Jag älskade inte mina barn när de spydde mig i fejset

”Naturligtvis älskar du ditt barn, oavsett vad han gör? Om han så är vaken hela natten eller sover länge på morgonen som en tonåring.”

Jag snubblade in på journalisten Carina Bergfeldts instagram där hon skriver att det finns stunder hon älskat sonen mer än då han vaknat 04.53 och jag flyttades femton år tillbaka i tiden. Då mina desperata mammadrapor ständigt möttes av den där sortens kommentarer: Tänk om dina barn läser dina texter när de blir stora!

Nu är mina barn stora och jag VILL inget hellre än att de läser dem. Min högsta önskan är att de ska få veta hur jävla hårt jag kämpade för deras skull.

Jag har i hela deras liv sagt att när de blir stora ska jag väcka dem klockan 05.45 och ställa mig och banka på ytterdörren med någon jävla spade och skrika att jag vill ut och gräva. Varje dag. Och inte ge mig förrän de går upp och följer med mig och leker affär med ekollon och kastanjer.

Till alla förnumstiga människor som känner ett starkt behov av att skriva magsura kommentarer till mammor som natt efter natt sliter vill jag bara säga att jag inte skäms en sekund för att säga att jag inte älskade mina barn alla gånger de spydde eller raketbajsade mig i ansiktet. Jag älskade dem inte när de av diverse trotsraseriutbrott la sig raklånga inne i mataffären så att snorsträngarna blandades med alla de virus som gick i omlopp innan covid-19. Jag älskade dem inte när de vägrade gå till dagis eller skolan. Jag älskade dem inte när de slog varandra.

Däremot har det alltid varit min allra viktigaste uppgift att peka på alla jävla stjärnor och horisonter och krokiga, mörka skogsstigar och säga ta för er. Ta det ni vill ha!

I resten av mitt liv kommer jag bära dem – likt små påpälsade, rödfnasiga, ilskna sjöstjärnor – genom detta svåra, helt bisarra tillstånd som kallas livet. Och lära dem det som de kommer allra längst på, nämligen att bryta mot regler, att (ja bildligt talat, till er som inte kan läsa) fortsätta vara den som lägger sig raklång på marken när allt blir för jobbigt.