Snart handlar den dolda kvinnosjukdomen om mig

Inom två månader skrumpnar min sköldkörtel ihop på grund av en radiojodbehandling mot giftstruma och jag blir hypo och måste äta Levaxin for life.

Inom två månader blir jag en av alla 500 000 svenskar som lider av underaktiv sköldkörtel. Inom två månader kommer alla de där löpsedlarna om ”den dolda kvinnosjukdomen” handla om mig och jag har så klart lusläst allt om problemen med Levaxin, bland annat myxödem som gör så att kroppen svullnar upp. Tjugofem kilos viktiguppgång trots att man äter bra kost och tränar mycket, och ovanpå det en sådan extrem trötthet och hjärndimma att man inte orkar jobba.

Jag är fullständigt lamslagen av skräck. Tänk om jag blir en av alla de som inte mår bra trots Levaxin och måste lägga all min vakna tid på att hitta en läkare som skriver ut det där naturliga svinhormonet? Och tänk om jag ändå inte mår bra på det?

Jag läser Karin Björkegren Jones nya bok om sköldkörteln, och blir lättad av de sansade råden som att läkare borde skriva ut paus på recept och ge livsstilsråd som vila, egentid och periodisk fasta före piller.

Men tänk om det inte räcker? Tänk om jag trots att jag joggar varje dag ändå måste lägga en massa pengar på preparat som ska lösa upp fibroserna, det vill säga fettansamlingarna? Eller hålla på med de där tinkturerna av citronmeliss och gurkmejashots.

Gurun och mediet Anthony William skriver i bestsellern Sköldkörtelns hemlighet om livsberikat vatten som en effektiv metod mot sköldkörtelproblem. Man ska tömma handen man fyllt med ljus i ett glas vatten samtidigt som man säger ”ljus”. ”Änglarna runt dig ser vad du gör och assisterar dig i ljussamlandet.”

Man kan även stärka sköldkörteln med hjälp av en övning som kallas ”fjärilens solbad” som går ut på att fylla körteln med läkande energi ända in i cellerna. Jag som snart saknar sköldkörtel får veta att fjärilar kan flyga trots trasiga vingar.

Jag vill så gärna tro på anden! Och på änglarna! Jag går med på vad som helst bara jag slipper må dåligt.