Idag blev man väckt klockan 07.30 av att någon knackar på dörren och ropar ”Room Service!”. Det gamla tricket har man ju gått på ett par gånger för mycket så vi skriker direkt att vi inte är intresserade. Alltför många fulla spelare har dykt upp vid min hotelldörr med så vitt skiljda ärenden som att de vill berätta om en bad beat eller låna pengar.

Personen utanför dörren är dock ihärdig och insisterar på att det faktiskt är room service det handlar om. Vi har inte beställt något men blir tvungna att kolla i kikhålet och mycket riktigt – där ute står en stor vagn och någon ur hotellpersonalen.
Jag öppnar dörren något sömndrucken och undrar vem som har beställt allt det här. ”Det är från rum 4237, han betalar” svarar servitrisen. Jag vet att kollegan bor i det rummet och han har inte för vana att hålla på med sådana här upptåg men jag blir tvungen att signera att jag mottagit room servicen.

Jag ringer upp till kollegan och undrar om det är han som har beställt 2,5 kg kyckling till oss. Han nekar som väntat och jag ringer istället upp vår concierge. Någonting är ju fel men samtidigt börjar man ju så smått ana vad det handlar om. Någon har alltså både kollegans och mitt rumsnummer, något hotellpersonalen aldrig lämnar ut. Men vi har heller inte lämnat ut det så det hela är rätt märkligt ändå.
Det finns dock två tomtar på denna jord som skulle vara fräcka nog att muta sig fram till informationen bara för att kunna skicka 2,5 kg kyckling till någons rum (och ja, i Vegas kan man muta sig till precis vad som helst). När jag funderar på vem som skulle tycka att en sån grej är rolig och dessutom i vilket tillstånd så slår svaret mig som en slägga i skallen; Tok-Mackan och Tommy Terror är i stan!

Nu måste jag ner och rädda det som räddas kan innan de kör igång ett poolparty för 1000 pers och sätter det på mitt rum…

jens.jadback@nordicbet.com