done deals, 30 januari

> Marcus Olsson, från Halmstad till Blackburn
Pris: Gratis, har skrivit på för 2,5 år.
Kommentar: En så kallad transferbomb. Olssons kontrakt gick ut vid årsskiftet, det har funnit lite intresse från allsvenska klubbar och Norge, men att han skulle hamna i Blackburn var det nog få som trodde. Det här känns som en Blackburn-värvning. De värvade anfallaren David Goodwillie på liknande sätt. Helt oprövad, minimalt risktagande.
Betydelse för laget: Inte speciellt stor eftersom jag tvivlar på att Marcus Olsson kommer att få särskilt mycket speltid i vår. Som vänstermittfältare kan det bli en ren Olsson-kant med tvillingbrorsan Martin på vänsterbacken.
Tänkbar startelva med Marcus Olsson: Robinson – Lowe, Samba, Hanley, Martin Olsson – N’Zonzi, Pedersen – Hoilett, Formica, Marcus Olsson – Yakubu.
Värvningsbetyg: 1/5.

Övriga affärer:
> Fulham lånar ut svenske mittfältaren Alex Kacaniklic till Watford för resten av säsongen.
> Wolves anfallare Adiène Guedioura lånas ut till Nottingham.
> Southampton köper anfallaren Billy Sharp från Doncaster. Här kan ni läsa vad som gjorde att han fick rubriker tidigare under säsongen.
> Leicester värvar försvararen Wes Morgan från Nottingham.

***
Kvällens matcher:
Idag:
Everton-Manchester City
Manchester United-Stoke
Tottenham-Wigan
Wolves-Liverpool
Swansea-Chelsea
Onsdag:
Aston Villa-QPR
Blackburn-Newcastle
Bolton-Arsenal
Sunderland-Norwich
Fulham-West Bromwich

***
Och, som sagt, i dag liverapporterar jag under deadline day på Sportbladet.se kl 13-15. Häng gärna med!

Liverpool har tecknat ett tröjkontrakt värt £25m per år. Avtalet är det största som tecknats i brittisk fotboll.
Kan den här dealen ge förutsättningar för att slå sig in i toppen av Premier League? Det är åtminstone vad klubben hoppas.

Liverpool kom inte överens med Adidas, som tillverkat laget tröjor sedan 2006. Det tyska företaget ansåg att bristen på Europaspel sänkt klubbens marknadsvärde.
– Det var för stort avstånd mellan deras insatser på fotbollsplanen och den siffran som nämndes, sa Adidas vd Herbert Hainer förra veckan.
Då dök amerikanska Warrior Sports upp och erbjöd £150m för sex år.
– Det är en ny milstolpe för Liverpool Football Club och visar än en gång klubbens starka varumärke globalt, säger Ian Ayre, vd i Liverpool.
Den årliga summan, £25m, är mer än de £23,3m som Manchester United fått från Nike åren 2007-2010 (dock höjdes summan till £25,3m från 2011).

Så vilka är Warrior Sports? Hur kan de erbjuda mer än jätten Adidas?
Företaget bildades 1992 av före detta Lacrosse-spelaren David Morrow. De sysslade mest med Lacrosse-utrustning och slog sig in på ishockey. 2004 köptes företaget av skotillverkaren New Balance, som i dag är värt över 7 miljarder kronor.
Då Warrior är Bostonbaserat är det ingen slump att man är tröjtillverkare till Boston Red Sox – som har samma ägare som Liverpool.

Affären med Warrior Sports är mer lukrativ än de £150m som betalas ut under sex år. Med Warrior som samarbetspartner kommer Liverpool få full kontroll över den övriga souvenirförsäljningen. Det betyder bland annat att det är fritt fram att öppna en officiell souveniraffär i Norge eller Indien. Ian Ayre tror att den detaljen kan ge klubben ytterligare £25m i årliga intäkter, det vill säga ytterligare £150m över sex år.
Ian Ayre förklarar:
– Affärsverksamheten består av två delar. Vi har dels dräkterna, sakerna som spelarna bär, det är en del av uppgörelsen med Warrior. I vår nuvarande deal (med Adidas) har vi haft restriktioner för vår övriga souvenirförsäljning. I det nya avtalet har vi full kontroll över det. Det ger oss en större möjlighet.

Andra tröjkontrakt för tillverkare (kit supplier)

Övriga ”Big six”
Arsenal
Skrev ett sjuårigt avtal med Nike som gällde till 2012, värt £55m, men det har förlängts med tre år.
Chelsea
Förlängde avtalet med Adidas i oktober 2010 för de åtta kommande åren. Det nya kontraktet ger £20m per år, en höjning med £8m.
Manchester City
Har bara avverkat tre år av det tioåriga avtalet med Umbro. Men det ryktas om att kontraktet ska omförhandlas och att den årliga intäkten ska öka från blygsamma £6m till £26m. Ett bevis på klubbens framsteg senaste åren.
Manchester United
Om förhandlar sitt kontrakt med Nike. Det nuvarande avtalet gav klubben £23,5m per år åren 2007-2010. Från 2011 ger avtalet £25,3m per år. Det spekuleras att den nya dealen kan ge så mycket som £35m per år.
Tottenham
Tecknade nyligen ett avtal med Under Armour som gäller från och med säsongen 2012/2013. Uppges vara värt £10m per år, dubbelt så mycket som nuvarande avtalet med Puma ger.

Övriga klubbar
Aston Villa
Har ett avtal med Nike värt £10m över tre år. I dagarna meddelade klubben att man avser att byta inför nästa säsong för att tröjkvalitén varit undermålig. Man hoppas få ett avtal värt £6m per år då klubben säljer cirka 100 000 replicas per år.
Blackburn
Har sedan säsongen 2007/08 avtal med Umbro. Okänt vad det ger.
Bolton
Har avtal med storsponsorn Reebok som även köpte arenanamnet (Reebok stadium). Okänt vad avtalet ger.
Everton
Har bytt ut Umbro till Le Coq Sportif, märket de bar under sin mest framgångsrika säsong 1984/85. Uppges ge cirka £3m per säsong.
Fulham
Kappa ersatte nyligen Nike för de kommande tre åren. Okänt vad de betalar.
Newcastle
Har avtal med Puma som gäller till 2012. Vad kontraktet är värt är inte känt.
Norwich
Tecknade ett ettårigt avtal med italienska Errea inför comebacken i Premier League. Uppges vara värt cirka £1m.
Queens Park Rangers
Har ett femårigt avtal med italienska Lotto sedan 2008.
Stoke
Tecknade fyraårigt avtal med Adidas våren 2010. Okänt vad det är värt.
Sunderland
Har avtal med Umbro som går ut efter säsongen.
Swansea
Skrev kontrakt med Adidas i somras (precis som under legendariske tränaren John Toshacks dagar). Okänt vad de betalar.
West Bromwich
Har avtal med Adidas. Okänt vad de betalar.
Wigan
Har ett tvåårigt avtal med Mifit som löper ut efter säsongen. Okänt vad de betalar.
Wolverhampton
Skrev ett treårigt avtal med Schweiziska Burrda våren 2010. Enligt uppgift betalar de £1m per år.

Övriga Europa
Barcelona
Avtal med Nike som ger cirka £28m per år.
Real Madrid
Avtal med Adidas som ger cirka £28m per år.
Inter
Avtal med Nike sedan 1998 som ger cirka €12m per år (Obs! Uppgift i euro).
Milan
Avtal med Adidas som ger €13m per år.
Juventus
Avtal med Nike som ger €12m per år.
Roma
Avtal med Kappa som ger €5m per år.
Napoli
Avtal med Macron som ger €4,7m per år.
Bayern München
Avtal med Adidas som ger cirka £20m per år. Skrev nytt åttaårskontrakt förra våren.

Fotnot: Uppgörelserna är förmodligen valutalåsta, vilket betyder att de italienska avtalen ovan inte kan räknas mot dagens eurokurs.

Källor: Birmingham Mail, Daily Express, Guardian, SportsPro Media, Swiss Ramble

***
André Villas-Boas har väckt liv i debatten om reservlagen ska få spela i ligasystemet. Den här frågan har diskuterats tidigare. Rafael Benítez var en förespråkare för det spanska systemet och Manchester United förde fram ämnet för fem år sedan.
Jag är inte alls pigg på idén. Jag är väl inne på samma linje som Independents Sam Wallace.
Visst finns det fördelar. Som att unga spelare skaffar sig erfarenhet genom att spela riktiga proffsmatcher i stället för avslagna b-lagsmatcher inför tomma läktare. Barcelona är ett bra exempel där en spelare som Pedro redan hade gjort ett par hundra ligamatcher när han debuterade för Barcelonas a-lag.
Men för mig är Championship en alldeles för fin och traditionsrik liga för att slänga in Chelsea B bland Leeds och Nottingham.

Vad tycker ni? Vill ni se Manchester Citys b-lag i andraligan för att gynna talangutvecklingen?

Med start i dag tänkte jag lansera ett nytt inslag här i bloggen: ”Done deals”.
Varje dag i fortsättningen sammanfattar jag vilka övergångar som gjorts i Premier League med en liten minianalys av spelaren och vad det betyder för laget.
Men innan vi kastar oss på det så kan vi ju sammanställa vad som hänt hittills i januari.
Här är en halvtidssummering av vad Premier League-klubbarna gjort under transferfönstret – och vad de behöver göra.

1) Manchester City
Behöver: Ingenting.
Aktivitet hittills: In: – Ut: -.
Kommentar: Roberto Mancini förfogar redan över ligans bästa trupp. När reserverna spelar brukar namn som Samir Nasri, Nigel De Jong och Edin Dzeko luftas. Förmodligen kommer Carlos Tévez att säljas. Jag ser inget akut behov av en ersättare även om det ryktats om bud på Edinson Cavani.

2) Manchester United
Behöver: Ingenting, möjligen en mittbacksbackup. På längre sikt behövs en central mittfältare.
Aktivitet hittills: In: Paul Scholes (comeback). Ut: Federico Macheda (QPR, lån), Darron Gibson (Everton).
Kommentar: Centrala mittfältet var det stora frågetecknet inför säsongen. Det snackades om Wesley Sneijder – få hade gissat att lösningen skulle bli Paul Scholes, 37. Som ”impact player” från bänken kommer Scholes bli nyttig. Han besitter mer passningskvalitet på sista tredjedelen än vad samtliga Uniteds övriga mittfältare tillsammans. På längre sikt måste Alex Ferguson förstås hitta ett världsklassalternativ på den här positionen (nu är inte måltavlorna, Luka Modric och Wesley Sneijder, tillgängliga).

3) Tottenham
Behöver: En backupanfallare.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: Andros Townsend (Leeds, lån), Dean Parrett (Yeovil, lån), Harry Kane (Millwall, lån).
Kommentar: Harry Redknapp var i Marseille i går för att studera OM:s anfallare Loïc Rémy. Tottenham behöver en ersättare till Roman Pavljutjenko som väntas flytta. Spurs uppges även vara på jakt efter en mittback och har länkats samman med bud på Chris Samba.

4) Chelsea
Behöver: En mittback och en kreativ mittfältare.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: Nicolas Anelka (Shanghai Shenhua), Rhys Taylor (Rotherham, lån), Ben Gordon (Kilmarnock, lån), Josh McEachran (Swansea, lån), Gaël Kakuta (Dijon, lån).
Kommentar: Chelsea är nära att värva Gary Cahill som bör bli klar vilken minut som helst. Han ersätter Alex som ser ut att vara på gång till QPR. Cahill är en bra värvning. Dels är han billig tack vare utgående kontrakt (£7m), dels passar han bättre in i André Villas-Boas filosofi med högre presspel.

5) Arsenal
Behöver: En ytterback, på längre sikt behövs en backupanfallare till Robin van Persie.
Aktivitet hittills: In:- Thierry Henry (New York Red Bulls, Loan). Ut: Emmanuel Frimpong (Wolves, lån), Vito Mannone (Hull, loan), Luke Freeman (Stevenage).
Kommentar: Arsenal var i behov av en som kunde avlasta Robin van Persie. De fick Thierry Henry som inledde med att bli matchvinnare i debuten. Ytterbackssidan ser tunn ut på grund av skadeläget. Jag skulle vilja ha in en ytterback, en Zabaleta-typ som är trygg på både höger- och vänsterbacken.

6) Newcastle
Behöver: En mittback och en anfallare.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: -.
Kommentar: Madibo Maiga-affären sprack sedan anfallaren inte klarat läkarundersökningen. Newcastle behöver någon som kan avlasta Demba Ba (även om Leon Best skötte det galant i går). Långtidsskadan på Steven Taylor öppnar för ett mittbacksköp.

7) Liverpool
Behöver: En defensiv mittfältare (på kort sikt), en anfallare.
Aktivitet hittills: In: Jordon Ibe (Wycombe). Ut: Danny Wilson (Blackpool, lån).
Kommentar: Skadan på Lucas var förödande för Liverpool som inte har några klockrena alternativ till brassen i den ”sittande rollen” på mittfältet. Lösningen kan bli att spela Steven Gerrard i en mer tillbakadragen roll. En anfallare, en måltjuv, skulle inte heller vara fel då Luis Suárez och Andy Carroll haft problem med målproduktionen.

8> Stoke
Behöver: Ingenting.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: Danny Pugh (Leeds).
Kommentar: Med sitt spelsätt har Stoke de spelare de behöver.

9) Norwich
Behöver: En mittback.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: -.
Kommentar: Högerbacken Russell Martin har fått kliva in centralt på grund av skador. Här behöver Paul Lambert hitta en lösning.

10) Swansea
Behöver: En ytterback.
Aktivitet hittills: In: Rory Donelly (Cliftonville), Gylfi Sigurdsson (Hoffenheim, lån), Darnel Situ (Lens), Josh McEachran (Chelsea, lån). Ut: -.
Kommentar: Swansea har varit ligans mest aktiva aktör sedan fönstret öppnade. Lånet av Gylfi Sigurdsson har jag redan hyllat och islänningen började med en assist i går i segermatchen mot Arsenal. Josh McEachran är Leon Britton-formad och borde kunna anpassa sig på nolltid i Brendan Rodgers gäng. Ytterbackssidan ser tunn ut och mittfältaren Kémy Agustien fick nyligen vikariera för högerbacken Ángel Rangel.

11) Everton
Behöver: En kreativ mittfältare som kan fylla luckan efter Mikel Arteta.
Aktivitet hittills: In: Landon Donovan (LA Galaxy, lån), Darron Gibson (Manchester United). Ut: Aristote Nsiala (Accrington, lån).
Kommentar: Landon Donovans debut mot Aston Villa gav mersmak. Där har David Moyes fått in en mittfältare som han dämpa saknaden av kreativitet sedan Mikel Arteta och Steven Pienaar lämnade klubben. Åtminstone under två månader. Frågan är om det räcker. Darron Gibson är svårbedömd, men priset (£1m) är ett fynd för en spelare som startat avgörande Champions League-matcher för en klubb som Manchester United. Om Victor Anichebe och Louis Saha bestämt sig för att vara skadefria finns inte längre något akut behov av någon striker. Men det skulle förstås inte skada.

12) Sunderland
Behöver: En anfallare.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: Nyron Nosworthy (Watford), Liam Noble (Carlisle United), Trevor Carson (Hull, lån).
Kommentar: Gjorde kanske säsongens värvning när de hämtade in tränaren Martin O’Neill. Han lär kräva förstärkningar så räkna med att ägaren Ellis Short får öppna plånboken. Jag skulle vilja ha in en klassanfallare eftersom jag tycker att Nicklas Bendtner, Connor Wickham och Dong-won Ji på sin höjd är reserver.

13) Aston Villa
Behöver: En central mittfältare.
Aktivitet hittills: In: Robbie Keane (LA Galaxy, lån). Ut: Elliot Parish (Cardiff).
Kommentar: Lånet av Robbie Keane har hamnat i skymundan för mer omtalade comebacker (läs Henry, Scholes), men jag tror att han har en viktig funktion att fylla på Villa Park. Alex McLeishs anfall har snabbhet (Agbonlahor) och en avslutare (Bent), men de saknar en kreatör. På pappret är anfallsparet Robbie Keane/Darren Bent, som spelade tillsammans i Tottenham, riktigt intressant. Om pånyttfödde Stephen Ireland håller i sin form dämpas behovet av en central mittfältare.

14) Fulham
Behöver: Ingenting.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: -.
Kommentar: Martin Jol har inte riktigt fått Fulham att klicka ännu, men han har heller inte något större behov av förstärkningar som jag ser det. Moussa Dembélé har imponerat i en mer tillbakadragen roll. Dessutom har unge Kerim Frei dykt upp som en joker.

15) West Bromwich
Behöver: Ingenting.
Aktivitet hittills: In: Scott Allan (Dundee United). Ut: Joe Mattock ( Pompey-loan), Chris Wood (Bristol City, lån).
Kommentar: Jag ser inga akuta behov av förstärkningar även om WBA tappat formen senaste veckorna. Möjligen en mittbacksförstärkning då Jonas Olssons frånvaro har varit kännbar. Ska man peka på något mer är ytterbackssidan lite sårbar med modesta namn som Billy Jones, Nickey Shorey och Steven Reid.

16) Wolverhampton
Behöver: Inga akuta behov.
Aktivitet hittills: In: Emmanuel Frimpong (Arsenal, lån), Eggert Jonsson (Heart of Midlothian). Ut: Scott Malone (Bournemouth), David Davis (Chesterfield, lån).
Kommentar: Wolves säkrade direkt defensive mittfältaren Emmanuel Frimpong på lån. Roger Johnsons formkurva pekar uppåt efter en nattsvart period i höstas så försvaret ser stabilare ut. Matt Jarvis gjorde några stormatcher före jul så jag tycker kanterna (Jarvis/Stephen Hunt) är mer än godtagbara.

17) Blackburn
Behöver: Vad behövs inte?
Aktivitet hittills: In: -. Ut: -.
Kommentar: Blackburntränaren Steve Kean pratade om att värva fyra spelare i januari. Nu har visserligen laget tagit ett par segrar senaste veckorna, men jag hoppas inte att man låter sig luras. Blackburn behöver förstärkas på flera platser. En backup bakom Yakubu, till exempel, eftersom nigerianens målproduktion mycket väl kan avta abrupt. Det mest oroande är de ständiga ryktena kring mittbacksstjärnan Chris Samba.

18) Queens Park Rangers
Behöver: En mittback, central mittfältare som ersättare till Faurlin och en anfallare.
Aktivitet hittills: In: Federico Macheda (Manchester United, lån). Ut: -.
Kommentar: Neil Warnock pratade om att hämta in ”minst tre-fyra spelare”. Nu är han sparkad och ersatt av Mark Hughes. QPR jobbar hårt för att få loss Alex från Chelsea. Skadan på mittfältaren Alejandro Faurlin var förödande för Londonlaget som nu är i stort behov av en playmaker. Jag tvivlar på att Kiko Macheda blir den anfallsinjektion fansen drömmer om.

19) Bolton
Behöver: Det mesta.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: Jack Simpson (Southend, lån).
Kommentar: Mittbacken Gary Cahill är klar för Chelsea vilken minut som helst. Då måste Bolton ha en ersättare till kaptenen. Det snackas om amerikanen Tim Ream från NY Red Bulls. Dessutom skulle laget må bra av: 1) En ytter eftersom Lee Chung-Yong missar hela säsongen, 2) En anfallare eftersom Kevin Davies, Tuncay och David Ngog inte levererar. I Stuart Holdens frånvaro (tillbaka i mars) finns behovet av en kreativ mittfältare.

20) Wigan
Behöver: En mittback.
Aktivitet hittills: In: -. Ut: -.
Kommentar: Ordföranden Dave Whelan bör nog öppna plånboken om hans lag ska överleva en säsong till. Det jag saknar i Wigan är en stark central linje. James McCarthy är visserligen en underskattad talang, men centrallinjen – mittbackssidan i kombination med mittfältet – är för svag jämfört med konkurrenterna.

***
Är du nöjd med hur ditt favoritlag hanterat transferfönstret hittills? Vilka rimliga spelare skulle du vilja ha in? Vilka skulle du kunna tänka dig att släppa?

***
Jag har inte glömt bort rankingen över de hetaste tränarna i engelsk fotboll. Den är påbörjad och publiceras när det är läge.

***
Spelprogram:
I kväll: Wigan-Manchester City 21.00