Debatten om just detta är mer aktuell nu än någonsin. Både Expressen och Aftonbladet överväger olika metoder för att begränsa kommentarsfunktionerna till sina artiklar på nätet. Ett förslag är att kommentarerna ska modereras på förhand och inte i efterhand som det ser ut nu på många håll.

I den här bloggen kontrolleras kommentarerna innan de släpps igenom. Det kan göras av alla som har login till bloggen och det är vi fyra skribenter samt några på redaktionen. Vi släpper faktiskt igenom det mesta och vi har väl aldrig egentligen behövt ha någon intern diskussion om var nivån skall ligga och vi har heller aldrig varit oense om några enskilda kommentarer. Den som ser kommentaren först godkänner eller förkastar helt enkelt.

Att debatten kring kommentarsfälten på kvällstidningarnas websidor kommer nu är förvånansvärt lägligt. Jag har själv precis brottats med vad som borde släppas igenom efter en hetsig diskussion som utbröt efter inlägget ”Var är glöden?” där en läsare testar och tänjer på gränserna hejvilt.

Kan man, eller borde man kunna, göra sig skyldig till vilken typ av personangrepp som helst i yttrandefrihetens namn? Bör man tåla det om man själv, som jag eller mina bloggkollegor, frivilligt väljer att synas och höras?

Jag har tampats med så kallade ”troll” på nätet de senaste 6-7 åren. Gemensamt för allihop är att de inte är ute efter att föra en seriös diskussion om ämnet som presenterats i ett ursprungligt inlägg på ett forum eller i en blogg. Vad trollen vill åstadkomma är förmodligen högst individuellt men i grund och botten verkar det handla om någon form av bekräftelsebehov. Man vill hävda sig, trycka ner den som får mer utrymme än man själv lyckats roffa åt sig. För folk ska banne mig inte tro att de är något.

Om man slutligen får tag på trollen, springer på dem på någon turnering eller kanske ringer upp dem, så är ursäkten alltid densamma; ”Nä du vet, hä hä, jag är inte samma person irl som jag är på nätet, hä hä”. Vad ska man säga då? Ingenting. Man kan bara i sitt stilla sinne konstatera att det är en jävla ynkrygg man har att göra med. En fegis som precis berättat att åsikterna de framfört via nätet, kanske i åratal, inte är värda ett jäkla dugg. En räddhare som inte vågar stå för det de så hett har stridit för tills den dagen de stod öga mot öga med den de smutskastat.

Så borde man i frihetens namn publicera alla kommentarer? Jag tyckte det tills för något år sedan. Då insåg jag plötsligt att det inte finns något som helst hopp när det kommer till troll. Det finns ínte en chans att de kommer ta reson eller helt lämna sin ohederliga argumentation. Varför skulle jag då upplåta utrymme på min blogg åt deras smutskastning? Är jag skyldig dem det? Inte en jäkla chans. Vill de trolla så får de göra det i sina egna bloggar i sina egna hörn av nätet.

Det är nämligen så att det bara är en enda procent av de som läser en blogg som producerar text i form av inlägg eller kommentarer enligt en kanadensisk undersökning av över 1500 kommentarer. Dessutom hade diskussionen i kommentarerna i 94% av alla bloggar avvikit från det ursprungliga ämnet redan efter fyra inlägg. Om man funderar lite på de siffrorna så förstår man snabbt vilket kaos som råder.

En jämförelse är insändarsidorna i vilken tryckt media som helst. Inte går väl folk bananas för att de inte får sin insändare publicerad? Visserligen kan det ju finnas utrymmesskäl men debatten om censuren finns inte där på samma sätt.
Det handlar kanske återigen om politik? Moderatorer på forum brukar hävda att det inte råder någon yttrandefrihet hos dem – att de själva väljer vad som ska publiceras eller ej. Och varför inte? Det är ju inte som att man faktiskt hindrar någon från att framföra sin åsikt, man vill bara inte tillhandahålla en plattform. Åsikten kan skribenten framföra i en egen blogg eller skicka in till något annat fora.

Expressen och Aftonbladet har insett detta. Det trollas helt enkelt för mycket. Diskussionerna kring huvudämnet dränks rätt fort i personliga vendettor och allmänt tramsande och tjafsande. Och självklart har även jag varit delaktig i det när jag gått i polemik med trollen. Men nu känns det som att det är slut med det. Det här är en blogg där det skall vara högt i tak och jag tar gärna en hetsig diskussion framöver men någon slags civiliserad gräns och intellektuell hederlighet måste vi ha. Eller vad tycker ni?

För att testa hur den nya censuren kommer att fungera eller inte fungera så slänger jag här upp ett ämne som varit uppe för diskussion tidigare. Magnus Betnér tar visst orden ur munnen på mig. Eller tvärtom? Hade faktiskt inte sett klippet förrän ikväll. Om ni inte vill vara med i diskussionen så kan ni åtminstone få er ett gott skratt, kanske finna ett korn av sanning? Eller en jävla stenbumling?

jens.jadback@nordicbet.com