För oss konsumenter är den allt intensivare striden mellan olika bolag som erbjuder streamad tv egentligen bara positiv.
Innehållet blir ännu bredare och bättre och konkurrensen håller priserna i schack någotsånär i alla fall.
Från och med i dag är Apple med i racet om vem som ska vinna streamingtiteln med Apple TV+. Netflix, HBO, Amazon Prime Video och många andra är redan där. Disney är på väg och amerikanska Hulu kan också tänka sig en europeisk satsning.
Apple har ett ess i rockärmen. Alla som köpt en Iphone, Ipad, Apple TV, Mac eller iPod touch efter den 12 september får ett år Apple TV+utan kostnad. En no brainer för de flesta. Och att se The Morning Show eller For All Mankind utan extra kostnad är en bra deal.
Annars är priset 59 kronor i månaden. Första sju dagarna gratis provperiod.
Vattenånga ur avgasröret gör ingen skada. Hyundais nya bränslecellsbil Nexo visar att den nya tekniken både fungerar och kan bli ett bra alternativ till elbilar framöver. Men då måste det finnas möjligheter att ”tanka” vätgas på mer än fem ställen i Sverige.
En vecka med Hyundai Nexo har varit en intressant upplevelse. Nexo, som döpts efter den danska staden Nexø på ön Bornholm, är en uppföljare till Hyundais ix35 Fuel Cell, som tillsammans med Toyotas Mirai är de enda bränslecellsbilarna på den svenska marknaden.
Jag såg Nexo första gången på CES i Shanghai förra sommaren och redan då såg den ut som ett intressant alternativ. Inte minst med tanke på att den närmast kan ses som en fullstor SUV. Den Kona Electric jag kör till vardags är betydligt mera kompakt och krympt för kombinationen räckvidd och utrymme.
Hyundai Nexo i genomskärning på CES i Shanghai förra sommaren.Kupén är rymlig och klart ”jänkarinspirerad”. Fast bara med en ”cupholder”…
Lite förvånande är kanske att Hyundai valt att inte ge elmotorn (som som får el av vätgasgeneratorn) mer än 163 hk. Kona Electric 64 kWh har hela 204 hk. Motorn ger Nexo en acceleration på 9,2 sekunder till 100 km/t. Inte supersnabbt, men fullt tillräckligt för vettiga omkörningar. Det Sportläge som finns på Konan saknas i Nexon. Du kan välja mellan Normal, Eco eller Eco Plus.
I Premiumversionen får du konstläder och eljusterbara baksäten med elvärme.
Nexo är dyr. Premiumversionen som jag testat kostar 879 000 kronor. Då är man nästan uppe på nivåer med Tesla och i paritet med Audi E-tron. OK, du får med sådant som man rimligen kan begära av en större lite lyxigare SUV. Men egentligen inte mer heller. Ventilerade konstlädersäten (inklusive eluppvärmda och eljusterbara baksäten), en bra ljudanläggning från Krell med åtta högtalare och en 12,3-tums pekskärm med navigation och stöd för Apple Carplay och sollucka i glas. Lastutrymmet är inte jättestort, men med en kapacitet på 461 liter (VDA) klarar det åtminstone fyra resväskor. Inredningen är gjord av UL-certifierade biomaterial, med innertak i bambu. Men trots att inredningen är ganska jänkarinspirerad finns det vara en ”cupholder” i mittkonsolen. I hela bilen. Under konsolen finns också en QI-laddare för trådlös laddning av mobil och andra produkter med stöd för QI-laddning.
Den stora 12,3-tumsdisplayen ger bra översikt och fungerar med Apple Carplay.
Det är skönt att åka i Nexo. Den är relativt tyst i kupén. Inte lika tyst som Audi E-tron, men man behöver inte höja rösten för att samtala. Elvärmen i sätena kommer snabbt, liksom rattvärmen.
Fjädringen och åkkänslan är ganska ”amerikansk”. Påminner om en Chevrolet Tahoe eller Dodge Durango. De elektroniska varningssystemen har en del finesser. Fordon i döda vinkeln visas också på en skärm i skärmen på hastighetsdisplayen. Där ser du också samma bild som den som visas i backspegeln åt det håll du ska svänga när du fällt ut körriktningsvisaren.
Och precis som Konan puffar filhållningssystemet till dig lite fint när du är för nära att gå utanför din fil och du får också ljudvarningar.
Automatisk parkering är en finess i Nexon, kul, men kanske inte helt nödvändig.
En annan finess är den fjärrstyrd parkeringen (RSPA). När du passerar en parkering trycker du in en knapp på panelen och bilens kameror skannar då efter en ledig plats. När den hittats kan du kliva ur bilen, trycka in en knapp på fjärrkontrollen och bilen parkerar av sig själv. När du kommer ut från affären med matkassar i båda händerna kan du trycka på fjärren igen och bilen kör fram från parkeringsrutan.
Räckvidden är nära en fossilbils. WLTP-värdet är 66,6 mil. Men mina provkörningarna visar att den faktiska räckvidden vid blandad körning snarare ligger på cirka 58-59 mil. Fast det är bra det också.
I hastighetsmätaren visas samma bild som backspegeln ger när du fällt ut körriktningsvisaren för att svänga.
Så långt allt väl. Bränslecellstekniken har klara fördelar jämfört med batteridrift. Miljöpåverkan från vätgas är minimal. Restprodukten blir vattenånga och det behövs ingen litium för batteritillverkning med de miljöproblem det för med sig. Nexo renar dessutom luften som den suger in. Bränslecellerna behöver ren luft för att fungera. Därför renar Nexo luften som kommer in via fronten och 99,9 procent av alla partiklar avlägsnas. Den luft som inte används i bränslecellerna släpps ut via avgasröret, renare än när den kom in. Dessutom tar det bara minuter att fylla fullt med gas. Inte 45 minuters laddning för att nå 80 procent av räckvidden som med en elbil som drivs av batteri.
Det tar bara minuter att fylla på gas. Under förutsättning att du hittat en gaspump.
Men, och just nu är det ett mycket stort men, var fyller man på vätgas? Nexons display visar var närmaste gaspump finns. Fast det hjälper föga när man i Sverige bara kan hitta vätgaspumpar i Umeå, Sandviken, vid Arlanda Flygplats, i Mariestad och i Göteborg. OK, utbyggnaden av vätgaspumpar är på gång och fler är att vänta. Men som det ser ut just nu är läget sämre än det var när jag skaffade en gasdriven Volvo V70 2004. Då fanns det i alla fall sju tankställen för fordonsgas bara i Stockholmsområdet. Och det gick att åka på bilsemester även om det innebar ett antal besök på återvinningsanläggningar och soptippar där gaspumparna stod.
Det är fullt möjligt att bränslecellsbilar är framtiden. Eller i vart fall en del av den. Om vi ska komma bort från beroendet av fossila bränslen med de negativa miljökonsekvenser de för med sig. Men än så länge ser den framtiden ut att ligga så långt bort att det inte går att motivera att lägga nära 900 000 kronor på en bil som om du bor i Stockholmsområdet bara kan tankas på Arlanda.
Trots en hygglig start för Iphone 11-serien var det inte den som lyfte Apples kvartalsresultat när bolagets siffror för det fjärde kvartalet i det brutna räkenskapsåret presenterades på tisdagskvällen.
Totalt tjänade Apple 64 miljarder dollar under kvartalet och tjänsteintäkterna steg till 12,5 miljarder dollar.
Även Apple Watch och Airpods gick starkt. Försäljningen steg med 54 procent till 6,52 miljarder dollar.
Apples andra ben vid sidan om Iphone går bättre men fortfarande står Iphoneförsäljningen för en stor del av vinsten. Men med bara två veckor med Iphone 11-serien ute i butik under det redovisade kvartalet är det för tidigt att dra några slutsater om hur de nya mobilerna kommer att sälja.
För dem som inte var vuxna innan Internet kom på allvar i början av 1990-talet kan det vara svårt att inse vilken betydelse en från början rätt nördig forskning har fått. När det är i dag är 50 år sedan det första, inte fullständiga meddelandet, skickades via det som skulle komma att bli Internet, kunde inte någon förutse vilka konsekvenser det skulle få.
Det kan lätt bli lite pretentiöst att tala om så kallade paradigmskiften. Men även om det blev ett mantra bland alla de talare som reste land och rike runt på 1990-talet för att berätta om den nya tekniken och håva in pengar, så var det faktiskt ett paradigmskifte det handlade om. Fullt i klass med andra större historiska tekniska genombrott, som boktryckarkonsten, järnvägen, telegrafen och radion fast, skulle det visa sig, än mer omvälvande de flesta av dem.
Man behöver inte fördjupa sig i perioden före mitten av 1990-talet då Internet var en del av det amerikanska missilförsvaret och senare ett sätt för forskare på universitet och högskolor att hålla kontakten.
Istället är det intressantare att titta på vilka effekter Internet fått sedan säg år 1996. Som chefredaktör för IT-tidningen Dagens IT, lät jag hösten år 1996 Sifo undersöka hur många svenskar som hade tillgång till Internet, på jobbet eller hemma. Svaret blev cirka 25 procent.
Vid den tidpunkten var de tjänster som erbjöds via Internet rätt begränsade. Men e-posten fanns och antalet hemsidor för företag, organisationer och myndigheter ökade snabbt. Det tog inte särskilt lång tid innan e-handeln började ta fart, det gick att beställa matkasse från Prisextra vid Norra Stationsgatan via Internet redan i slutet på 1990-talet och banktjänster med mera växte fram.
I takt med allt högre hastigheter på Internet blev det också möjligt att distribuera musik och video via den nya kommunikationsmotorvägen. Och när de smarta mobilerna fick sitt genombrott med den första Iphonen år 2007 skedde ytterligare en förändring. Internet fanns i handen. När Apple sedan drog igång Appstore år 2008 öppnade man för ytterligare ett paradigmskifte. Apparna möjliggjorde företeelser som sociala medier, streamad musik samt streamade filmer och tv-program även i handen, sittande på bussen hem.
Allt har inte varit positivt. Men det är snarare något Internet har gemensamt med andra större teknikskiften. Om det blir lättare att sprida information blir det också lättare att sprida hatiska budskap. Om det blir lättare att kommunicera utan att det tar dagar och veckor blir det lättare att samla obehagliga grupperingar, men också att låta den nya tekniken styra våra liv. Bara för att det går att bli nådd när man står i snabbköpskassan för att betala eller under en promenad med barnet i barnvagn under föräldraledigheten, innebär det ju inte att man måste svara, måste lajka eller måste posta.
Internet har också lett till att ett antal arbetstillfällen försvunnit. Samtidigt har det skapat nya och helt nya jobb som inte fanns tidigare. Efterfrågan på sociala mediaansvariga, UX-designers eller SEO-konsulter var inte stor på svenska företag år 1990.
Det var 50 år i somras sedan människan gick på månen för första gången. Det var stort. Men har inte påverkat oss och det sätt vi lever och verkar lika mycket som det där halvfärdiga meddelandet som hann skickas mellan två datorer för 50 år sedan i dag innan uppkopplingen kraschade.
Den 30 oktober börjar Apple sälja Airpods Pro, en ny version av Airpods som både erbjuder brusreducering och en transparensfunktion för att man ska kunna höra omgivningen när man vill. De nya hörlurarna får en ny typ av kuddar för att förbättra individuell passform och har också stöd för att läsa upp meddelanden via Siri. Med aktiv brusreducering påslagen ska AirPods Pro ge upp till fyra och en halv timmes lyssningstid och upp till tre och en halv timmes samtalstid på en laddning. Etuiet har stöd för trådlös laddning.
Airpods Pro tål svett och vatten och priset kommer att hamna på 3 195 kronor. Den uppdatering av Airpods som kom i våras kommer att finnas kvar i sortimentet med ett pris på 1 995 kronor utan trådlös laddning och 2 495 kronor med stöd för trådlös laddning.
Motorola är på gång på mobilsidan igen. Sedan mobildelen av Motorola lades ut för försäljning för snart tio år sedan, vilket ledde till att först Google och sedan kinesiska Lenovo köpte mobiltillverkningen, har Motorolas resa varit lite upp och ned.
Först var det rejält ned. Inom loppet av 8-10 månader försvann Motorolas mobiler från de stora försäljningskanalerna. Men sedan Lenovo tagit över har det börjat gå uppåt på nytt. Även om det varit trögt i portgången.
Nu kommer Motorola med tre nya mobiler där den dyraste kostar under 3 000 kronor! På en marknad där tillverkare som Apple och Samsung vant kunderna vid att en mobil ska kosta över 10 000 kronor ska det bli mycket intressant att se vad Motorola kan åstadkomma med sina nya produkter.
Med ett nysignat avtal med distributionsjätten Ingram Micro får man bättre vägar ut till återförsäljare och slutkunder och det kanske mest intressant är att för de allra flesta är Motorolas nya mobiler fullt tillräckliga när det gäller funktioner och kvalitet.
Moto E6 Play har både fingeravtrycksläsare och ansiktsigenkänning. 32 GB lagring, 5.5” Max Vision HD+ display. Snabbfokuserande 13 MP-kamera med porträttfunktion i selfieläget och ett 3000 mAh-batteri som ger upp emot två dagars drifttid. Rekommenderat pris: 1 190 kronor. Nä, det fattas ingen nolla i priset.
Moto G8 Plus är ett steg uppåt med Quad Pixel kamerasystem och 48 MP sensor och Night Vision och en actionkamera med utravidvinkel. 25 MP selfiekamera
6.3” Max Vision-display och Dolbyhögtalare. Den har 40 timmars batteritid och snabbladdning. För den är det rekommenderade priset 2 990 kronor.
Imponerande makrofunktion i en mobil för under 2 000 kronor.
Motorola one macro her ett AI-kamerasystem. Med en 5x Macro Vision-kamera. Och du missar aldrig en bild, tack vare huvudkamerans blixtsnabba laserfokus, upp till två dagars batteritid med ett 4000 mAh-batteri en 6.2” Max Vision HD+ display, 4 GB RAM och 64 GB lagring. Den går på 1 990 kronor.
Visst, man får inte allt det som ingår i Apples eller Samsungs premiumkameror när det gäller optisk zoom, prestanda och skärmkvalitet. Men den fråga man måste ställa sig är om det egentligen motiverar att man ska betala 10 000 kronor mer för någon av premiummobilerna?
De gamla dödsfienderna väljer att slå sina påsar ihop. Något som skulle varit en närmast otänkbar tanke för tio år sedan, eller för fem. Men nu. Nu när TV-tittandet förändrats så mycket att det knappast går att tala om TV längre, är samgåendet inte så långsökt längre. Canal Digital har fler kunder via traditionell distribution: kabel, satellit, fiber. Men Viasat eller snarare Viaplay, är mycket starkare på streaming. Och det är dit kunderna är på väg.
Prenumerationsfinansierade streamingtjänster (SVOD) och annonsfinanserade (AVOD), ökar hela tiden och tar tittare från traditionell tablåsatt TV. Lägg till det Telias köp av Bonnier Broadcasting och ett samgående mellan det gamla konkurrenterna Viasat och Canal Digital ser plötsligt ut som en vettig idé.
Samsung räknar med att sälja en halv miljon av den nya vikbara mobilen Galaxy Fold i år. Det uppger den sydkoreanska sajten Korea IT News. För nästa år räknar Samsung med att sälja sex miljoner vikbara mobiler.
Frågan är om det finns så många kunder som är beredda att lägga 23 000 kronor på en vikbar mobil?
Netflix är störst av strreamingtjänsterna och tjänar mest pengar. Tillväxten av nya prenumeranter var god enligt bolagets senaste redovisade siffror. Fast egentligen bara utanför USA. På hemmamarknaden, där konkurrensen är betydligt hårdare med utmanare som Apple, Amazon, HBO, Disney och flera andra tv-bolag, händer inte mycket när det gäller nya prenumeranter.
Istället pågår nu en utarmning av Netflix så kallade ”back catalog”. Det vill säga de äldre tv-serier och filmer som Netflix har haft i sitt utbud. Konkurrenterna bjuder över Netflix på serier som Friends och i många fall tar de tillbaka serier som de äger rättigheterna till och som Netflix tills nu haft rätt att visa.
Netflix är fortfarande bäst på nyproducerat och lokalt innehåll. Men om det minskande antalet äldre serier får prenumeranter att hoppa av blir det inte pengar över till att producera nytt.
I dag höll IT-distributören Exertis Captech mässa i Göteborg för femtonde året i rad. Det är en mässa endast för branschfolk. Utöver den finns IT-distributören Dustins mässa i Stockholm på våren.
Det är allt.
Några andra svenska IT-mässor finns inte sedan många år tillbaka. Svenska mässarrangörer har lämnat walk-over och försöker inte ens längre. Istället är det två IT-företag som på egen hand får se till att det blir något.
I Tyskland hålls varje år IFA i Berlin. Det är en mässa som kombinerar att rikta sig till branschfolket och som dessutom har öppet för ”allmänhetens åkning”. Intresset från Berlinborna är stort. Det myllrar av besökare. Som betalar för att få komma in.
Visst, Tyskland är ett land med större befolkning är Sverige. Men nog borde det gå att åtminstone arrangera en IT-mässa om året i Stockholm eller Göteborg?
