Vi tar en kort paus i handanalyserandet för att glädja några vilsna själar. Istället fortsätter vi med en till blåsning.

Jag vet inte huruvida det ligger i en pokerspelares gen eller om det bara är jag, men jag roar mig furstligt åt att driva med folk. Paradoxalt nog så är den smarta människan minst lika lättlurad som korkade. Hur lättlurad någon är beror enligt min uppfattning snarare på hur cynisk kontra godtrogen någon är.

Optimist by heart föredrar jag att omges av positiva människor (även om även jag behöver en balans av cynism för att inte spåra ut). Positiva människor är tacksamma offer och det utnyttjar jag gång och igen till personerna i fråga slutar tro på mig. Då börjar jag istället att levla med dem och blandar in otroliga, men sanna, saker tills de inte längre vet vad de ska tro. Givetvis görs detta i roandesyfte och inte för att manipulera eller jävlas på riktigt med folk. Det hör till att driva med nära vänner. Så är det bara.

En av mina absolut närmaste vänner, och tillika en av de smartaste personerna jag känner (kanske till och med hälften så smart som jag själv), Kalle Kanin; är en lustig figur.

I maj 2011 skulle jag till Riga för att spela en Russian Poker Tour med ComeOn. Sällskapssjuk utanför Sveriges landsgränser ringde jag upp Kalle Kanin några veckor före avresa. Som vanligt kunde jag inte ringa honom före klockan fyra på eftermiddagen – av den enkla anledningen att han fortfarande sov. Det var åter mörkt ute och han svarade när konungen ringde upp. Sina dygns inledande ”första” två timmar ägnar han åt att pilla sig i naveln och snusa snus. Sedan grindas det utav bara helvete. Där sitter han, Stampe-Damp, i kalsongerna och vevar highstakes i sällskap av rödvin och ännu mer snus. Främmande livsstil för många, men Kanin är paradoxalt nog och sin livsstil till trots en mycket intelligent kaninjävel och en av de vassaste pokerspelare jag känner.

Kanin (bak till höger) under tennisveckan i Båstad?

Tut. Tuuut. Luren lyfts.

”Tja fetto!”, svarar han (jag antar att han trodde att det var svärmor som ringde).

”Ska-ru med till Riga i maj?”, frågar jag.

”Ska du dit och spela?”

”Mmm, ComeOn ska skicka mig på en turre. Är du tagg?

Han frågade om vilka datum det gällde och jag svarade i god ton som vänner sig bör.

”Okej, jag ska kolla flyg. Jag ringer tillbaka om en stund.”

En stund senare ringer han upp och frågar:

”Vilken flygplats ska jag välja? Finns där fler än en?”

Hornen flyger ut i pannan som om avlösta av en fjäder.

”Mmm, där är fem flygplatser. Välj RIX, det är den inernationella och mest trafikerade”

Just som jag spontansvarat tänkte jag att: ”fan, det här kommer han aldrig att gå på”.

”Fem? Okej.”

”Mmm, tydligen. Men vissa är för lågprisbolag och sånt skit.”

Han bokade biljetten och vi la på. Jag förundrades över hur lätt han svalde betet och nyfikenheten tvingade mig att ta reda på om jag kunde pusha det längre. En timme senare SMS:ade jag honom och sa att jag Wikipediat om Riga och att de tydligen har sju (7!) flygplatser. Två stora internationella, några för lågprisbolagen och några för inrikesflyg.

”Shit, visste inte att Riga var så stort?”, fick jag som svar.

”Nej, det är större än jag trodde med.”, svarade jag. ”Fast med åtta miljoner invånare är det ju Europas största stad efter London, så antalet flygplatser makes sense.”

En stund senare ringdes vi igen. Han var varken ifrågasättande eller förvånad, men påpekade att han aldrig tänkt på Riga som en så stor stad. Jag kontrade:

”Jag har suttit en bra stund i eftermiddag och läst på om staden. Tydligen har de åtta flygplatser, men den åttonde är visst inte officiell. Den är den i särklass största flygplatsen och tillhör kungen av Saudiarabien. Han lät bygga den enbart för eget bruk och ingen annan än han får använda den. Tydligen så är den alltid fullbemannad med folk som bara väntar på att han ska dyka upp.

”Shit… fan vad sjukt! Det måste ju kosta svinmycket!”, svarade Kanin imponerat.

Jag bet nu nästan hål i läppen för att inte brista ut i gapflabb.

”Mmmm…”, lyckades jag klämma fram. Jag tog mig till sans och fortsatte: ”Men du vet hur det är med överrika excentriker. Det är väl växelpengar för honom antar jag.”

Man ska sluta på topp. Att pusha lyckan till tio flygplatser och en rymdstation hade raserat hela det bräckliga korthuset. Jag har hellre en våning mindre, men ändock ett korthus att titta på och skratta åt.

Så, nu vet ni… Riga har åtta flygplatser och åtta miljoner invånare, och våga inte tro nåt annat!

Det sjuka med Kalle Kanin är att han kan vara ofantligt lättlurad när det kommer till osannolika och omöjliga saker. När det kommer till trovärdiga och marginella saker är han så gott som omöjlig att blåsa. Skulle jag säga att det lokala ICA:t stänger klockan åtta istället för klockan nio så svarar han inom en instasekund: ”Jaja, ta dig i röven!”. Då, men inte annars, larmar hans bluffradar för full krut.

Lättlurad eller inte så förblir han en av mina i särklass bästa vänner, lapptomtelångöra.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com