Poker- och spelåret 2012 är till ända, och som vanligt har jag gjort en högst subjektiv summering av det!
Du hittar den summeringen i min senaste krönika på Unibet, under denna länk:
Då ska vi se vad 2013 för med sig… Gott nytt år tillönskar jag alla läsare, för övrigt!
Enligt Mayakalendern ska jorden gå under – idag! Men jorden har ännu några timmar kvar på sig att implodera, explodera, paniköversvämmas eller drabbas av en hyperhastig dödsepidemi. Men stjärnan låter sig inte stoppas.
Det var tidigare under dagen som den erkända världsstjärnan, DÖDARN, fullkomligen massakrerade nätpokern under en onlinesittning. På $1-2 vann han under tre minuters spel 2,800 kronor – det vill säga 56,000 kronor i timmen! Denna timlön, förutsatt åttatimmars arbetsdagar och fyra veckors semester, skulle motsvara en årslön om ofattbara 107,5 miljoner kronor vilket i så fall gör världsstjärnan till världens största vinnare online.
”Det känns helt sinnessjukt!”, säger stjärnan i en exklusiv intervju.
DÖDARN hade i en pott tilldelats två damer – en mirakelhand och likväl den tredje bästa handen man kan ha i poker – och på floppen kom en trea, en sjua och en tia. På den andra floppen kom en dam vilket gav mirakelstjärnskottet en absolut oslagbar hand. Men motspelaren hade en tia och en sjua och kunde således blåsa stjärnan på hela potten om en sjua eller tia kom på det allra sista kortet – hos superproffsen även känt som ”The River” (på svenska känt som ”Floden”).
”Jag svettades som en liten gris och kunde knappt begripa att jag vunnit när det sista kortet inte var en tia eller en sjua!”.
Underbarnet är numer mer känd som ”Biljonsvensken” på grund av sin sinnessjuka simultankapacitet att spela tre bord samtidigt och omsätter således årliga summor som ingen normal-Svensson vågar drömma om.
Om motspelaren sade stjärnan: ”Han är en jävla fåne med tur.” Motståndaren, en tysk superstjärna, hade börjat spela poker för två år sedan efter en nära döden-upplevelse då han bröt benet. Nu tillhör han en av de mest vinnande spelarna på sin nivå.
”Men jag ser igenom alla hans knep.”, sa det svenska superproffset. ”En gång vann han en pott över mig som jag borde ha vunnit. Då drabbades jag av en två dagar lång panikattack. Men efter denna storvinst har jag repat mig och kan äntligen köpa ultradyra julklappar till min familj och mina vänner.”, säger stjärnan och ler.
Som vanligt följer du mig dagligen i min blogg.
/DÖDARN
Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com
Pokeråret 2012 närmar sig sitt slut, och kommer självfallet att såväl bedömas som obduceras snart nog. Men redan nu finns det anledning att blicka därbortom, mot pokeråret 2013, och fundera över ett antal ting som då – kanske – utspelar sig. Varsågoda: en högst personlig lista, utan någon som helst inbördes ordning, och som gärna får kommenteras samt vridas och vändas på!
1: Får vi uppleva någon ny stor pokerskandal under 2013?
Detta år fick vi dessvärre se 5050 Poker gå till botten under synnerligen oordnade former där polisutredning och resultat ännu låter vänta på sig, samtidigt som efterdyningarna av FBI:s och amerikanska justitiedepartementets tillslag mot Poker Stars, Full Tilt, Absolute Poker och Ultimate Bet rullade vidare. Kommer 2013 att bjuda på något liknande? Ja, det skulle jag vilja sätta jämna odds på. Någon stor eller liten fuskaffär kommer säkert att uppdagas, eftersom branschen vuxit sig så bred med åren. Frågan är bara om den kommer att dra rubriker, eller enbart notiser.
2: Kommer de svenska skattelagarna (och/eller tillämpningen) runt poker att ändras under 2013?
Skatteverkets och polisens tillslag nyligen mot ett antal svenska pokerspelare ställde delar av lagstiftningen i blixtbelysning. Hur orättvist är det inte att bli skyldig staten pengar när man vunnit 50K$ på sajt A men backat 100K$ på sajt B, bägge utanför EU? Att applicera ett liknande resonemang på aktier skulle aldrig falla någon domstol in. Samtidigt kan man inte förneka att det under det senaste årtiondet faktiskt gjorts stora framsteg när det gäller ett sundare skattetänkande runt poker – jag påminner om att Skatteverket en gång förgäves försökte klämma Ken Lennaárd på pengar efter en turneringsvinst i London med hänvisning till att en av sponsorerna (!!) hade sitt huvudkontor utanför EU, samt att man numera i vissa fall får dra av inköp även för rena förlustturneringar när man gör sin deklaration. Men bjuder Skatteverket på fler och förnuftigare insikter under 2013? Jag gissar dessvärre på att chansen på det bara är 1 på 6.
3: Blir det någon riktigt stor svensk liveturneringsseger även under 2013?
Om man nu tittar på tio-i-topp-listan för blågula cashar under årens lopp (se inlägg nedan), borde det förhoppningsvis bli minst en ny notering där om man ser på statistiken. Chansen? Jag gissar på 1 på 2,5!
4: Får vi se någon ny och intressant turneringsform göra debut?
Under 2012 fick vi bland annat se att formatet ”Mix-Max” (även kallat ”Split-Format No-Lmit Hold’em”) slog igenom, efter att ha debuterat i större sammanhang i WSOP Europe i Cannes 2011; och, nämner jag i all blygsamhet, mitt eget nya heads-upformat ”MMHU” debuterade under Unibet Open i London. Får vi se något nytt och kul under 2013? Jag gissar att chansen bara är 1 på 4.
5: Kommer man att i riksdagen under 2013 lägga fram förslag beträffande omreglering till en licensmarknad?
Som jag tidigare rapporterat om både här i Superbloggen och i mina krönikor på Unibet, utkristallerade sig under 2012 intressant nog en formell riksdagsmajoritet för en omreglerad marknad. Men därifrån till handling är det understundom lååångt inom partipolitiken. Jag ger det bara chansen 1 på 8.
6: Kommer något av de stora och kända proffsen att vinna Main Event i WSOP 2013?
Det blir en tuff uppgift – konkurrensen med alla unga hotshots är mördande, och vi har vant oss vid att någon av dessa tuffa nykomlingar tar hem titeln i kraft av att de är så många. Min gissningschans på det: bara 1 på 15. Och vi frågar oss förstås dessutom om vi äntligen, äntligen på nytt ska få en svensk på finalbordet…
7: Kommer ISPT-turneringen 2013 att bli av?
Ett av de djärvaste projekten vi sett på länge är detta: att fylla läktarna på Wembley Stadium i London med 30 000 eller så spelare med laptops, köra tills ”bara” 3000 återstår, och så låta dessa komma ned på arenan och fortsätta live vid ett antal pokerbord till segraren är kvar… med en monsterprissumma. Läs mera om det hela på http://www.ispt.com/ och döm själva. Chansen att det blir av? Goda 1 på 2, gissar jag.
8: Ska det bli en spektakulär framgång för en svensk pokerspelerska under 2013?
Det närmaste vi har en svensk leading lady inom poker just nu är Sofia Lövgren, som gjorde goda insatser under inte minst årets WSOP. Ska hon få en efterlängtad storklonk 2013? Eller kommer någon annan svenska att kliva fram i rampljuset? Min gissning: 1 på 4 att det händer något stort bland de blågula damerna under det kommande året.
9: Kommer Riksrevisionsverkets syrliga rapport nyligen att leda till förändringar av den svenska spelmarknaden under 2013?
Inte minst Svenska Spel fick rejält med kritik i den rapport som RRV lade fram under 2012 – se till exempel
för mera info. Får vi se implementering av stringentare åtgärder mot spelberoende, under 2013? Det är högst troligt; här är min gissningschans 1 på 1,5!
Några andra funderingar ni själva har inför pokeråret 2013? Ordet är fritt!
Vid 2009 års WSOP Main Event-finalbord skrällde Phil Ivey med att mucka den vinnande handen i en inte alltför obetydande pott, men inte heller turneringsavgörande sådan. Han hävdade att han sett fel. Fine. Sånt kan väl hända. Eller kan det? Händer det verkligen när man sitter på ett VM-finalbord, att man rutinerad som få ser fel?
Nyligen kunde vi läsa om när Ivey, spelandes en €100,000-highroller med bland annat Jonathan Duhamel, Eric Seidel och Daniel Negranu, frågar Duhamel vad han heter. Negranu låter ironiskt påpeka att Jonathan är 2010 års main-vinnare. Phil ser lite förvånad ut och kläcker sedan ur sig: ”Good job… What’s your name?”.
”Good job… What’s your name?”. Köper vi den? Måhända detta var under en period då Ivey hade semipaus, men för en person som ägnar större delen av sin vakna tid, och således större delen av sitt liv, till att spela poker torde det vara omöjligt (!) att undgå vem som vunnit världens (framförallt medialt) största pokerturnering.
Så vad skulle Ivey ha att vinna på att göra bort sig inför miljontals betraktare? Att bli till allmänt åtlöje och framstå som en liten tomte? Efter att ha sett dessa klipp gång och igen blir jag mer och mer övertygad om att herr Ivey, inbiten gambler som han faktiskt är, söker nya vadutmaningar. Jag skulle själv i övertygelse kunna satsa en slant på att dessa två händelser är faktiska vad. ”Ivey, du får fem gånger pengarna med en maxinsats om $200,000 om du muckar den vinnande handen vid finalbordet under förutsättning att potten innehåller minst X dollar.” Eller varför inte: ”Ivey, du får tre gånger pengarna om du låtsas ovetande om vem Duhamel är under highrollern. Men du måste fråga honom igen efter att han presenterat sig. Och givetvis får du under inga som helst omständigheter, någonsin, låta avslöja att du fejkar.”
Vad tror du, var de ärliga misstag eller låg det någon finansiell och personlig vinning bakom? Lever man med poker känns det lite för bra för att vara sant att man skulle ha missat samma års VM-vinnare…
Som vanligt följer du mig dagligen i min blogg.
/DÖDARN
Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com
Jag misstänker att man redan nu kan utnämna Ramzi Jelassis seger i EPT Prag till årets svenska pokerprestation – det är bara att lyfta på hatten för den insatsen!
Vännen Simon ställer också frågan om var Ramzis skräll rankas på den svenska topplistan över liveturneringscashar genom tiderna, och svaret är ”på sjätte plats”. Så här ser den tio-i-topplistan ut i skrivande stund, med reservation för eventuellt dåligt minne i vilket fall jag tacksamt tar emot en rättelse:
1: Martin de Knijff, 2 728 356 $ (etta i WPT Championship 2004)
(bild på Martin från det finalbordet)
2: Erik Friberg, 1 979 189 $ (åtta i WSOP Main Event 2006)
3: Daniel Bergsdorf, 1 300 000 $ (sjua i WSOP Main Event 2005)
4: Viktor Blom, 1 254 400 $ (etta i PCA Super High Roller 2012)
5: Kent Lundmark, 1 127 604 $ (etta i EPT Barcelona 2010)
6: Ramzi Jelassi, 1 091 418 $ (etta i EPT Prag 2012)
7: Jakob Carlsson, 1 018 980 $ (tvåa i EPT San Remo 2010)
8: Michael Tureniec, 961 902 $ (tvåa i EPT London 2008)
9: Kristoffer Thorsson, 944 946 $ (etta i Master Classics of Poker 2009)
10: William Thorson, 907 128 $ (trettonde i WSOP Main Event 2006)
Alla vinstbeloppen är i förekommande fall omräknade till US$, enligt den kurs som gällde just då (taget från databasen på The Hendon Mob). Den jämförbara exakta samt officiella dollarsiffran (omräknad från 835 000 euro) för Ramzis seger har ännu inte angivits, så jag har själv räknat fram en approximativ siffra (1,09M$) från Forex-kurserna just nu.
Och än en gång: ett stort grattis till Ramzi Jelassi, som därmed skrivit in sig på allvar i svensk pokerhistoria!
EDIT: Dollarsiffran för Ramzis seger är nu officiell, så jag har uppdaterat listan ovan och tagit med den.
Ramzi Jelassi vann EPT Prag. Jag satt och railade honom tills batteriet på mobilen dog på CC i natt. 835 000 euro i förstapris. Efter Knivens WPT-vinst på 2,7 miljoner dollar 2004 är det här en av de största svenska turneringsvinsterna genom tiderna.
På önskan av en ComeOn!-bloggläsare publiceras denna artikel gällande hur länge man bör spela för bästa möjliga resultat. Han sade sig ha svårt att veta hur länge han bör spela cash-sittningar. Rätt tajming är en grundkomponent för framgångsrik poker.
Grundsvaret är enkelt: Det är högst individuellt. Däremot finns en del fundamentala tankesätt som är applicerbara för alla. Man måste bara synka det såsom det funkar bäst för en själv. Detta sker genom handling och konsekvens i kombination av kritiskt utvärderande av resultat.
I början av min karriär, för tio år sedan, kunde jag spela tvåsiffriga timmar i sträck. Initialt spelade jag inte långa timmar för att vinna mer pengar utan för att jag tyckte det var så ofantligt roligt med poker. De långa sittningarna fortsatte att dyka upp regelbundet även efter några år, men jag upptäckte snart att dessa sittningar oftast slutade på lillplus, plus minus noll eller back. Sällan resulterade de i några imponerande resultat. Gemensamt för dessa trägna maratonsittningar var att jag i de flesta fall hade börjat sittningarna på ett gott plus bara för att girigt pinka bort varenda cent när klockan närmade sig svensk otta.
Jag började kolla närmare på mina sittningar och uppmärksammade att jag oftast plussade som bäst under mina första två speltimmar. Det krävdes ingen raketforskare för att inse anledningen. Bra poker kräver fokus, kreativitet och disciplinerat spel. Underskatta inte energiåtgången från djupare tankeverksamhet. Liksom en hundrameterlöpare inte kan hålla hundrametertempot under en hel mil, likaså kan få hjärnor peaka ett helt tankemaraton. Några spurter kan man visst klämma in, men poker visade sig funka som allra bäst för mig när jag tog mig an det som en hundrameterlöpare. Somliga spelare däremot är inte födda spurtare utan spelar som bäst när de disciplinerat får nöta långa timmar i ett behagligt tempo. Som spelare måste man utvärdera sig själv huruvida man är en hundrameterlöpare, en maratonsnubbe eller varför inte en femtonhundrameterlöpare.
När fokus dör blir kreativiteten lidande. Plötsligt finner man sig spelande en tråkig ABC-poker, blir lättläst och kör fast i lägen som i efterhand ter sig uppenbart fiskiga och fel. För vissa kommer denna fokusdöd efter en timme, för andra kommer den efter sjutton. Lär känna dig själv och avgör när hur länge din peak generellt varar. Fokusdöd är synonymt med misstag som i sin tur är synonymt med pengatorsk – såvida du inte är gravt överlägsen dina nivåer, men å andra sidan, varför spelar man då inte högre stejks? Råkar man vara världens mest framgångsrika 1-2-spelare så torde man klara sig tämligen väl även på 2-4 och 3-6.
Tappad fokus beror ofta på fysisk trötthet. Man har koncentrerat sig hårt och länge och blir matt. Detta får i sin tur konsekvenser på disciplinen. Plötsligt försvinner gradvis tålamodet och tiltkontrollen, den som var kyligt benfast vid sittningens start. Med full fokus kunde man se förbi den där tvåouten och fokusera på ett mer långsiktigt mål. Man accepterar variansen. När tröttheten kickar in krymper stubinen och det krävs gradvist mindre och mindre för att reta upp en och få en att begå dumheter.
Många spelare kör med win/loss-gränser. ”Om jag vunnit eller förlorat tre inköp så lägger jag av.” Persoligen tycker jag att detta är ett tomteresonemang. Poker är i högsta grad situationsanpassat. Det är som att på förhand bestämma sig för att spela tight. Framgångsrika pokerspelare är rörande eniga om att bra poker innebär att gå till ett bord med öppet sinne och anpassa sin sittning efter resten av bordet. Varför spela tight om resten av bordet är tight? Likaså känns konkreta win/loss-gränser förlegade. Sitter Nisse Tomtesson vid bordet och råkar ha rötan att dra ut med tre hålpipor i följd bör du sitta kvar under förutsättning att du inte påverkats för mycket tilt- och fokusmässigt. Betyder dessa utdragningar att du börjar spela sämre än fisken, ja, då är det läge att lämna, men så länge du kan tugga på tämligen oberörd och du känner att det fortfarande finns opåverkat värde vid bordet bör du stanna om du så är tio inköp back.
Skulle du å andra sidan sitta vid ett fiskbord och är några inköp plus, bör du oavsett sluta om du av någon anledning är ofokuserad nog för att vara bordets fiskkung. Dagsform och en ärlig tolkning av magkänslan bör ligga grund för ditt beslut huruvida du bör fortsätta eller inte – inte dina konkreta resultat.
Det må te sig som självklarheter, åtminstone i efterhand, men tro mig när jag säger att det är många som har fått stop/loss om bakfoten.
Jag hoppas att denna artikel hjälp några av er. Vinnande poker är mer än bara speltekniska färdigheter. Pokerns isberg är mestadels under ytan.
Som vanligt följer du mig dagligen i min blogg.
/DÖDARN
Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com
Nej, det blev inte någon svensk seger här i årets sista Unibet Open på St. Maarten – den segern gick i stället till rumänska pokerproffset Dan Murariu:
Dan ”Poker Machine” Murariu står därmed för bedriften att inte bara kunna stoppa på sig 110 000 euro för segern samt att vara den ende som vunnit två Unibet Open-titlar; han har också varit på sex finalbord i UO, och har cashat i ALLA fyra Unibet Open för i år! Tvåa blev schweizaren Michel Fardel, och trea ungraren Emil Hegedus.
Och svenske David Gabrielsson, den ende av oss 26 pokerkrigare på plats att ta sig till finalbordet?
Han slogs dessvärre ut redan på 8:e plats för 10 000 euro, men ska ändå ges äran för att ha gått längst bland oss svenskar denna gång.
Och som avrundning bjuder jag på denna skylt, som platsar i gamblingsammanhang:
”Loterie Farm”? Jag körde faktiskt förbi det med hyrbilen här på St. Maarten, och blev så nyfiken att jag kollade upp sakernas tillstånd: jo, året 1721 vann faktiskt engelsmannen Richard Bailey, i ett marklotteri, rätten att etablera en sockerplantage här på St. Maarten! Han döpte humoristiskt därför stället till Loterie Plantation, vilket de nutida ägarna dock i dag ändrat till det mera politiskt korrekta Loterie Farm eftersom ordet plantage (”plantation”) numera har olycksaliga övertoner av slavarbete och annat. Fascinerande vad hasardspel sätter sina spår i allt möjligt…
Nu får det bli några dagars semester här i Västindien – men mina superbloggkollegor har säkert nya och läsvärda inlägg att komma med under tiden!
Så har det då i Unibet Open på Casino Royale på St. Maarten spelats ned till finalbordets nio deltagare! Här en dramatisk bild från när de var tio och hade flyttats ihop till ett bord… ser lite ut som en korsning av Sopranos och styrelsemöte i AB Poker…
… och det tog hela två timmar innan finländaren Antti Karkkainen till slut fick sträcka vapen och lämna sällskapet, varpå de utvalda nio äntligen kunde gå till välbehövlig nattvila. Och de nio är, i chipordning:
Michael Fardel (USA), 1 055 000
Emil Hegedus (Ungern), 931 000
Dan Murariu (Rumänien), 608 000
Kamil Paluszkiewicz (Polen), 469 000
Maksim Lavrov (Ukraina), 456 000
David Gabrielsson (Sverige), 401 000
Paulo Rodrigues (Nederländerna), 387 000
Ruggiero Scommegna (Italien), 304 000
Olivier Robveille (Frankrike), 147 000
Nio finalister från nio olika länder är tämligen ovanligt! Och det har varit en hård fight på vägen – bland dem som stöp före pengarna är förutom flera tidigare Unibet Open-vinnare även förre EPT-segraren Arnaud Mattern, Partouche Poker Tour-segraren Jean-Paul Pasqualini, och WSOP- samt WPT-segraren Dominik Nitsche: således ett tungt startfält! Dessa nio på finalbordet är för övrigt garanterade en cash på minst 6900 euro var. Här en bild på David Gabrielsson från Boden, och i mörka solglasögon i mitten:
Och här Emil Hegedus formidabla markerstapel när han ett tag var chipleader med tio kvar:
Monitorn medan de var tio kvar under slutet av dag 3:
Näst bäste svensk blev Ted Åhs på 14:e plats för 3500 euro, medan den tredje kvarvarande svensken till dag 3, Robin Colbin, dessvärre åkte ut på runt 35:e-37:e plats. Här i en break får David en pratstund med, och kanske också några goda råd av, tidigare Unibet Open-vinnaren Jimmy Jönsson t.h.:
Men det är inte bara poker det handlar om här: Unibet arrangerade också ett livebettingmästerskap med kval på nätet och ett fyrsiffrigt antal deltagare, varpå de åtta finalisterna där vann en resa till St. Maarten och sedan tävlade om att vinna mest pengar på minimum trettio sportvad under maximum två timmar – och vinnaren i ett mycket internationellt startfält blev svenske Kjell Petterson som för sin seger fick 5000 euro, en splitter ny iPad och lite andra godsaker!
Dessutom var det i går på dagen femårsjubileet av turneringsserien Unibet Open, som samtidigt blev en avskedsföreställning för huvudansvariga Ewa Kwiatkowska som nu övergår till att chefa över Unibets kundservice. Här ett bildsvep från den festen!
Då gäller det alltså – ska det bli en fjärde svensk seger här i Unibet Open?
