Därför ska du inte vara snabb på mejlen

”Svara på mejl med en gång. Alla blir nämligen imponerade av att få svar snabbt”, skriver superentreprenören Petter Stordalen i boken Äntligen vardag – älska måndagar och uppnå dina mål.

Han menar att vara snabb på mejlen är superproffsigt och effektivt. Det skapar ett omedelbart förtroende och signalerar att man är ordentlig och har koll. ”Dina kunder kommer att bli imponerade, eftersom det skiljer ut dig från mängden”, fortsätter han.

Jag är blixtsnabb på mejlen. Oftast betar jag av dem så fort de kommer.

Dessutom brukar jag svara jättetidigt på morgonen, på helger, på julafton och fan och hans moster. Jag har alltid mejlprogrammet öppet och uppdaterar ständigt. Medan jag skriver och läser.

Det har inte tagit mig någonstans. Uppdragen har inte direkt rasat in. Utan dem har jag fått tjata till mig, som en sinnessjukt jobbig människa. Jag är smärtsamt medveten om hur påfrestande jag är.

Ni som känner mig kan ju tänka er hur det är att alltid behöva vara inne i min kropp och hjärna. Jag är som en duracellkanin utan diagnos, där min energi leder till en hypereffektivitet av ett militäriskt slag. Det vill säga att jag kommer för tidigt, tappar aldrig bort något, glömmer aldrig något, lämnar alltid in uppgifter och betalar räkningar i tid.

Jag kan sitta och nöta framför datorn i timmar. Jag är snarare oluststyrd än luststyrd. Jag kan gneta med astrista saker dagar i streck. Stamina är min bästa gren.

Jag övertygad om att min snabbhet stressar andra. Får dem att känna sig dåliga och långsamma. För att jag är så intensiv och energisk. Och idérik!

Folk tänker: ”Herregud vad hon är full av idéer, men det blir bara en massa merarbete, det orkar vi inte. Vi tar någon annan som är lite softare.”

Jag skulle aldrig ge rådet att svara snabbt, utan försöka vara lite mer mänsklig och sansad. Extremt få människor mår bra av speedade, robotaktiga personer.

Nu för tiden försöker jag tvinga mig att vänta minst ett par timmar med att svara. Det går sådär.