Inlägg av Peter Pettersson

Nyhetsjournalist som började skriva om tv-spel på 1980-talet. Har också jobbat med utveckling av system för tidningsproduktion och var 1996-2002 chefredaktör för tidningen Dagens IT. Fick min första PC med DOS 1986 och första Macen 1988. Samma år som jag fick min första egna mobiltelefon, en knappt släpbar Mobira. Har testat mobiler och datorer sedan mitten av 1990-talet och skriver om teknik och prylar i Aftonbladet sedan 2003.

Efter fyra timmar utan ström går det inte att ringa 112 längre

av Peter Pettersson

När strömmen går tar det fyra timmar innan det svenska mobilnätet dör.
Då går det inte ens att ringa 112.
Efter en vecka slutar räddningstjänsternas Rakel-nät också att fungera.

Det finns fler mobilabonnemang i Sverige än det finns svenskar. Nio av tio är på Internet varje dag. Vi lever i ett samhälle som är starkt beroende av kommunikation med mobiltelefoner.

Allt från vanliga samtal och textmeddelanden till identifikation, bankärenden/betalningar, social medier och nyhetsförmedling. Och kanske inte minst larm till 112.

Men det svenska mobilnätet är mycket sårbart. Post- och telestyrelsen, pts, kräver i dag bara att mobiloperatörerna ska se till att deras så kallade basstationer ska ha reservkraft, backup, som räcker i fyra timmar i glesbefolkade områden. I tätorter med fler än 8 000 invånare är kravet endast en timma.

– Kravet gäller inte alla basstationer, utan bara tillräckligt många så att mobiloperatörens kunder i ett visst område har täckning, säger Mikael Ejner, it-säkerhetsspecialist på Post- och telestyrelsen. 

Fast kravet gäller bara mobilsamtal och sms. Mobila datatjänster omfattas inte. Så de kan sluta att fungera även om det fortfarande kan vara möjligt att ringa eller sms:a. I en eller fyra timmar, beroende på var i landet man befinner sig. 

Då måste mobilopertörerna ut med dieseldrivna reservelverk. Sådana finns, men inte för hela mobilnätet. Dessutom måste de bemannas. Det måste finnas personal för att köra ut dem och drifta dem, fylla på diesel och liknande. Någon sådan personal finns inte på avbytarbänken.

Stormen Alfrida i januari för snart fyra år sedan visade tydligt hur sårbart det digitala samhället är. I de värst utsatta områdena i Roslagen ledde störningarna i elförsörjningen till problem med mobiltelefoni och bredband under åtminstone en vecka. 

Fibernät är i sig inte beroende av el för att fungera. Men det är däremot de modem som måste till för att man ska kunna ansluta till fibern och de knutpunkter som finns i fibernätet. Så även de näten slogs ut när strömmen gick.

Men även fiberoperatörerna har i dag batteribackup i upp till sex timmar på många av sina knutpunkter. Och i de centralare delarna av fibernätet finns också fasta dieselelverk som går igång när batterierna slutar fungera. På samma sätt som mobilioperatöerna har man också mobila dieselelverk som kan sättas in som klarar upp till en veckas drift.

– Som en del i vår nätövervakning, som vi har bemannad dygnet runt alla dagar under året har vi också ett samarbete mellan operatörerna så att vi i krissituationer kan delar resurser med varandra för att hålla fibernäten gående, säger Johannes Mohlen, nätchef Global Connect.

Mobilnät är inte bara något för vanliga svenskar. Polisen och räddningstjänsterna runt om i landet liksom försvaret, tullen, kustbevakningen och flera andra myndigheter, använder sedan 2010 det statliga mobila radiosystemet Rakel som har totalt cirka 90 000 användare.

Även delar av Rakel drabbades av stormen Alfrida. Men i dag ska systemet, som täcker 95 procent av landets yta vara säkrare.

– Så som Rakel idag är uppbyggt har vi backup-reservkraft med en uthållighet att klara minst sju dygn på 85 procent av Rakelnätet. Övriga 15 procent har 24 timmars reservkraft. Rakel-nätet är byggt för fortsatt funktionalitet även vid avbrott från enskilda basstationer. säger Benny Harpe, verksamhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, msb.

– 2019 orsakades strömavbrotten av träd som föll ned över elledningar under stormen. Först när de nedfallna träden röjts undan gick det att reparera elledningarna. Men om hela eller delar av det svenska elnätet utsätts för en fientlig attack kan det ta betydligt längre tid att få tillbaka elen till alla basstationer som slutat fungera, säger han vidare.

Grundförutsättningen för att det digitala samhället ska fungera är el. Hur sårbar det svenska elnätet, eller griden som det också kallas, är vill inte Svenska Kraftnät gå in på av beredskapsskäl.

– För att skapa en trygg elförsörjning arbetar vi med såväl robusthet som redundans och återställningsförmåga. Ett robust elnät klarar av olika typer av händelser även attacker av olika slag utan att störas. Genom redundans skapar vi en förmåga att upprätta leveranserna när störningar ändå sker till exempel genom att elen kan gå andra vägar. Och med en god reparationsberedskap kan vi återställa vår infrastruktur efter olika typer av skador, säger Erik Nordman, avdelningschef Säkerhet och beredskap, Svenska kraftnät

– Det finns alltså åtgärder på plats för att skydda vårt elsystem på olika sätt, och vi och andra arbetar aktivt för att höja vår förm.åga ytterligare. Samtidigt går det inte att helt och hållet skydda en infrastruktur som sträcker sig över hela landet och inte går att gömma undan, säger han vidare.

Nya lamphögtalare från IKEA/Sonos

av Peter Pettersson

I januari kommer IKEA med en ny variant av streaminghögtalaren Symfonisk. Den här gången i form av en golvlampa.

Sedan premiären 2019 har två varianter av bords-/fönsterlampa kommit i Symfoniskserien.

IKEA står för designen och Sonos står för tekniken under skalet. Det är i regel inte Sonos senaste tekniska lösningar, men hittills har de varit tillräckligt bra. Inte minst så IKEA:s versioner kostar betydligt mindre än Sonos.

2 195 kronor kommer golvlampan/högtalaren att kosta i januari enligt IKEA.

Nothing Ear Stick: Kul design men dyra och utan ANC

av Peter Pettersson

Förra sommaren lanserade Nothing, som drivs av bland andra Carl Pei som också ligger bakom Oneplus mobiler, inearlurarna Nothing Ear. Rätt OK hörlurar med bra batteritid och fungerade brusreducering, ANC.

För ett tag sedan lanserade Nothing det man kallar Ear Stick, med ett euti som för tankarna till typ en deostick. Bara det att det här etuiet är genomskinligt till största delen och man ser hörlurarna inne i det.

Kul idé, annorlunda design. Så det verkar lovande. Ända tills man tar ut hörlurarna och kopplar upp dem. Ljudet är i medelklass. Men avsaknaden av ANC är en rejält minus. Inte minst med tanke på att de kostar 1 390 kronor i dagsläget. Det finns lurar med ANC för under 500 kronor.

Visserligen är både musik- och telefonljudet OK för lurar i den prisklassen och batteritiden på 27 timmar med etuiet. Men då brukar också ANC ingå.

Lurarna har inga silikonpluppar så beroende på hur dina öron ser ut kan de kanske lätt ramla ut. Och det blir heller inte tätt vilket gör att ljud runt dig hörs alldeles för bra.

 

Händiga kan reparera Apple-produkter själva

av Peter Pettersson

Nu kan svenska kunder köpa originaldelar och verktyg från Apple. Via Apples Self Service Repair Store, kan de kunder som själva vill göra reparationer på Iphone 12- och Iphone 13-modellerna och bärbara Mac-datorer med Apple-chip, köpa eller hyra reparationsverktyg och köpa reservdelar.

Delarna är desamma som Apples nätverk av auktoriserade serviceställen använder och
pirvatkunder betalar lika mycket som proffsen för dem. Ersatta delar kan skickas tillbaka till Apple för renovering och återvinning och i många fall rabatt på priset.

Apple erbjuder också verktygspaket att hyra för 699 kronor, så att kunder som inte vill köpa verktyg för en enskild reparation ändå kan få tillgång till professionella reparationsverktyg. Kunder kommer då få tillgång till verktygen i en vecka med gratis leverans. 

Googles Pixelmobiler får gratis VPN

av Peter Pettersson

Som en del av den så kallade ”feature drop” som Google precis gjort får de som köpt Pixel 7 Pro eller Pixel 7 tillgång till en gratis VPN-lösning via Google One-appen.

VPN-funktionen gäller en enhet. Om du vill ha VPN på flera enheter får du betala för premiumtjänsten.

Lagom till jul: Apple släpper Homepod Mini i Sverige

av Peter Pettersson
Den 8,43 centimeter höga Homepod mini finns i vitt, blått, orange, gult och rymdgrått och priset ligger på 1 295 kronor.

Från Luciadagen nästa vecka går det att köpa Apples smarta högtalare Homepod Mini i Sverige. Det har tagit ett bra tag innan Apple valde att officiellt lansera Homepods i Sverige också. Den första Homepod-högtalaren visades upp på Apples utvecklarkonferens WWDC sommarn 2017 och kom ut i USA 2018. Så för svensk del har det hittills handlat om gråimport eller att man fått köpa den från utlandet.

Nu kommer den dock på riktigt.

Bortsett från att det är en 360-högtalare som man kan streama musik med, gör Homepod Mini det möjligt att styra smarta tillbehör i hemmet med Siri och röstkommandon.

Intercom kan skicka meddelanden till alla i ett hushåll: Från en Homepod mini till en annan eller till Iphone, Ipad, Apple Watph, Airpods och CarPlay.

Homepod har också en Intercom-funktion som gör att man kan kommunicera och skicka  meddelandne från en Homepod mini till en annan. Intercom fungerar också med Iphone, Ipad, Apple Watch, Airpods och Carplay, så att alla i hushållet går att nå.

Homepod Mini officiella pris blir 1 295 kronor.

Nya Iphones tisdag 7 september

av Peter Pettersson

Lite tidigare än vanligt blir det nu när Apple håller sitt lanseringsevent för nästa generation av Iphones och sannolikt även Apple Watch den 7 september.

Även om Apple aldrig lämnar ut detaljer i förväg indikerar de läckor som alltid omger en lansering att vi inte kan förvänta oss några dramatiska förbättringar i Iphone 14-serien jämfört med nuvarande Iphone 13.

Det mesta pekar mot två versioner, Iphone 14 och Iphone 14 Max där skillnaden egentligen är skärmstorlek och batteri. I övrigt förväntas samma funktionalitet i dem. Men övriga detaljer är oklara.

Precis som tidigare kommer eventet att streamas direkt från Apples huvudkontor i Cupertin0.

Men osvuret är alltid bäst. Vi får se närmare den 7 september.

Hål i Apples integritetsskydd

av Peter Pettersson

Om du har en Mac-dator kan du när du vill klicka på äpplesymbolen uppe till vänster på skärmen och välja senaste objekt och sedan Rensa Menyn och då kan inte andra se vilka filer du haft uppe på datorn.

Det är helt i linje med Apples ambitioner att skydda sina användares integritet.

Men samma tänkande finns inte från Apples sida när det gäller operativsystemen till Iphone och Ipad.

I IOS och IpadOS finns sedan några år appen Filer. Med den kan du öppna filer som du lagrat på iCloud. I appen kan välja att se Senaste eller Bläddra. I Senaste visas de senaste filerna du läst eller tittat på. Mm du vill göra på samma sätt som i Macdatorn och radera Senaste så går det överhuvudtaget inte att göra.

Om du väljer att radera en fil från Senaste, raderas den från den plats på iCloud där den lagrats och är borta.

Något riktigt bra svar på varför det är sådan skillnad och varför användare av Iphone och Ipad inte ska ha samma integritetsskydd som användare av Macdatorer går det inte att få från Apple.

Slutet för DSLR-kameror

av Peter Pettersson

För femton år sedan när Apple lanserade sin första Iphone var det nog väldigt få som trodde att det också skulle leda till att marknaden för avancerad systemkameror skulle minska så dramatiskt att de ledande tillverkarna Canon och Nikon skulle välja att sluta vidareutveckla dem.

Men där är vi nu. Åtminstone om man ska tro uppgifter från den japanska affärsnyhetsbyrån Nikkei. Canon meddelade redan i slutet av förra året att EOS-1D X Mark III blir den sista DSLR-kameran från dem. Istället ska man fokusera på spegellösa kameror. Och nu hävdar Nikkei att Canons huvudkonkurrent Nikon är på väg att gå samma väg,

Nikon säger dock i ett pressmeddelande att man fortsätter tillverka, sälja, och serva digitala spegelreflexkameror. Och kallas Nikkeis uppgifter för spekulation. Men samtidigt förnekar Nikon inte att man planerar att stoppa vidareutvecklingen av DSLR-kameror.

Pressfotografer har varit en viktig kundgrupp både för Nikons och Canons DSLR-kameror. Men de blir allt färre  i takt med att papperstidningarnas upplagor faller och intresset fokuseras på digital nyhetsförmedling där materialet konsumeras i mobiler, surfplattor och datorer. Där är kvalitetskraven på bilderna inte lika höga och när kamerorna i smarta mobiler bara blir bättre och bättre väljer allt fler mediaföretag att låta medarbetarna ta bilder med smarta mobiler istället.

Apple Watchs funktion som inte går att använda

av Peter Pettersson

Apple Watch har flera bra funktioner som automatiskt känner av om du går, springer eller cyklar. Det är klart praktiskt om man glömt starta klockan inför cykelrundan till exempel.

Sedan något år tillbaka kan klockan också upptäcka att man simmar. Borde ju också vara praktiskt och bra. Men, i verkligheten är det inte det.

Om du hoppar i vattnet och börjar simma med någon av de senare modellerna av Apple Watch slås vattenskyddet på automatiskt. Det innebär att klockan blir vattentät, men också att skärmen inte är känner av tryck längre. En funktion som togs fram för att de som simtränar intensivt inte skulle drabbas av att tidtagningen stängs av på grund av trycket från vattnet när de simmar.

När du efter en stunds simmande får upp ett meddelande som säger att det verkar som du tränar så uppmanas du att välja om du simmar i bassäng eller utomhus.

Men, eftersom skärmens tryckkänslighet slagits av när du hoppade i vattnet går det inte att välja simform och heller inte att aktivera träningen.

Enda sättet jag kommit på är att trampa vatten samtidigt som man vrider på klockans krona för avaktivera vattenskyddet och sedan trycka på skärmen och välja rätt simform.

Känns som någon inte tänkte hela vägen där…

Sida 4 av 335
  • Tjänstgörande redaktör: Mikael Hedmark, Jenny Åsell, Fred Balke
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB