Nu har även dag 4 avverkats här i VM i poker, på självaste fredag den 13:e, och fältet skars ned från 720 till 282 kvarvarande spelare. Bubblan sprack redan efter två timmar denna dag, och resulterade i att hela fyra spelare vid olika bord (och som satt på respektive K-K, Q-Q, A-A och A-A!!) eliminerades samtidigt eftersom spelet var giv-för-giv just då! Här är turneringsledaren Jack Effel med de fyra som slogs ut på bubblan:

Eftersom de kollektivt slogs ut på 666:e plats – plus några av platserna ”nedanför” – fick de dela på priset 19 227 dollar för denna. Dessutom fick kvartetten erbjudandet om att spela en fyrhandssatellit om det traditionella tröstpriset för platsen precis före bubblan, en plats i nästa års Main Event, vilken dock inte blev av eftersom en av dem köpte ut de andra för 2500 dollar styck och därmed gavs det tröstpriset.

Chipledaren inför dag 5 är amerikanen Paul Volpe (bilden ovan), ett proffs från Philadelphia, med 2 750 000 i stapeln – men chiptvåa är svensken Jonatan Hellman, på bilden nedan!

Han sitter med ytterst respektabla 2 216 000 framför sig, och verkar ha pokergudarna bakom ryggen: när han till exempel var inne med K-K mot fiendens A-A serverades han en tredje kung på brädan, och hade sedan en jättestapel i stället för en betydligt blygsammare på runt 300K om essen i stället hade stått. Hellman följs på tredjeplatsen av ännu en amerikan, Dave d’Alesandro som var chipledare efter dag 3 och har 2 093 000. Två andra svenskar är också kvar, Christopher Andler som med sina 1 121 000 just nu inför dag 5 ligger på 51:a plats i listorna, och Metin Antar (i solglasögon längst bort i bilden nedan) som ligger på 221:a plats med 334 000.

Tre svenskar slogs dessvärre ut under dagen: Matthias Nilsson på 533:e plats (förlorad slantsingling med 3-3 mot fiendens A-K) vilket gav honom 21 707 dollar; Ferit Gabriellson på 305:e plats (förlorad slantsingling med A-10 mot fiendens 3-3) för 38 453 dollar, och Anton Wigg på 299:e plats (blufförsök all-in med A-K på brädan 3-10-5-6-8 när fienden synar ned med A-10) vilket gav även honom 38 453 dollar – men så här glad var Anton ändå för sin cash:

Det var väl kämpat av de sex svenskarna denna dag som alla kom i pengarna – och på sjätteplatsen i chiplistorna inför dag 5 ligger norska Elisabeth Hille från Bergen, med 2 014 000 i stapeln:

Näst bäst bland kvarvarande kvinnor är Vanessa Selbst, just nu på 14:e plats. Maria Ho, som var ”last woman standing” i 2007 års VM, föll på 322:a plats. Här är för övrigt en bild på featurebordet från i går, under dag 4, och fortfarande är det en aliens-har-landat-känsla över arrangemanget:

Det är gott om publik och fans som intresserat följer matchen inne i Amazon Room på Rio, oavsett tiden på dygnet – och någonstans i lokalen, vid något av borden, sitter den blivande världsmästaren eller världsmästarinnan:

De två sista kvarvarande tidigare världsmästarna men som bägge blev utslagna under dag 4 var Huck Seed, och så Johnny Chan som gick längst bland dessa när han väl föll på 353:e plats. Ute är även Antonio Esfandiari. Och dag 5 har precis börjat när dessa rader skrivs. Låt oss hålla tummarna för de tre kvarvarande svenskarna!

Tills jag har några storslagna nyheter eller tankar på tapeten rullar i väntan på dessa några handanalyser till.

Följande hand inträffade i dagarna på £1-2 live med £400 maxinköp.

Jag sitter med £700 och har limpat från mittenposition med 23 i spader. Mot fiskiga spelare, som ändå inte kan vika händer, ser jag ingen anledning att bygga pott preflop i onödan. Att limpa och istället syna med diverse händer har visat sig vara en framgångsrik strategi i Londons livespel. Gång och igen blir potterna flera hundra BB stora trots att det är limpat före floppen.

Några spelare bakom limpar och knappen likaså. Han sitter med £150 och har just slagit sig ner. Stora blinden, som har £250, envisas med att säga £12. Också han är ny vid bordet. Både jag och knappen synar, de andra viker. Floppen kommer 2r-7r-9s, det vill säga två ruter och ett spader. Stora blinden, som är en ung spelare som just satt sig vid bordet, leder ut för £20. Både jag och knappen synar.

Turn kommer klöver 4. Stora blinden checkar, jag checkar och knappen checkar också.

River kommer klöver 9. Stora blinden leder ut för £35 i £97-potten.

Vad har han och vad ska jag göra?

Live-cash gamesen är dagliga och uppdateringarna likaså. Dessa kan du läsa min blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com

– Man vet att man gått långt när man inte längre behöver stå i kö till toaletten under pauserna, sa Jonatan Hellman där vi gick mot en välförtjänt kvällsöl efter dag 4 i WSOP Main Event.

6598 spelare har blivit 282. Men det  är inte nog med att han slipper kön till pissoaren. Hellman har inte bara gått långt. Han är med i den absoluta toppen. Med 2 216 000 i stapeln ligger han på en andra plats i hela turneringen. När hände det en svensk senast?

Jonatan Hellman, som i WSOP:s egna chipcount går under namnet Erik, är nöjd med stacken.

Förstapriset är 8,5 miljoner dollar. Jag kunde inte låta bli att fråga hur mycket Jonatan skulle sälja sin plats för om han nu kunde. Även om han ligger tvåa är han ju ännu ”bara” garanterad 38 000 dollar. Och väldigt mycket kan hända med 282 spelare kvar. Fick han en halv miljon dollar skulle han börja fundera på det i alla fall. Men då skulle han ändå vilja spela klart turneringen utan att kunna vinna mer…

Hur mycket skulle ni sålt platsen för?

Även Christopher Andler hade en bra dag 4 och gick upp till drygt 1,1 miljon. En bra bit över medelstacken på 600-700k. Den tredje svensken som hänger kvar är Metin Antar på 334k. Än lever hoppet alltså!

Här hittar ni hela den aktuella chipcounten.

Under dag 3 i går i VM i poker spelade man från cirka 1765 kvarvarande deltagare ned till 720, enligt officiella uppgifter. Det är gott och väl inom synhåll för de 666 som kommer att hamna i pengarna, så räkna med en hård dust i dag när bubblan närmar sig, de små staplarna kommer att huka sig och försöka överleva, och de stora staplarna i stället utnyttjar tillfället till att terrorisera medspelarna!

I ledningen efter dag 3 är Dave d’Alesandro (bilden ovan), en professionell spelare från New Jersey med 1 100 000 i stapeln, följd av Sean Rice med 1 076 000 och sedan Jacob Balsiger med 1 065 000; även dessa bägge är amerikaner. Och fortfarande har vi sex svenskar med i fältet, nämligen dessa med placeringarna inför dag 4 och respektive chipcounts angivna:

Jonatan Hellman (18:e): 746 000

Anton Wigg (242:a): 317 500

Christopher Andler (283:e): 282 000

[snittstapel: 274 900]

Metin Antar (336:e): 246 000

Mathias Nilsson (351:a): 240 000

Ferit Gabriellson (631:a): 95 500

De tio svenskar som dessvärre eliminerades under dag 3 var, i bokstavsordning: Christer Andersson, Mattias Bergström, Mikael Johansson, Ken Lennaárd, Sofia Lövgren, Emil Mattsson, Andreas Näsvall, Mats Strandberg, Per Ummer och Anders Österström. Lövgren blev av med sina marker när hon först råkade ut för att ha överparet J-J på floppen 2-3-6 då fienden dessvärre satt med 4-5 för en osannolik stege, och sedan rök resten på A-Q som var uppe mot Q-Q.

Jonatan Hellman – vars efternamn förorsakar en del roade kommentarer bland amerikaner här i Las Vegas – sitter med en betryggande markerstapel som han förvaltat väl redan från starten och har en god chans att gå djupt i turneringen; och i synnerhet Metin Antars uppryckning, efter att ha varit nere under 10K ett tag, får man beundra! Bland spelare som är med på topp-100-listan just nu märks Antonio Esfandiari, Maria Ho, Johnny Chan, Sorel Mizzi, Vanessa Selbst, Marcel Luske, Gavin Smith och Shaun Deeb. Gaelle Baumann, som ledde sammanlagt efter dag 2, halkade under dag 3 trist nog ned till en placering någonstans mitt i fältet.

Utslagna under dag 3 däremot blev bland andra regerande världsmästaren Pius Heinz (bilden ovan) som shortstackad ställde in med 6-6 men just då var uppe mot A-A som körde över honom som ett godståg och så var det Auf Wiedersehen. Även Dan Harrington, Peter Eastgate, Robert Varkonyi, Jerry Yang, Victoria Coren, Barry Greenstein, Sammy Farha, Phil Galfond, Eugene Katjalov, Brian Hastings och Michael Binger tvingades bita i gräset.

Och dag 4 har börjat när dessa rader skrivs; bubblan närmar sig!

När han glider in i sin specialsydda kostym med en röd blomma i kavajslaget och sätter sig vd 1/2-borden på Golden Nugget så presenterar han sig som ”The Duke of Freemont Street”. Sen växlar han in för 5000 dollar när resten av spelarna har ett par hundringar framför sig. På Golden Nugget finns det inget maxinköp.

Hogge lyckades till och med få hans visitkort. ”Soldier of fortune, have gun, will travel” står det.

När denna excentriska guldhandlarmiljonär, med en mustasch trimmad till perfektion, sätter sig tror man att det ska bli action. För han är talför och underhållande.

Men under den timma han satt på samma bord som Hogge spelade han en hand. The Duke of Freemont Street höjde då upp, blev omslagen och foldade 77 face up. Snart tog han sina markerstaplar och sedelbuntar och drog vidare med den vita hatten.

Var kommer dessa människor i från? Varför är de inte fler?

En bit från The Duke och Nugget har den tredje dagen av WSOP Main Event spelats klart. Sex svenskar är kvar. De är Anton Wigg, Christopher Andler, Metin Antar, Matthias Nilsson och Ferit Gabriellson. Och framför allt Jonatan Hellman, en 23:åring från Göteborg.

Han har en magnifik markerstapel på 746 000 och  ligger på en sammanlagd 14:e plats, av de 720 kvarvarande, med absolut toppkänning. Det är roligt när nya svenska pokerspelare visar framfötterna. Blev så till mig att jag var tvungen att skriva en krönika.

Vill ni veta mer om Hellman finns han med i en intervju i senaste avsnittet av Pokerstudion.

Klockan har passerat 03.00 här i Vegas och jag ska lägga mig. Mitt mål är att drömma fram ett smeknamn som slår The Duke of Freemont Street. Dybban känns rätt kallt i sammanhanget. Kommer jag inte på något får jag göra som Jarne – köpa en vit hatt.

Imorgon spelas Main Event ner till pengarna. 666 spelare kommer bli djävulskt glada…

Även dag 2C i Main Event, VM i poker här i Las Vegas, har nu spelats: 2300 spelare kom till start, varav ”ungefär 910 gick vidare till dag 3” enligt officiella webbsajten www.wsop.com. Dessutom har siffran för överlevarna från den kombinerade dagen 2A/B justerats upp till 856. Därmed har det sammanlagda fältet reducerats från 6598 startande dag 1 till cirka 1765 kvarvarande inför dag 3.

(Nej, det är ingen WSOP-vinnare – däremot en ”sasquatch”, en mytisk nordamerikansk skogsvarelse som av huvudsponsorn Jack Link’s Beef Jerky används som en reklamfigur och därför då och då ses springa runt i lokalerna.)

Och svenskarna då? Totalt 52 startade under dag 1A/B/C varav 35 överlevde till dag 2A/B/C, och nu inför dag 3 – när för första gången alla de som är kvar i Main Event ryms under samma tak på Rio – har de ytterligare skurits ned till att bara vara 16 kvar. Här är de blågula pokerkrigarna som startar denna dag 3, med de åtta som klarade dag 2C angivna:

(dag 2C) Jonatan Hellman: 397 700

(dag 2C) Christopher Andler: 248 100

Anton Wigg: 205 500

(dag 2C) Mattias Bergström: 182 800

(dag 2C) Metin Antar: 146 300

(dag 2C) Mats Strandberg: 132 850

[snittstapel: 112 100]

(dag 2C) Mathias Nilsson: 92 600

Mikael Johansson: 91 300

Andreas Näsvall: 60 600

Anders Österström: 58 700

(dag 2C) Emil Mattsson: 53 900

Per Ummer: 47 400

Ferit Gabriellson: 38 100

Sofia Lövgren: 28 400

Ken Lennaárd: 28 200

(dag 2C) Christer Andersson: 23 400

Det blev alltså som synes en betydligt bättre dag 2C för svenskarna, än vad 2A/B var. De fjorton svenska spelare som beklagligtvis nog slogs ut under dag 2C var (i bokstavsordning): Viktor Blom, Per Engblom, Daniel Erlandsson, Arwin Golrang, Olof Haglund, Christian Jeppsson, Christer Lagerström, Per Linde, Ishak Noyan, Robert Sandberg, Peter Sanneblad, Erik Strandberg, Viktor Wessman och Philip Yeh.

När Per Linde slogs ut i går försvann det sista hoppet om att få någon svensk som åtminstone kunde casha två år i rad här i Main Event. Å andra sidan innebar Jonathan Hellmans stronga insats att han ligger så bra till som nia totalt på chiplistan; leder inför dag 3 gör fransyskan Gaelle Baumann med 505 800, följd av kanadensaren Mark Demirdjian med 499 900 och amerikanen Shaun Deeb med 460 900. Metin Antar gjorde en bra rush under dagen och gick från under 10K upp till nuvarande nästan 150K; det finns alltid hopp i poker! Ett av våra stora svenskhopp, Viktor ”Isildur1” Blom som gjorde sin WSOP-debut i år, föll när han först förlorade en stor slantsingling med Q-Q mot fiendens A-K när ett ess floppade, och sedan efter att i ett blufförsök ha gått all-in med 4-4 på floppen J-6-5 men fått syn av fiendens K-K.

Men än så länge biter det svenska stålet, med sex av våra sexton kvarvarande som har högre staplar än genomsnittet! Fortsättning följer…

I går spelades dag 2A och 2B – parallellt, som två separata grupper – med de 2044 överlevarna från respektive dag 1A och 1B. Det fältet hann reduceras till 842 spelare inför dag 3, och intressant nog är det faktiskt fransyskan Gaelle Baumann (bilden nedan) som ligger i topp, med 505 800 i markerstapeln. Även Vanessa Selbst med ca 350K, Maria Ho, Liv Boeree och Suzie Zhao finns just nu med i övre halvan av fältet. Ska 2012 bli året då vi till sist får se en världsmästarinna? Det är värt att påminna om att bara en enda gång tidigare, året 1995, har en kvinna – amerikanskan Barbara Enright – nått finalbordet:

För majoriteten av de tretton svenskar som startade i går gick det dock tungt. Bara Anton Wigg gjorde en rejäl insats, där han började dagen med 94K men lyckades spela upp sig till över 200K. Här är listan på de åtta blågula pokerkrigare som överlevde och gick vidare till dag 3, och huruvida deras markerstapel ökade eller minskade:

Anton Wigg: 205 500 (+)

(Snittstapel: 113 300)

Mikael Johansson: 91 300 (-)

Andreas Näsvall: 60 600 (+)

Anders Österström: 58 700 (-)

Per Ummer: 47 400 (+)

Ferit Gabriellson: 38 100 (-)

Sofia Lövgren: 28 400 (-)

Ken Lennaárd: 28 200 (-)

De fem svenskar som försvann under dagen var Peter ”Nalle” Hedlund, Chris Björin, Michael Tureniec, Daniel Johnsson och jag själv. För Björin försvann större delen av stapeln på en set-up med K-K mot fiendens A-A; det är trist att han nu inte kan bli historisk genom att bli den förste som hamnar i pengarna i Main Event i fem år i rad. Tureniec blev tidigt av med bortåt hälften av de 118K han inledde dagen med, och sedan fick han in resten av keramiken med 10-10 på floppen 8-7-2 när fienden hade 9-5… och träffade 6:an för hålstegen. Själv vann jag bara en enda pott på tre timmar, med 8-8 i ett hav av skräpstarthänder, och mina egna sista 31K försvann när jag mot bordets bevisligen lösaste spelare fembetade all-in före floppen med A-J i färg – men för en gångs skull hade han en kvalitetshand, K-K, och inget räddande ess eller någon flush föll på brädan. Dessutom är det beklagligt att vårt kvinnliga hopp Sofia Lövgren, som gjort så starka insatser under årets WSOP hittills med tre cashar, även hon hade en tung dag med motiga kort och tappade nästan tre fjärdedelar av sin markerstapel. Men ”a chip and a chair…”

Låt oss hoppas på desto lyckosammare svenska insatser i dag, under dag 2C!

Att spela poker live kontra online tycks vara två vitt skilda ting. Liksom Dybban så träffande uttryckte det, något i stil med att onlinepoker kräver tekniska färdigheter medan livespel kräver att man tänker street smart har jag själv blivit väl erfaren om dessa två skilda världar.

Spelen online är blodiga och tekniska, även om en fiskrackare med jämna mellanrum finner sin väg till borden. För att åter citera Dybban, denne sin ringa ålder till trots vise man, så kan man live sitta och både spela Rumble och titta på film på sin platta samtidigt som man läxar upp ett helt bord.

Under peaken av min onlinekarriär tyckte jag att livepoker var något av det tråkigaste och långsammaste som fanns. På senare år har jag vänt åsikt tvärt.

Under den senaste månaden har jag huserat friskt på Londons kasinon för att nöta livetimmar. Stakesen och potterna är högre än de jag numer spelar online, men detta till trots vinner jag stabilare och mer än på väldigt länge.

En av de främsta saker som jag upptäckt skiljer live kontra onlinespel är att potterna säljs till omfattande högre klubbslag live än online. När en K10 off-suit på brädan K-J-7-7-5 standardmässigt går till 100-150 big blinds – och vinner. Ja, då vet man att man sitter vid ett livebord.

Vad som kan anses vara fiskigt och dåligt online kan visa sig vara en vinstmaskin live. Vid mina sittningar har jag upptäckt att slask sällan lönar sig. Raken är skyhög och motståndarnas nyfikna syner ligger sällan långt bort. Att spela lowball-poker före floppen för att sedan bomba Dresden vid hårdträff har visat sig vara ett framgångsrikt företagande. Svängningarna blir minimala och vinsterna ljuva. Jag har flera gånger hamnat i 100-300 big blind-potter när det varit limpat preflop.

Live är i mitt tycke ett trevligt och gynnsamt tidsfördriv – och så får man träffa en hel rad underliga typer med. Mycket nöje!

Med blodad tand för live-cash games kan du följa mina dagliga uppdateringar i min blogg.

/DÖDARN

Har du frågor, kommentarer eller funderingar kan du maila mig på dodarn@comeon.com

Häromdagen gjorde Mattias, Simon, Jarne, Hogge och jag ett besök på det tämligen nyöppnade maffiamuseet i Downtown i Las Vegas. Maffians historia är ju intimt förknippad med både stadens historia och med gambling — så varsågod, varför inte ett bildsvep? An offer you can’t refuse…

Här ovan är kvartetten på väg att komma i stämning, innan vi går mot huvudentrén:

Och väl därinne börjar vandringen genom utställningen här:

Det är visserligen formellt inte tillåtet att fotografera därinne, men aningen ”kriminell aktivitet” på just den lilla punkten kändes smått passande… Maffiamuseet ligger i det som tidigare var domstolsbyggnaden i Las Vegas, och där en del av de s.k. Kefauver-förhören hölls på 1950-talet för att blottlägga den organiserade brottsligheten — vilket man med hjälp av en blandning av journalfilmer och nutida skådespelare iscensatt på ett intressant sätt:

Man får följa maffians inblandning i gambling både i och utanför Las Vegas, med mängder av intressanta autentiska föremål, tillbaka till tidigt 1900-tal. Här är äkta spelmarker från (det maffiaägda) fartyget s/s Tango, som i slutet av 1920-talet var USA:s största kasino och gjorde fullt legala seglatser från Kaliforniens kust ut på internationellt vatten där spelandet kom igång:

Och man kan beskåda mycket Las-Vegasmaterial även från den tiden maffian inte ens fått fäste i staden, som det här gamla vykortet från Arizona Club:

Those were the days… Maffiamuseet är ett mycket interaktivt museum där besökarna med hjälp av elektronik och bildskärmar kan få svar på många frågor:

Och man går också in på maffians högst sannolika inblandning i mordet på president Kennedy:

Det finns ett stort antal makabra föremål på museet, som en bit av tegelväggen i garaget där den ökända ”S:t Valentinsdagmassakern” ägde rum i Chicago, och vilken får fungera som projektionsyta när fakta rullas upp:

Här finns även den frisörstol i vilken gangstern Anastacia satt när han avrättades av en konkurrerande liga:

På en vägg, där besökarna i förväg varnas för det blodiga innehållet, finns ett stort antal polisrapportbilder från maffiaavrättningar under årens lopp:

Ett exempel är från mordet på Giuseppe Masseria den 15 april 1931 i New York: han sköts ned under ett pokerparti (?) och hade fortfarande spaderesset i handen när polisen kom till platsen…

I en glasmonter finns även autentiska vapen som använts av maffian vid avrättningar:

Men museet påminner också om det ruskiga öde som många av maffiamördarna kunde få möta när väl polisen och domstolarna fick tag på dem:

Ett specialinrett rum är ägnat de miljarder dollar som maffian ”skimmade av” från kasinona i Las Vegas under sin storhetstid från 1940-talet och till det sena 1970-talet:

Här är det Mattias som hör på autentiska avlyssnade samtal som maffiamedlemmar fört medan FBI övervakat dessa:

Nära utgången finns ett bås där man kan stänga om sig och tala in egna upplevelser, om man nu tror sig ha haft maffiamedlemmar i familjen…

Och vem tror ni pekades ut som skyldig när vi fick genomgå en ”line-up” inne i ett rum? 🙂

Till och med souvenirbutiken håller stilen och säljer ett Gudfadern-Monopol…

… samt dessa muggar med knogjärnshandtag, ”for a knockout cup of coffee”!

Och fiket vid utgången förnekar sig inte heller — kolla in benämningarna på menyn:

Ett intressant besök, som helhjärtat rekommenderas om och när du är i Las Vegas!

De stora stjärnorna får mycket uppmärksamhet här på WSOP. De filmas, intervjuas och får skriva autografer. Vissa av stjärnorna är just stjärnor, andra håller krampaktigt fast i gamla meriter och är i dag inte bättre på poker än medelspelaren.

Visst är det en viss känsla att stå i pissoaren bredvid Scotty Nguyen som flätar håret, glo på Daniel Negranu när han äter sallad eller sitta vid samma pokerbord som Viktor Blom. Att alla kända namn är här och spelar Main Event ger en extra krydda till tävlingen.

Men det är inte den viktigaste kryddan.

Det är alla ”vanliga” människor som tar sig från jordens alla hörn för att spela en pokerturnering som kostar månadslöner. Vissa är rika, en del har kvalat, andra har sparat. I vilket fall som helst lever de nu samma dröm – att spela världens största pokerturnering. VM i poker.

Som svenska Christopher ”Kricke” Norgren.

– Jag tänkte, en gång i livet. Det är bara en så häftig grej! sa han till mig i ett tillstånd av obegränsad eufori när jag påminde om att han precis betalat en sjuk summa för att spela en pokerturnering.

Kricke är en duktig pokerspelare. Men det är inget han livnär sig på. Ändå: känslan av att åka till Vegas och köpa in sig i Main Event. Obeskrivlig.

Pengarna på bordet. De som skulle räcka till en hyfsad bil. Eller ett års hyror. I stället, en enda pokerturnering.

Kricke något dämpad efter att ha förlorat med sin QQ.

Det blev, tyvärr, bara en dags spel för Kricke. Korten föll inte hans väg. Flytet infann sig inte. Just där, just då, kändes det säkert för jäkligt.

Men om 15 år. Vad minns Kricke då? Antagligen att han gjorde det. Han bara gjorde det. En gång i livet! Spelade VM i poker i Las Vegas. 10 000 dollar är mycket pengar. Men hur värderar man minnen för livet. Hur sätter man ett pris på känslor?

– Jag tänkte, en gång i livet!

Jag tror han kommer att tänka det samma om 10, 15, 20 och 25 år. Ett års hyror känns inte lika sexigt. Har man pengar och har råd – varför inte betala för känslan? Leva i drömmen ett tag.

I kontrast till alla stjärnintervjuer får ni här träffa ”Hogge” och ”Jarne” som intervjuades av Erik ”Valterego” Rosenberg. En intervju som faktiskt säger något om varför vi , ibland med överdriven entusiasm, snackar upp Vegas som himlen på jorden. De två beskriver med röst och gester hur det faktiskt är att möta Vegas för första gången. Alla intrycken.

Det är pokerspelare som Hogge, Jarne och Kricke som gör pokerborden i Vegas till vad de är. Det är de vanliga pokerentusiasterna som är hela grundplåten för att WSOP ska lyckas. Utan folkfesten är proffsen med de fina namnen ingenting. En krydda utan maträtt.

Edit:: De som vill ha mer klipp, intervjuer och uppdaterngar från Vegas och Main Event missar givetvis inte Pokerstudion som är på plats och släpper ett nytt avsnitt varannan dag.. Här hittar ni alla avsnitten. Och de som vill ha fler bilder och text om min personliga tillvaro hittar som vanligt det på ännu en blogg.