All right, här kommer fortsättningen på given nedan! För att rekapitulera:

Du hittar 10-10 i stora mörken. Alla lägger sig fram till McDonald, som från cutoff höjer till 400. Knappen och lilla mörken lägger sig, och du slår om till 1150. Han tar syn, och floppen är 8-Q-2 med en hjärter och två ruter (inklusive damen). Du talar först och betar ut 1550, i en kontinuitetsbet eftersom du redan demonstrerat styrka före floppen; McDonald funderar några sekunder och synar sedan. Turn är spader A; du betar 3100, och han funderar ännu en gång och synar sedan. Riverkortet är hjärter knekt, och det är din tur att tala igen.

Ni som kommenterat har rätt i att McDonald är mycket svårläst, genom sin på gott och ont svajiga spelstil. Och att checka rivern, eventuellt med tanken att checkhöja om nu McDonald får för sig att beta ut, är ni också inne på som huvudalternativ.

Hur tänkte jag? Min primära fundering efter floppen är att han antingen har damen med halvmedioker kicker (Q-J? Q-10? Q-9? Q-7?) eller någon form av par som inte når upp till full stridsnivå (J-J? 10-10 som jag? 9-9? 7-7? 6-6? Till och med 5-5?) eller möjligen K-J eller J-10 (i synnerhet i ruter) och således ett rimligt skäl till att spela vidare men inte tillräckligt för att slå tillbaka mot mig som han högst sannolikt uppfattar som en solid spelare. Med 8-8 hade han däremot garanterat tryckt, sådan är hans spelstil, och Q-Q eller högre sätter jag honom definitivt inte på efter bara synen på min kontrahöjning före floppen.

Esset på turn samt hans syn krånglar till det. Har han i stället A med halvmedioker kicker, typ A-J eller A-10 eller A-9, och repar plötsligt mod men är fortsatt rädd för t.ex. möjliga A-K (inte minst i ruter) hos mig? K-J framstår fortsatt också som ett alternativ för honom. A-K eller A-Q kan han däremot inte ha, då hade höjningen kommit mot mig. McDonald har tidigare under mer än två timmars spel visat en mycket bred range samt prov på en förmåga att gång efter annan segt hänga fast vid en gamblinghand… men efter att jag nu har skjutit både före floppen, efter floppen och efter turn väljer jag faktiskt att checka efter riverkortet. Ruterdraget är visserligen borta, men det finns en lite väl lång rad händer han kan ha som jag nu ligger under mot.

Där har jag samma åsikt som majoriteten av er (samt av personer jag diskuterade handen med under Unibet Open i London, däribland vännen Robert Lux). Check, eftersom jag vill utöva pottkontroll, och avvakta hans reaktion. Betar han nu, resonerar jag, vill jag först se storleken på beten; och dessutom studerar jag McDonald som en hök, för att försöka se på hans kroppsspråk om jag urskiljer någon form av svaghet/chansbetande/rimlig styrka. Om han nu betar, vilket jag är nästan övertygad om att han kommer att göra, är jag till omkring två tredjedelar inne på att ge upp eftersom jag sannolikt är slagen – men den resterande tredjedelen reserverar jag för att trycka all-in mot honom, om jag tycker mig läsa att situationen är den rätta; han måste ju trots allt efter den action som varit hittills sätta mig på en ingalunda ofarlig hand. Att bara syna en riverbet från honom har jag däremot ingen tanke på.

Så check efter rivern, och huruvida jag ska lägga mig eller trycka när han betar avvaktar jag med, och med slagsida åt att lägga mig – där var mitt beslut i den aktuella situationen.

Så vad hände efter min check? McDonald förvånar mig med att också checka bakom, och visar upp en ännu svagare hand än jag trodde: J-9 i klöver, som dock tar hem potten. Det enda han haft är alltså hålstegedraget 8-9-x-J-Q efter floppen. Jag måste säga att det överraskade mig att han ändå synade mina betar på flopp och turn – och retsamt nog belönades på rivern med en av de futtiga fem outs (två tior, tre knektar) han hade för att kunna slå mig. (Hade en tia kommit på rivern hade han fått hela min stapel…) Med facit i hand hade förmodligen, men inte helt säkert, en rejäl bet även efter rivern på låt oss säga 5-8K fått honom att ge upp handen; som det nu var tappade jag surt nog runt 6K mot honom, av mina 23-24K. But that’s poker, och efterklokhet är som bekant en exakt vetenskap.

McDonalds svajiga spelstil resulterade i att han som mest var uppe i över 65K, men en bit inne på den sjätte nivån hade rasat ned igen till aningen under 10K – och när han så småningom ställde (med J-10) hade jag hittat K-K och insta-synade förstås och bustade honom. Liten hämnd är också hämnd…

I övrigt har jag spenderat tisdagseftermiddagen i London i trevligt sällskap och bland annat promenerat förbi det nyöppnade Hippodrome vid Leicester Square som numera är Europas största kasino och lär ha ett bra pokerrum:

… samt förbi Fox Poker Club på Shaftesbury Avenue:

Dessa som pokerresetips, alltså! Dessutom var vi förbi Saatchi Gallery för att besöka den utställning av schackspel designade av konstnärer som jag tidigare tipsat om nedan, men oturligt nog var det just den eftermiddagen och kvällen reserverat för en privat tillställning och inte öppet för allmänheten:

Hmm, jag kanske hinner i morgon innan mitt plan går?