Startsida / Inlägg

Betraktelser från Venetian

av Simon ”Dybban” Lindell

– Nä men är det inte Fingal Olsson som sitter där borta? 

Jag flinar när jag hör den gamla komikern Martin Ljungs röst i huvudet. Det är inte Fingal Olsson jag ser.  Däremot två meter Anders S Nilsson som står och suger på en cancerpinne utanför the Venetians cashgamerum. Själv sitter jag bakfull och spelar en 350 dollars deepstack-turre. Jag funderar inte mycket mer över vad han gör här, utan beställer istället in en tredje redbull av servitrisen med för kort kjol. Trosorna syns ju. Inte för att jag tittar…

Den medelålders italienaren med hästsvans får plötsligt något svart i blicken när hans donkreraise all in med toppar får syn av AA. Det verkar som om han tyckte mannen med AA gjorde en dålig syn. Jag skrattar igen. Hela mitt bord är humor. Jag älskar det här. 

Dealern påminner oss återigen om de där två 25-chipsen som ska in till ante. Just nu älskar jag ante också. Bordet är  vektight och då ska man spela aggressivt eller superaggressivt skriver Gus Hansen. Jag är för trött för det senare alternativet, så jag nöjer mig med aggressivt. 

En gammal gubbe i beige jacka och stor näsa limpar i tidig position på blinds 300/600. På cut off höjer jag till 2000 med 24s. Här kan man höja med vad som helst, du behöver aldrig visa korten ändå. Limpgubben är den enda som synar. Flopp 44J. Hyfsat. Ser att näsan glor sig nöjd på floppen och börjar fippla med marker. Men checkar till sist. Jo, man tackar. Jag betar 2700. Den beige gubben får fnatt och går all in för 20k till. Phil Hellmuth-syn! Gubben AJ. 

Ljudet från spelmaskinerna är öronbedövande. Stanken från en och annan cigarr letar sig då och då fram. Jag tittar upp i det höga taket och imponeras över arkitekturen, samtidigt som en dam i jättebrillor råkar höja till 7000 istället för 700 preflopp. Det blir rabalder. Orkar inte bry mig utan försöker lista ut vad det är för halvgud till häst som avporträtteras i taket. Irriterar mig dessutom en smula över att jag inte riktigt vet om det är grekisk eller romersk stil. Bestämmer mig till sist för romersk. Allt är ju Caesar här. Kungen över kungar. Staden över städer. 

Av någon anledning får tanten ta tillbaka sina marker, vilket gör att italienaren går all in med K10 off i ren medelhavsilska. Brilldamen synar med AQ som står. Hästsvansen får tillbaka det svarta i blicken. Brakar ut mot rouletten. Det kommer att bli dyrt, tänker jag. 

Den kvinnliga dealern försöker av någon anledning gissa min ålder. 22? Det är tredje gången som jänkarna tror att jag är 21 eller 22 på lika många dagar. Nej, jag är 28! Vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller förolämpning… 

Sätter en hörlur i vänster öra och lyssnar på ”Visa vid vindens ängar”. Lite svensk kultur skadar ju inte i den här vilda västern. Får ett plötsligt ondöga från dealern. I min iver att kolla in alla extravaganta människor som vandrar runt oss glömmer jag att lägga ante. Aja baja! Jag glömmer aldrig mer. 

Åtta timmar senare sitter jag på finalbordet. 110 av 120 spelare är avverkade. Jag ligger trea. Två meter Anders syns inte till längre. Vid bordet sitter en man som är lika nära 100 som döden. Så gamla gubbar spelar inte poker i Sverige. Att han lyckats sitta på en stol i 12-14 timmar och spela poker är en bedrift. Att han tagit sig till finalbord är värt en hyllning. 

– I salute you, bräker jag fram. 

– I will beat you, vräser gubben tillbaka med en blinkning. 

Jag skrattar igen. 

Mina händer får inte stå på finalbordet. Det suger. Med fem kvar är det jämt skägg. Jag reraisar cut off all in från lilla med AJ. Han synar med KQ. Turn K. Min stack decimeras kraftigt och jag åker snart ut. Lite bittert. En tröstpeng som betalade resan och lite till blev det. 

 På väg ut i Vegasnatten slår minusgraderna mot mig. För första gången för dagen drar jag upp luvan över huvudet. Det är till och med snöflingor i luften. Tänker på WSOP-hettan. Och på de där människorna som hävdar att det är långtråkigt att spela pokerturneringar. Jag gissar att det blir vad man gör det till. Jag njöt i 14 timmar. Av att bara få vara här. Glo i taket. Snacka med hundraåringar. Kolla in alla galningar. Och inte minst vinna lite pengar. 

Det här är Vegas baby! 

 simon_8bit.png

  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB