Startsida / Inlägg

En Uppercut

av DÖDARN

The Uppercut

Nedanstående artikeldiskussion är egna reflektioner från såväl cash games som turneringar om det ändrade pokerklimatet och hur man kan anpassa sig till de rådande trenderna.

För några år sedan avgjordes en stor del av potter preflop, åtminstone i cash games. Den huvudsakliga information man roffade åt sig fick man just före floppen. Att kallsyna en trebet med ess eller kungar var på den tiden ett okonventionellt spel och tolkades de få gånger det skedde hos motspelarna hellre som en misclick än en medveten planering. På senare år har trenden mer och mer övergått till att fokusera på postfloppspel, åtminstone i de jaktmarker jag håller till i.

Av alla mina mest framgångsrika sittningar under det senaste året har de en huvudkomponent gemensamt: att jag drar ner på aggressionen preflop och istället sparar krutet till att spela hårt på de kommande tre gatorna.

För vem vill egentligen få in pengarna med knektarna före floppen numer? För några år sedan spelade knektar väl all-in pre (jag pratar om tiden före 2007). Har man tur numer leder man med någon futtig procent, åtminstone på de grindertäta mid- och lowstakesborden. Gör man ryktet gällande om sig att osvikligt både tre-, fyr- och fembetta sina starka händer pre blir man också mer lättläst på floppen, vare sig man synat en vanlig höjning, om man synat en trebet eller fyrbet. Till exempel om man alltid gasar full speed med ess och kungar, men alltid väljer att fyrbetssyna med storslicket, damer och knektar. Ganska fort blir man lätt att ringa in och med ganska fin precision därtill.

Genom att syna fler trebets pre till exempel, istället för att nödtvunget fyrbetta tillbaka, blir det plötsligt svårare för motspelarna att ringa in ens range när man väl slaskar på med en (check)höjning på floppen. När väl de fattat att man skyndar långsamt före floppen blir det också en sjujävlars skillnad att spela postflopp. Plötsligt ges man betydligt mer kredd och man märker fort hur mycket lättare det är att komma undan med såväl bluffar som semibluffar. Man bemöts med en betydligt större respekt och får en exponentiell fold equity.

Det är lätt att missta sig och tänka att spelet blir långsammare, segare och med betydligt mindre svängningar åt det ena eller andra hållet. Men, paradoxalt nog blir potterna minst lika stora. Den enda skillnaden är att man förflyttar höjningarna från preflop till postflopp.

Man kan, till en billigare penning och mindre risk, välja sina lägen med bättre precision istället för att fyrbetta sin AK, få syn och i blindo tvingas veva vidare ur position när brädan landar 5-7-8 regnbåge.

Denna insikt har tagit mig bra lång tid att inse och anpassa mig till, men när väl polletten föll till grunden är det en metod som ständigt försöker att framhäva i min dagliga arsenal.

Jag tycker själv om att referera till denna strategi som en form av uppercut. Man tar emot en rad smällar och plötsligt och hårt slår man tillbaka – med en svårläst uppercut.

/DÖDARN

Superbloggen-DÖDARN.png

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com

  • Tjänstgörande sportredaktör: Fredrik Pettersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB