Vid andra besöker var vi småsvultna efter vår första fiskelycka. Eller rättare sagt: efter min fiskelycka. KalleKanin hade spelat 5-10 ($1-2 motsvarande), trots att han spelar både tio och tjugofem gånger så högt online. Han sa att han på grund av sina magra liveerfarenheter inte hade lejonhjärta nog för att hålla discopulsen i schack varje gång han försökte sig på något move. Detta resulterade i att han spelade tråktight lågvarianspoker.

Vid incheckningsdisken signade vi båda upp för 10-20 ($2-4 motsvarande, liksom senast, och med djupa stackar). De pekade på det enda 10-20-bordet och sa att det var fullt och att det redan var två före i kön. Och så frågade tanten i luckan om vi ville sätta oss på 5-10. Fine, tänkte vi, för matta för att vänta ut en klonkstol. Innan jag gick till mitt designerade bord sa jag åt henne att låta mig stå kvar i 10-20-kön.

Spelet kickade igång och jag gjorde några mysiga spel där jag checkade mina mediokra eller missade händer på floppen (efter att ha höjt pre) och istället slaskade på med tomma turnhöjningar. Detta gjorde jag tre gånger och de la sig varje gång.

Bordet var gemytligt och trevligt och folk pratade och hade roligt. Jag tycker om när firrarna sitter och myser ihop samtidigt som de låter markerna sippra som sand mellan sina fingrar. Men, någon gulade och någon tyckte visst inte att spelet var så kul ändå. Plötsligt var vi bara fyra och bordet bröts med motiveringen att minst fem spelare måste sitta ner för att bordet ska rulla.

Vi skickades alla till nya bord, varpå jag upptäckte att tantaskrället hade tagit bort mig från 10-20-listan. Tilt på den! Skulle jag tvingas sitta hela kvällen och spela låglimitspel mot donatorer? Jag orkade inte bemöda mig förklara att jag ville ha tillbaka min köplats, av den enkla anledningen att de inte skulle fatta.

Nytt bord, ny fisk. Här la de sig inte heller särskilt enkelt pre och några av de som satt där satt stolta som Phil Ivey och Stu Ungar tillsammans i sina fluffiga stolar. Efter att ha fått mest lankor under de initiella tio minuterna fick jag äntligen KK. UTG limpade varpå jag slog om till 60 från knappen (fortfarande på 5-10). Lilla blinden kallsynade och UTG synade likaså. UTG och jag hade båda drygt 2,000, medan lilla blinden hade cirka 1,000.

Floppen kom 5-7-J regnbåge. En ganska farlig bräda mot två spelare med tanke på alla stegdragsmöjligheter. Det checkades till mig och jag ledde ut för 160, innerligt hoppandes att någon satt med KJ, eller något liknande. De båda synade och turn kom 5. Det checkades åter till mig. Denna gång sa jag 400. Lilla blinden synade och UTG la sig.

River kom 3 och lilla blinden ledde ut för 400 (och hade efter det 250 bakom). Jag antog att han varken kallsynat pre med 46, eller för den delen heller inte hade fiskat på turn med ett stegdrag efter att brädan hade parat – framförallt inte med så lite bakom. Nej, stegen var utesluten. Set i sjuor skulle han kunna ha och med tanke på hur värdelösa de är här skulle han också kunna ha någon kombo av en femma, även om den inte kändes särskilt trolig ändå. Mest kändes hans hand som AJ, KJ eller QJ – händer som han ville värdesatsa på river för att inte riskera att checkas ner. Jag tänkte att knekten bör täcka större delen av hans range varpå jag ställe honom för hans sista 250:ing. Han synade och såg förvånad ut. Sedan fläkte han över 45 suited.

Efter att ha vunnit potten skulle det häcklas. Håhåjaja, han började pocka på min uppmärksamhet och ställa frågor på spanska – ständigt flinandes/hånflinandes, som en subtil gestikulerad ”lilla-ponken-plutti-nutte-klapp på huvet”. Jag kokade inombords och ignorerade honom för hans dåliga beteende. Efter en stund sa någon annan vid bordet till honom och han höll äntligen sin glappande hånfulla flabb. Det lös i hans ögon att han tyckte han spelat ut mig totalt. Att han gjort ett synnerligen vackert värdespel, alla gator.

Efter den handen repade jag mig aldrig. Flopparna kom torra och korten serverades kalla. Jag slutade sittningen på 1,600 pesos back (2,450 SEK).

Oavsett så lämnar jag Argentina med bra minnen, såväl pokermässiga som turistiga.

Och som vanligt så glömmer du inte bort att läsa om mina dagliga upptåg och observationer i min blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com