Eftersom jag är just en sådan som ”sitter på siffrorna” så ska jag svara herr Rosenberg. Jag har debatterat sponsring i åratal nu. Eller debatterat är kanske fel ord, jag har berättat hur det är eftersom jag vet. Jag har även varit med och sponsrat en hel del spelare genom åren; Mats Iremark, Karin Lundgren, Hasse Erlandsson (ej att förväxla med Eskilsson), Tomas Brolin, Marcus Palm, Nalle Hedlund, Anton Körberg, Anders S Nilsson med många flera. Vissa har jag blivit påprackade av marknadsavdelningar, andra har jag själv drivit igenom.
Varje enskild sponsring är givetvis olik nästa sponsring beroende på vem man sponsrar och vad som står i kontraktet.

Jag och Anders S Nilsson under Finnkampen 2009

Man sponsrar spelare av olika anledningar. Alla sponsringar handlar om att tillföra ett värde till den som sponsrar. Om det är inspelade pengar eller endast byggandet av ett varumärke kan kvitta. Ett är säkert, och det är att i princip alla sponsringar har ett bäst före-datum och hållbarhetstiden blir bara kortare och kortare.

Om man sponsrar någon för att vinna ihop kostnaden och helst lite till för sponsringen så begår man ett stort misstag. Det kan mycket väl hända, Nalle Hedlund gjorde det genom sin andraplats i EPT Köpenhamn förra året till exempel, men att sponsra med den förhoppningen kallas för gambling och det bör man inte använda sina marknadspengar till. Då kan man lika gärna ta budgeten och sätta på rött.
Skälet till att en pokerspelare vill bli sponsrad är förstås att de vill minska variansen, att slippa ta kostnaden vid en eventuell förlust. Om de sedan lyckas bygga på sitt varumärke vilket kan ge dem fördelar vid nästa sponsring är naturligtvis också ett skäl men sekundärt.

Att sponsra kändisar i syfte att bygga varumärke kan vara bra om det sker under en begränsad period. Medias intresse för en pokerspelande kändis är otroligt kortlivat. Dock får man oftast bra publicitet i början men det avtar ungefär samtidigt som kändisen blir utdragen i mitten av startfältet. Enstaka turneringar brukar alltså löna sig i rent marknadsvärde, därefter är det genast en dålig affär.

Så varför sponsrar man då? Återigen, det handlar om att tillföra värde. Vad kan den sponsrade spelaren göra för att täcka kostnaden för sig själv? Ett sätt är om spelaren drar in andra spelare till sajten, ett annat är om spelaren tillför någon annan form av värde. Exempelvis åker jag och några sponsrade kändisar ut på en tvåveckorsturné till ett antal pokerklubbar i sommar. Kändisarna (som avslöjas om någon månad) får spela turneringar och klubbarna får ett mervärde i form av underhållning. Eftersom just pokerklubbar är en het potatis kommer det inte att ge ett särskilt stort mediavärde av säkerhetsskäl men däremot ett värde till spelarna.

Det finns vissa spelare jag anser vara helt ok att sponsra ”på heltid”. Dan Glimne är en sådan spelare. Han har ett starkt varumärke, en bra image och framförallt syns han hela tiden. I syfte att bygga ett varumärke är han en utmärkt draghäst.
Världsmästare är också tacksamma sponsringsobjekt. Eller var åtminstone. Automatiskt pokermediadrev i minst ett år framåt följer efter en vinst i WSOP.

Duktiga spelare? Tja, hur gärna man än vill att de bästa spelarna också ska vara de bästa kandidaterna för sponsring så fungerar det inte så. Man kan som sagt inte sponsra i hopp om att vinna pengar på spel. ”Tyvärr” är de bästa spelarna mer intresserade av att spela poker än att synas i media. Om jag får vara lite ofin så kan jag ta mig själv som exempel (eftersom det alltid blir ett jävla hallabaloo när jag tar andra som exempel). Med svenska pokermått mätt syns jag en hel del. Dessvärre saknar jag meriter från WSOP och EPT. Hade jag haft det så hade det kanske funnits värde i att sponsra mig ytterligare en eller två turneringar men sen hade det varit stopp.
Ta det nu inte som att jag vill bli sponsrad för det vill jag verkligen inte. Jag trivs bra med mitt jobb som det är. Det jag försöker säga är att om man är en duktig spelare med uppmärksammade meriter så måste man också se till att synas på andra ställen än i förvisso hedrande men ouppmärksammade resultatlistor.

Vem ska man då sponsra? Det får man avgöra från fall till fall. Har man en klar marknadsplan innan sponsringen tar vid så är det väl bara att köra. Oftast har sajterna inte det. Marknadspengarna rinner som sand mellan fingrarna på cheferna på vissa bolag och jag tror inte att jag sticker ut hakan om jag säger att 95% av alla sponsrade spelare är direkta förlustaffärer. För sajterna alltså, spelarna själva är det ju bara att gratulera.
Många av de spelarna jag sponsrar är VIP spelare. Då handlar det inte om media eller vinstpengar. Det handlar helt enkelt om att ge ett mervärde till trogna kunder.

Och innan jag får ett koppel av oförrättade spelare efter mig så måste jag säga att ni inte ska ta det här som en förolämpning mot ert eventuella marknadsvärde. Ta det istället som tips på hur ni ska hitta sponsring: Börja synas!