Åren går och texas blir bara mer och mer tekniskt avancerat. Snart når vi kanske änden av hjulet där färgdrag åter spelas all-in på floppen och där tight spel lönar sig mer än fyr- och fembetsbluffar pre. Jag förstår verkligen att folk gradvis gått över till att spela omaha istället för det numer urholkade hold’em.

Även jag spelar en hel del omaha, åtminstone online. Texassittningarna blir få i antal såvida jag inte spelar live. Svängningarna i omaha är visserligen grova nog för att även gro gråa hår på en sjugotjuårings hjässa, men å andra sidan är motståndet ljusår sämre.

Hur ofta ser man inte folk som med hundra big blinds trebetat till 12 big blinds md AA84 (med A4:an i hjärter) bara för att kontsatsa på brädan 7-T-J, två spader, bli checkhöjda bara för att syna ner all-in med blotta pocketessen. Folk spelar sina händer in i döden. Aldrig har jag sett överpar så överskattade hos fisken som just i omaha.

Ännu bättre är att tre- och fyrbetsen före floppen, åtminstone på bord under $2-4, verkligen lyser med sin frånvaro. En tre- eller fyrbet är oftast synonymt med AAxx eller händer i stil med 89TJ dubbelsuit.

Jag spelar själv lösare än en Vegasstrippa och både tre- och fyrbetar extremt löst preflop. Varför? Jo, för att utnyttja att folk inte kan släppa händer. Om det så kostar 15-30% av min stack före floppen så har det visat sig betala av sig illa kvickt när väl jag träffar skäligt. Det bästa jag vet är att tre- eller fyrbettas tillbaka preflop. Synen är enkel och de kontsatsar alltid, oavsett planka. Vid träff såsar jag tillbaka och får så gott som alltid syn (eftersom de tror sig vara pottbundna, eller på något vis lyckats trassla in sig och binda sig till potten).

Frågan nu är när omaha får sin verkliga rush. Kommer omaha att urvattnas liksom hold’em gjorts? Vad blir i sådant fall nästa steg, seven card stud, eller kanske pinapple?

Som vanligt följer du mig slaviskt och dagligen i min blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com