London är en stad som inte bara lockar folk med pengar utan också folk som inte har pengar men som vill ha pengar. Som den karriärstad den är lockar den som tidigare nämnt elit från hela världen. Men också vanligt folk som hoppas ta ett skott på framgång och lycka.

Många som kommer från vanliga, dödliga samhällen och börjar jobba med Londons highend-klientel får en kallsup overklighet. Skaran är liten men välbärgad och en del av dem samlas på Mayfairs flådiga kasinon. Här är det inte ovanligt att kunder satsar en typisk brittisk årslön efter skatt på en hand eller på ett roulettspinn. Självfallet blir detta surrealistiskt för personalen som handskas med dessa summor dagligen och på ett enda pass kan spela av kunderna mer än hon kommer att tjäna själv under två livstider.

Folk söker lyckan och somliga väljer att surfa räkmackan fram istället för att göra en ärlig ansträngning, i Sverige mer kända som gold diggers. De vill gifta sig rikt för att ha framtiden tryggad och ofta är det omaka par med åldersskillnad stor nog att hoppa både en och två generationer.

Det har vittnats om flertalet highend-dealers som, trötta på den dåliga lönen, valt att nyttja det vunna klientelet för egen vinning. Ofta samtalar de med spelarna, som är där lika mycket av sociala skäl som för att spela. Dealerna har sagt upp sig från sin tjänst och använt sitt kasinoklientelnätverk åt att försörja sig som prostituerade. Och prislapparna är givetvis därefter. Sen poppar de in på sin gamla arbetsplats – fast med annan yrkesuniform förstås.

Som vanligt följer du mig flitigt och dagligen i min konstant växande blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com