Jag minns det som igår när vi för första gången gled in på strippen med taxi från flygplatsen mitt i natten. Det var som en filmkuliss. Overkligt. Som att sanndrömma i neonljus.

Venetian, Mirage, Caesars Palace, Flamingo, Planet Hollywood, Paris, Bellagio, Aria, Mandalay Bay, Monte Carlo, MGM. Varje hotell är som en egen stad. Oaser med luftkonditionering.

Staden tog tag i mig, ruskade om mig och gjorde mig till sin. Sedan dess har jag ständigt återkommit. Främst för WSOP. Men det jag just nu ser fram emot mest är de där kvällarna, nätterna och tidiga morgnar vid pokerbord någon helt annanstans än på Rio.

Det är inga stora games. Men ta mig till ett pokerbord på Golden Nugget, Mirage eller Flamingo och jag får vara med om det roligaste jag vet. I jakten på armband och miljoner njuter jag av att bli påmind om varför jag lärde mig älska det här spelet från början.

Den kärleken behövde aldrig köpas för pengar.

När jag får träffa unika personligheter som Tim, eller storögt titta upp i Venetians magnifika tak under någon obskyr turnering så är poker roligare än någonsin. Mina batterier laddas upp för årets grind hemma framför datorn.

Imorgon åker jag till Las Vegas igen, för att stanna i fem veckor. Självklart kommer jag att spela några WSOP-events, men jag ser minst lika mycket fram emot att bara få sitta och njuta av spelet och alla underbara människor från världens alla hörn.

Är det något speciellt från Las Vegas och WSOP ni vill läsa om. Hojta! Inget är för stort eller litet att skriva om när det gäller den staden.

Viva Las Vegas!

Edit: Sen senast har jag spelat Poker-SM på CC i Stockholm. En livlig resa som vanligt. HÄR kan du läsa om mina drabbningar.