Diskussionerna om pokerns död fortgår. Vad beror det på? Är det för att proffsen är elaka mot nybörjarna? För att forumen dör? Nej, pokern dör inte på grund av de sakerna. Faktum är att pokern inte alls ligger för döden.

Är det färre som spelar poker i dag än för fem år sedan? Ja, tveklöst. I absoluta tal ganska många färre dessutom. Det betyder dock inte att pokern håller på att dö ut. Det är lätt att glömma hur enorm boomen var för 6-7 år sedan. Det krävdes inga genier för att räkna ut att den inte skulle hålla i sig. Diskussionerna redan då löpte längs samma röda tråd som idag bland våra grinders; ”passa på att grinda medan det fortfarande finns pengar att tjäna”. Självfallet kommer uppmaningen allt oftare idag eftersom det ju faktiskt inte är samma fiskstim som simmar runt i haven längre.

Man får inte glömma att spelarpopulationen måste vara uppbyggd som en pyramid med en bred bas av fisk som hela tiden matar nivån över sig själv. Med boomen kom en sådan stabil och stor bas. I sakens natur ligger också att en sådan bas kommer att försvagas allteftersom spelare försvinner på grund av försvunnen bankrulle, tappat intresse eller vilken annan anledning som helst. Basen måste alltså hela tiden förnyas, med andra ord; nya spelare måste in – helst fisk. För att vara ännu tydligare: nybörjare.

Det för oss tillbaka till boomen. De som ville prova gjorde det mitt under brinnande boom, fullkomligt bombarderade av reklam, Pokermiljonen, WPT, Kanal 5’s ”Poker”, med vansinnigt mycket mera. Pokerflugan svepte över landet och lämnade ingen oberörd och framförallt inte oinformerad. Alla kände ett pokerproffs och alla köpte ett pokerset på Teknikmagasinet och körde några trevande homegames på prov. Med riktiga pengar! Det kittlade säkert för de flesta men till slut så tröttnade man och ställde markerna i förrådet tillsammans med Den försvunna diamanten och ett gäng andra spel man för länge sedan tröttnat på.

Att intresset för poker minskat successivt de senaste åren beror inte på någon enskild faktor. Boomen är över, så är det bara. Fisken som med adrenalinstinn hjärna och darrande hand klickar bort sin första insättning om $50 är borta. Av naturliga skäl, inte för att någon kallade honom för ett mongo i chatten en kväll. Det är en fullkomligt naturlig utveckling.

Minns ni OS i Nagano? Curlingdamerna tog guld och även herrarna placerade sig fint. Hela landet jublade och curling var helt plötsligt något som alla villa prova på. Under samma år ordnades det företagsevent med curling, julbord med curling, ungarna vallfärdade till ishallarna för att börja spela curling. Överallt var det curling. Curlingboom helt enkelt!

Även denna boom är över.

Idag är det inte lika många som bryr sig om curling. Ungarna tjatar inte om att få en curlingsten i strumpan. Varken en sopkvast eller ett pokerset kommer att bli årets julklapp. Men vet ni vad? Det är helt ok. Det är en naturlig utveckling. En ”fluga” är något som är tillfälligt populärt. Som curling. Eller poker.
Vad är då det fina kråksången? Att det trots allt finns en och annan unge som sopar isen framför en glidande sten efter dessa år. Även fast ingen vallfärdar till isen så är curlingen mer populär nu än den var när curlinglandslaget satte sig på planet till Japan.

Poker är fortfarande många hundra gånger större än den var för 20 år sedan. Ett hundratal klubbar lever och mår bra där ute i landet. Inte lika bra som under boomen men ändå helt ok med alla omständigheter i beräkningarna.
Onlinebranschen sanerar så sakteliga sig själv. De som inte erbjuder kunderna något utöver det vanliga försvinner. Fisken är inte längre en nybörjare som vill prova på i hopp om att bli proffs. Fisken är någon som spelade en del under boomen men nu bara kör högst sporadiskt. Sätter sig på casinot eller klubben efter firmafesten eller kanske gör en liten insättning när frugan och barnen är borta över helgen.

Ni som läser det här är troligen några av de som fastnade. Förhoppningsvis för att det är en kul hobby eller för att det kanske till och med blivit ett jobb. Kanske kommer det en ny boom om några år, kanske inte. Kanske kommer curlinglandslaget att krossa allt motstånd om fem år och alla curlingbanor blir bokade för ett halvår framåt igen. Kanske inte.

Vi som är kvar fram tills dess då? Vi nördar oss kvar för att vi vill bli bättre. För att vi fortfarande tycker att det är kul. När vi inte tycker att det är kul kommer vi att sluta. Men inte än. Vi är som ungarna som fortfarande kasar oss fram på ett ben och sopar isen trots att inga busslaster med föräldrar står och hejar. Trots att vi inte är så många som när vi började.

jens.jadback@nordicbet.com