Sex, kiss och rida pålle (eller påle)
Jag tränar för att orka rida min kille.
Rubriken i tidningen Etc fångar genast mitt intresse. Ett skäl så gott som något om man är inne på snusk.
Ni har säkert hört talats om henne. Hon som vill kunna sitta on top. Anna Suvanna Davidsson har skrivit en träningsbok för motvilliga med titeln Stor och stark. Hennes mål är att bygga upp en kropp som stämmer överens med självbilden. Hon vill kunna springa till bussen, inte ha ont i ryggen och resa sig med värdighet från en låg soffa.
Jag som också vill bli kroppskompetent tycker mycket om hennes bok, men jag hade gärna sett ett kapitel om hur man, oavsett vikt eller muskelmassa, rider någon på ett värdigt sätt.
På Familjeliv upplyser en ”Anonym” att tjejer ska lära av porren där de håller kroppen still medan de rör hela överkroppen ”i ett vackert stycke”. ”Föreställ er att ni rider en häst – DÄR är rörelsen.” Så mycket tankar det väcker!
Själv tränar jag också av en anledning som faller under ämnet snusk, men under avdelningen bakterier (vilket när man tänker efter även sex ju kryllar av och då räknar jag inte det som kryper inne i de där hipsterskäggen) – nämligen att kunna gå på toa utan att ändalykten ska behöva vidröra dasset. Något som är högst aktuellt så här under bokmässans första dag där man stup i ett måste springa och tömma blåsan som tycks bli mindre och mindre ju äldre man blir.
Jag tränar helt enkelt upp lårmuskulaturen för att hukande kunna kasta vatten över själva klosetten – naturligtvis utan att spilla en enda droppe. För att slippa komma i kontakt med det som alltid används som måttstock när det talas om bakterier – den offentliga toaletten.
Ni känner till skräckrubrikerna: Din mobil är lika äcklig som en offentlig toalett. Att hålla i kundvagnen är som slicka på en offentlig toalett. Säkerhetskontrollens plasttråg är värre än en offentlig toalett.
En minuts jägarvila om dagen och jag slipper dela sittring med omkring åttiotusen mässbesökare.
Att rida (pålle eller påle) gör säkert också sitt till lårstyrkan.