Livepoker är ett stycke konst för sig själv – en värld så fjärran från nätpokerns hårdnade lejongap. Vad som följer nedan är en intressant hand från cash gamen under WPT:n i Wien; en hand som tydligt bekräftar att poker live är någonting helt annat än poker online.

Notera att handen inte är en traditionell handanalys, där ni ska hjälpa mig ur knipan, utan en komplett gestaltning från början till slut.

Jag sitter på €2-5 fullring med €780.

UTG+1 får jag QQ. Två nya spelare har nyligen slagit sig ner. Det är två slaviska spelare som visar prov på väldigt löst och aggressivt spel. Den ena slaven sitter två stolar till mitt vänster. Jag väljer att limpa mina tanter med vetskapen om att han sannolikt kommer att höja. Att limpa i tidig position är ett av mina favoritspel live. Spelarna tycks aldrig upphöra att gå i fällan. Givetvis är jag noggrann med att balansera detta spel med luft eller spekulativa händer med. Min förhoppning är att flera spelare ska syna bakom och att jag kan dänga på med en kontrahöjning av rang. Live har folk svårt att köpa limp-höjningar från tidig position preflop.

En jämnårig spelare från mittposition limpar med efter att mitt slaviska höjningshopp gjorde mig besviken och muckade. Men knappen som är en av de två slaverna höjer till €30 och det viks till mig. Jag har nu hunnit bygga lite stack och kvider mellan kallsyn eller kontrahöjning. Jag synar eftersom jag inte är intresserad av att trebeta och få en tung fyrbet tillbaka. Jag har nog betydligt mer värde i att dölja min hand, framförallt mot en lösaggressiv spelare som han. Att få in pengarna via tre-, fyr- och fembets skulle innebära att mitt strå högst troligen inte är mycket att stoltsera i hatten med. Så, jag synar med ambitionen att checkhöja hårt om brädan kommer knekthög eller lägre.

Men döm av min förvåning när den jämnåriga limparen skeppar in sin stack om €380! ”Bullshit!”, tänker jag. Och som om inte det vore nog så kallsynar slaven på knappen! Okej, det här var en aning chockande. Jag går in i tanken för att analysera läget. Att limpställaren har stål köper jag inte överhuvudtaget. Han har antingen skit eller någon form av medelmåttig hand som han väljer att squeeza för att roffa åt sig 67 gratiseuro. Slaven däremot har jag svårare att placera. Någonting har han, frågan är bara vad. Men, med tanke på hans lösa natur så är hans range ganska bred. Dessutom har han troligen fattat att limpställaren inte är särskilt stark heller. Slaven har troligtvis inte räknat med att jag kommer att ha något intresse av potten heller utan tror sig kunna kallsyna med en bred range av händer. Jag sätter slavens range på 88-AA samt AK, AQ, och kanske även AJ suited. Har han ess eller kungar så får han ha det. Potten innehåller ändå en massa gratispengar som ger mig förmildrade tröstodds.

Av tio händer han kan ha så har jag sju av dem slagna, en oavgjord (QQ) och två som slår mig. Men, av dessa händer så står AK och AQ för betydligt fler kombinationer än något av pocketparen (esskungen framförallt eftersom jag ju har två damer blockade), vilket innebär att mina rangeodds är bättre än 7/9 (damerna borttagna). Det ligger för mycket pengar i potten redan om jag synar, så jag kan lika väl ställa tillbaka. Sagt och gjort ställer jag för €780, det vill säga ytterligare €400 för slaven. Det går ett sus kring bordet. Det där hade de verkligen inte förväntat sig – framförallt inte slaven och trots sitt stenansikte läcker misstycket i ansiktet efter mitt oväntade spel. Han tänker. Och tänker. Och tänker. Och det tycker jag minsann om! Hade han kastat sig över markerna och synat vore det inget bra tecken. Men för varje sekund som han tänker inser jag hur dominerad och ägd han är. Samtidigt önskar jag att han lägger sig, eftersom det i sådant fall blir en trevägspott pengamässigt, fast utan den tredje spelarens korthot. Potten kommer alltså att innehålla fjantigt mycket extravärde om slaven kastar in handduken. Skulle han syna så är det ingen katastrof, eftersom vi i sådant fall kommer att slåss om sidopotten om €800. Efter många om och men viker slaven.

€380-killen, en schysst tysk, fattar att han är på djupt vatten och vill inte heller vända upp sin hand men låter meddela att han har ett par. Jag svarar att jag också har ett par varpå han säger att jag i så fall har ett högre par än vad han har. Han frågar om vi ska köra brädan två gånger. Fine, säger jag och vi bestämmer oss för att köra hela brädan två gånger istället för en flopp och två turnar och rivers respektive. Två fulla brädor om totalt tio kort bläddras ut, varav den ena innehåller ett ess. Men esset skrämmer inte denna gång. Tvärtom är det ett glädjande och säkert kort. Har han slowrollat nu och sitter med ess eller något ess flyger en smocka över bordet. Slowroll är det dödsstraff på… Livstids dödsstraff!

Han tittar på mig för att få bekräftat att jag verkligen har damerna. Jag vänder upp dem för honom och han nickar sakta, tittar på sina kort igen (fall i fall han sett fel de första fem gångerna) och muckar sedan sin hand. Jag vinner en smaskig pott om €1,147. Poker är en underbar konstform ibland. Och mer pokerkonst läser du dagligen i min ComeOn!-blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com