Det råder väl ingen större diskussion om att spelen idag är ljusår hårdare än de för fyra fem år sedan. På den tiden vann man inte pengarna främst för att man var outstanding bra, utan för att motståndet inte var bildat nog för att ha en suck chans. Fiskar var fiskar. Punkt.

Idag är klimatet tvärt annorlunda och vi erfar det alla i växlande grad. Inte ens fiskarna är särskilt fiskiga längre och de gamla gratisbubblorna stiger mot ytan i glesare stim. Att börja en resa från strunt till att bli herre på täppan var en baggis då jämfört med idag. Att ens klättra upp till 5-10 får ses som en långresa 2011.

Vad är det som skett de senaste åren?

Söndagsspelare och drömmare insåg i tionde ronden att de skulle bli än mer blåslagna om de inte kastade in handduken. På den tiden strömmade det in pengar i hiskelig takt på de låga och mellanhöga borden – pengar som fort påbörjade sin vandring uppåt. Idag tillkommer inte i närheten så mycket nya pengar och man gör vist i att finna sin nivå illa kvickt (baserat på rulle och skills). Att ta sig vatten över huvudet straffar sig mer i dessa dagar. Skomakare, bliv vid din läst!

Pokerfiskar förr…

Förut kunde vi (yrkesspelare) i stor mån styra svängningarna. Idag krävs att vi hoppar huvudstupa in i kulregnet för att jaga tiondels procent. Vi måste älska med variansen, för annars blir vi rövkn**lade av den.”

Spelarnivån är onekligen klasser bättre idag och en duktig 1-2-grinder med dagens kunskap hade massakrerat vilket 25-50-spel som helst 2005. Då var en standardhöjning pre fyra gånger stora blinden och allt annat sågs som tomteverkstad. Turn- och riversatsningar var pottbet, ingenting annat. Detta begränsade spelarna i sina val av starthänder och rangen var tightare än den är idag eftersom potterna fort växte ur proportion. Idag är en standardhöjning två till två och en halv gånger stora blinden vilket öppnar upp för ett betydligt bredare spektrum. För att vinna idag krävs ett betydligt mer analytiskt och fantasifullt spel och den rena bluffen har till stor del bytts ut av tunna värdesatsningar – händer som faktiskt har en smula chans att vinna vid paranoida syner.

Aggressionsnivån ökar gradvis för varje år, likaså spelarnas läsförmågor. Instruktionsvideos har förstört nätpokern där en skicklig låglimitspelare idag besitter liknande tekniska kunskaper som en highstakesräv, eftersom det är världselit som faktiskt lär dessa smågrinders allt vad farsan Baloo kan. En trebet 2005 innebar nästan uteslutande ägg, kungar, tanter eller big slick och en fyrbet före flopp var alltid A-A eller K-K. Jag minns den allmäna häpnad som de spel som en av dåtidens legender, Per-Werner Svensson aka Dared, skapade. Han var galen nog att trebeta suited connectors före floppen. Motståndarna på 50-100 stod som frågetecken när han skinnade dem en efter en. Idag är det inte ovanligt att fyrbeta och i vissa fall även fembeta med sådana händer, åtminstone om båda spelarna är djupa.

Pokerfiskar idag.

Att spelet ändrats radikalt sedan ett halvt decennie råder det inga tvivel om. Frågan är vad nästa trend blir. Vad kommer världseliten att hitta på härnäst som smittar av sig i de nedåtgående leden? Blir mån tro nästa trend att köpa in med 1,000 big blinds istället för 100? Vi ser redan en riktning inom många liveturneringar där första nivån inleds med 300 big blinds. Men, kommer det att utöka skicklighetsdimensionerna eller kommer det att slå ännu ett slag för ökad varians och bingomomentet?

/DÖDARN