Då är två arbetsfyllda dagar i Las Vegas över. Vi startade med vår Cabana Day dit ca 30 svenska spelare sökte sig. Två danskar och en estländare dök också upp faktiskt. Det spelades nittionian  i ena cabanan och backgammon i den andra. Kidsen försökte hustla Dan Glimne som kom förbi och sade hej men jag tror de fick spö. Nittionian är inget svårt spel att lära sig (tror det finns beskrivningar av reglerna både lite längre bak i den här bloggen och i Olas blogg). Kycklingvingar, asiatiskt, light öl, sushi och enorma strawberry daiquiries stod på menyn och det var helt klart en lyckad dag.

Själv kunde jag inte hänga där hela dagen då jag fick spendera några timmar köandes på Rio för att kunna köpa in ett par spelare i event 56. Jag och några till hjälpte dessutom till att delvis stejka in Andreas Lundin – den lokale crazy pineapplemästaren från Lund. Dessvärre blev det tidig bust för honom.
Delar av Team Fagbet med Mattias PokerStar Andersson i spetsen dök också upp. Vi tog inga risker så de fick cabanan längst bort.

Efter att ha spenderat nio timmar i en halvmulen öken, städat upp hjälpligt vid vår poolkant samt motat bort Nalle Hedlund så blev det välförtjänt vila och inomhusjobb på rummet. Vi ville dock hålla oss vakna för att bota jetlaggen så efter en kvällspromenad på strippen blev det cashgame på überfisksunkiga Imperial Palace tvärs över gatan. Hade inte spelat där tidigare men värdet var enormt och jag klev med +$300 efter någon timme.

99-grind i Cabanan

Lite mulet men lagom temperatur

Dagen efter var man uppe tidigt. Mailen hade hopat sig i inkorgen så det blev till att jobba inomhus under dagens första timmar. Jag var dessutom på jakt efter biljetter till Cirque du Soleil showen KÁ på MGM, ett företag som skulle visa sig ta flera timmar. Jag har haft god lycka vid biljettluckorna på strippen tidigare så jag började där men de kunde dels bara sälja biljetter till samma kväll och inte heller så många som femton stycken.
Efter att ha besökt flertalet biljettkontor försökte jag ringa min egen svenska concierge service. De öppnade kl åtta svensk tid och för att parafrasera herr Thorsson så: ”lol”.
Jag ringde direkt till MGM grand istället men om man skulle ha exakt 15 biljetter så skulle man ringa gruppbbokningen som stängde en timme tidigare. Jag ville då boka 14 biljetter och därmed slippa gruppboka men det fick jag inte heller av någon märklig anledning. Jag lollade igen och begav mig tillbaka till Caesar’s Palace där det trots allt brukar vara någon sorts ordning på torpet.

Medan jag svettig och trött banade väg genom Forum Shops såg jag att en vit disk hägrande långt där framme i folkvimlet, någonstans i närheten av Fontana di Trevi. ”Concierge Service” stod det på skylten. Någon nytta ska man väl ha av sitt Total Rewards kort tänkte jag och slängde fram det och bad om 15 biljetter till fredagens föreställning av KÁ. En timme stod jag och väntade men de fixade biffen! Jag drog en lättnadens suck och skuttade tillbaka till rummet.

På kvällen blev det cashgame på Venetian. Har varit där flera gånger men aldrig spelat på stället men lovorden över detta fantastiska pokerrum bara regnar ju ner i bloggar och på stan. Fan vilket skit det var. Hög ljudnivå och tighta muppar i drivor. Jag satte mig med $300 och pendlade i tre timmar mellan $302 och $347.
När vi gick träffade vi på Oskar Silow som såg närmast oförstående ut efter att jag gnällt lite om tingens jävlighet inne på Venetian.
Jag och övriga sällskapet som satt vid andra bord med liknande erfarenheter drog oss mot Bally’s efter att vi fått tips om att en del äldre herrar i lustiga hattar satt och delade ut pengar där. Dock var borden fulla och väntelistan lång så vi rullade lite craps och fick med oss ett lillplus innan vi gick och lade oss.

Idag tar vi en helikoptertur till Grand Canyon och jetlaggen ligger fortfarande som en dimma över oss… Nya rapporter på ingång!

jens.jadback@nordicbet.com