Läste precis intervjun med Daniel Negreanu här på AB. Han tar upp en väldigt het potatis som han och jag diskuterade när vi var nere i Barcelona. Alla dessa begåvade och duktiga unga pokerspelare som det inte går att göra någon som helst media kring.

Media behöver karaktärer för att kunna bygga storys kring en spelare så enkelt är det. Folk fascineras av livsöden, snaskigheter och badboys. Hur intressant man än kan tycka det är att analysera handhistorik så är det inte roligt att se någon göra det framför kameran och det är tyvärr där 95% av dagens pokerspelare går bet.

Daniel själv bjöd på sig när han körde ”No woman no cry” på en karaokebar i Barca 😉 

Nere i Barcelona slukade sig hela mediarummet över Alex Stevic som blodtörstiga hundar. Varenda en kom de tillbaka till mediarummet helt saliga och berättade om vilken fantastisk kille han är och vilka historier de fått höra. Vi är inte bortskämda med det längre och därför blir det att man rycker tag i samma gamla vanliga intervjuobjekt eftersom man vet att dessa i alla fall kommer att leverera. Man vet att allt det slit som intervjun kräver innan den publiceras kommer att generera det vi vill.

Jag har tagit upp detta ganska många gånger innan i mina bloggar men faktum kvarstår att vi i Sverige till exempel har väldigt få sponsrade proffs. Det beror verkligen inte på att dessa inte är duktiga nog för att bli det men de sticker inte ut. Jag vet, efter att ha lärt känna många, att de har en jävligt skön persona och har en story men det gäller att visa det för media för ingen kommer att dra ur dig det själv. Jag vet att det låter helt sjukt men du behöver vara en badboy (eller badgirl) för att folk ska uppmärksamma dig. Kresten Nielsen från Danmark som var på finalbordet i Barcelona var knappast omtyckt med tanke på hur han betedde sig vid bordet men han har faktiskt större chans att få ett kontrakt än många andra. Han kommer att bli ihågkommen.

Jag och danska reportern Sune Holst under mediaturneringen. Sune kallas numera ”One card Sune” efter att han spelade mot mig och vid showdown på river säger han ”jag har bara ett kort”. Jag önskar så det hade räckt för att vinna potten men brush vägrade (jag var som vanligt på bluff). 

Vi brukar leka en lek i mediarummet och det är ”gissa EPT-vinnaren”. Någon säger en EPT och man ska gissa vem som vann. Vet ni hur många vinnare som media inte kommer ihåg? Läskigt många. Däremot kommer man ihåg spelare som han Ulusu som flippade slant med sig själv på finalbordet i Dortmund och synade all-in med K4. Han har också större chans att få ett kontrakt än många av de nya ”stjärnskotten”. Vissa tror att det kanske räcker med att vinna ett par stora turneringar men det är det redan så många som gjort så det kommer inte att räcka.

Om utvecklingen fortsätter så här så är jag rädd att Daniel har rätt. Att pokern som den är idag kommer att dö ut. Inte för att det inte finns tillräckligt med intresse från spelarnas sida men det är media som bygger hela turneringshypen och som är den största bidragande faktorn till att folk försöker kvala. Och som ni vet är det kvalspelarna som bygger hela alltet. Utan kvalare skulle vi kunna backa bandet till 90-talet när det inte ens var 100 spelare med i sådana här dyra turneringar.

Såg att en artikel baserad på min intervju med Thor Hansen om Larry Flynt är mest läst idag 😉 Heja Thor! 

Till sist måste jag lägga upp min absoluta favoritvideo när det kommer till att spegla hur det var då och hur det är nu. Tony G i högform.