Moralisk inkonsekvens har vi ju pratat om tidigare då den så totalt genomsyrar statens approach till spelande i det här landet. Men visste ni att även en del välgörenhetsorganisationer har svårt att få ihop logiken ibland?

”SOS Barnbyar kan tyvärr inte ta emot eventuella pokervinster eftersom de har en policy som säger att de endast kan ta emot vinster från turspel.”

Okej?

Jag skriver det igen, okej? Okej. ”Okej.”

Den bra nyheten är naturligtvis att SOS Barnbyar erkänner poker som ett skicklighetsspel. Den tråkiga nyheten är att de nu har ett digert arbete framför sig i att kontrollera var alla gåvor kommer ifrån. Inkomstdeklarationer från ca 60 000 faddrar måste granskas och några av dem måste uteslutas från att ekonomiskt bidra till SOS Barnbyars arbete.

Organisationen kommer också (inte helt olikt en del monopolister) att få stora problem med hur de skall definiera skicklighetsspel. Får man skänka vinster från en schackturnering? Vad händer om jag säljer min kolonilott? En reavinst är väl inte bara tur? Är det tur eller skicklighet om jag hittar en tusenlapp på marken?

Men gräver vi lite djupare så ser vi snart vad det här beror på. Det handlar inte om något förvirrat etiskt ställningstagande från SOS Barnbyar (även om de naturligtvis är ansvariga för att sälja sin själ). De har nämligen skrivit avtal om att ta emot pengar från Postkodlotteriet. Det innebär att de välgörenhetsorganisationer som skrivit på avtalet tvingas att tacka nej till pengar från alla företag som eventuellt skulle kunna konkurrera med Postkodlotteriet.

Sådana fina bolag borde vi väl ge statligt beskydd? Nej just det, det gör vi ju redan…

jens.jadback@nordicbet.com