Hemma igen
avHemma igen efter att i dryga två veckor tagit hand om våra trevliga kvalare i Las Vegas för Pafs räkning. Min kollega Henrik kom i onsdags och avlöste mig så jag fick chansen att uppleva lite av den svenska sommaren också. Det kommer väl ta en vecka att sortera alla kvitton – vilka utgifter var privata och vilka hade med spelarna att göra – men det var en mycket trevlig vistelse där jag fick lära känna några av våra spelare riktigt på djupet. Att en av dessa, finnen Fredrik Zitting, kom ”in the money” i två av de tävlingarna han spelade var extra roligt!
När man läser bloggar om flygresor så är det alltid ”Flygresan from Hell” som beskrivs. Tänkte vara lite annorlunda – jag fick en underbart bra resa hem via Los Angeles och Frankfurt, där jag dessutom lyckades klonka en uppgradering till First Class mellan dessa två städer. Att ha en stol som kan fällas 180 grader till en platt säng gör att 6-7 timmar av resan försvinner när man sover sött, och att man landar relativt utvilad. Jag är såklart jetlaggad, men inte alls lika mycket som jag brukar vara efter långresor.
Jag vill tipsa om två sajter som är ”nöten” när det gäller att planera sina flygresor. Det ena är det gigantiskt stora forumet Flyertalk.com (med 270.000 användare och en miljon trådar om Frequent Flyerprogram finns här en guldgruva att ösa kunskap ur). Den andra sajten är Seatguru.com, en sajt som listar de flesta stora flygbolags olika flygplans layouter, och talar om vilka stolar i planet som är extra bra eller extra dåliga. När jag bokar flyg så kollar jag alltid på denna sajt och försöker boka en av de bra platserna, eller i alla fall inte en av de dåliga, den lilla skillnaden mellan en bra och en dålig plats på en 10-timmarsflygning gör verkligen mycket hur du upplever resan!
Nästa resa som jag har inbokat är Spanish Poker Tour i Augusti (kval spelas fortfarande, du hänger väl med?) och sedan kan jag inte tänka mig annat än att det blir en sväng till SM på Malta också (kval har precis börjat, du hänger väl med?).

DUCY av David Sklansky (och Alan Schoonmaker) är en bok som jag irriterar mig på som sjutton. Jag har läst alla tidigare böcker som Sklansky skrivit, och det är inte tu tal om att han betytt väldigt mycket för pokerns teoriutveckling (utan Sklanskys ”grund” så skulle inte ”spetsböckerna” exempelvis kunna finnas). Ingen kan heller ifrågasätta Sklansys intellekt, han är vass… men den här boken känns som att en gammal man märker att han inte längre är den skarpaste kniven i lådan, att det finns nya utmanare som tagit över stafettpinnen men att han egentligen inte vill erkänna det för sig själv… Hade Sklansky skrivit den här boken utan att hela tiden behöva tala om hur jämrans smart han är, så hade boken varit riktig behaglig, men nu känns den som ett spretande försvarstal om varför han slösat bort sin intelligens på att göra något så onyttigt som att spela poker hela livet.
The Godfather of Poker – Doyle Brunsons självbiografi är en helt underbar läsning kring Doyles liv och levende, från han växte upp i en liten Texashåla, till hur han verkligen levde på tveksam sida av lagen då han spelade med knarksäljare, hallickar och mördare, hur han kom i kontakt med Texas Hold’em och vidare skrev historia. Bra böcker behöver inte långa recensioner – är ni bara det minsta intresserad av pokerhistoria i allmänhet så köp denna bok. Betyg AA (bästa starthanden).