..Det nya året hade precis anlänt och 2007 var året då jag omedvetet skulle kunna titulera mig själv pokerproffs. B2B spottade ut sajter som det vore brinnande kol ur munnen på folket i ledningen. Detta gjorde att nätet översvämmades av små men bra bonuserbjudande som jag var glad i signa upp för. Jag skulle gissa att jag hade ett 20-tal olika konton på de mest suspekta sajter, alla med en skön böjningsform av MR_Jimmy som screenname. Mitt huvud kunde precis reda ut att spela 4st bord simultant. Jag minns verkligen tröskeln, för varje bord man la till ökade stressen något fruktansvärt. När man ser det i backspegeln är det såklart helt bisarrt då man till dagens dato spelar 8 bord med en gäspning.

De tre första månaderna spelade jag in knappa 40 000 händer för min kunskapsnivå och min ekonomi goda resultat. Jag hoppade runt på diverse B2B-sajter och skulle även göra mitt inträde på min kommande hemmaplan, prima-nätverket. I min iver att få tag på bra bonuserbjudande bestämde jag mig för att börja spela NL100 då Stan James erbjöd en grym bonus på 1000$. Kruxet med denna var att mininivå för att få deltaga i erbjudandet skulle spelet ske på NL100 eller högre. Med bristande kunskap om bankrullekrav, moneymangement och allt vad det heter hoppade jag på erbjudandet, trots att det var oupptäckt mark i såväl nätverk som nivå. Detta var HÖGT för mig, hade det velat sig illa här hade man gulat på en eller två dagar och sagan inte blivit roligare än så. Jag sprang på fint till en början men fick väl smaka på någon form av rättvisa eller storhetsvansinne månne. 18 inköp upp efter bara 4000 händer, sköts sedan iväg till 4 inköp upp 1500 händer senare och paniken var ett faktum. Jag hade spelat in största delen av bonusen så jag var mer eller mindre tvungen att få in resterande del av händerna. Till slut lyckades jag segla hem skeppet med en vinst på 987$ plus den saftiga bonusen av 1000$. Av pengarna lät jag 1200$ leva vidare på neteller till framtida pokerspel.

3 månder hade nu passerat utan jag märkt ordet av. Jag hade under tiden enbart haft pokern som min inkomst. Vilket i sig inte är så svårt när du har mat på bordet och tak över huvudet men någonstans här började det bli seriöst på riktigt. Jag började fundera mer över hur mycket pengar man egentligen behövde för att spela varje enskild nivå med rimlig rulle. Började fundera mer på vad man gör rätt och vad som görs fel. Detta skulle komma att bli min första riktiga proffsmånad, jag pressade in 37k händer på min lilla 17” skärm. Folk som klagar på överlapp har inte spelat på en dålig 17” skärm. Där får plats 4st bord och resten hamnar bakom, framför eller kommer aldrig fram om man glömmer av dom. Trots dålig skärm lyckades jag vinna 64 inköp och detta med ringa kunskaper om spelet. Summan av kardemumman så hade jag nu 3203$ i vinst, vilket var ett väldigt gott tillskott till min rulle. Självklart min överlägset bästa månad, båda i antal händer, inköp och pengar. Att söka jobb kändes allt mer avlägset i den pengablinda värld jag funnit. De första staplande stegen var tagna.

I maj inträffar den punkt som troligtvis varit mest avgörande av alla enskilda händelser under min karriär…