Här sitter jag, skrivandes på mitt premiärinlägg. ”Vem fan är du?” tänker du kanske ”och vad ska du någonsin kunna tillföra Superbloggen?. Och det är en av anledningarna till att jag vidgade mina publikvyer. Jag skrev dagbok för Pokermagazine i fem år och skriver numer blogg för mina sponsorer, ComeOn; men jag har så mycket att säga om ingenting att jag nu söker mig mot nya medier för att få det sagt.

Vad vore väl inte bättre än att som första inlägg visa hövligheten att kort presentera mig själv. Så vem är jag? Släng frågan ut i etern och du lär få fler olika svar än du kan hitta irländska suputer. Svaren må växla från en avdankad föredetting (som egentligen aldrig var någonting på riktigt) till en ung man (numer en pokerdinosaurie om tjugofem) som bränt alldeles för mycket deg på alldeles för onödiga saker. En samtida yngling som hade turen att finna pokern innan pokern fann folket. Hur otroligt det än må låta så har grindåren online gått riktigt bra; resultat som jag respektlöst spridit med vinden i jakten på lycka. Lyckan fann jag och om än den blev dyrköpt så var den värd varenda krona. Pokern har gett mig ett liv jag aldrig annars skulle kunna drömma om. Jag har den att tacka för mycket och jag relaterar inte till kronorna och örena, utan till dess formande och präglande av min karaktär. Den har varit som den storebror jag aldrig haft. Ibland har den bildat mig och ibland har den lärt mig nyttiga läxor. Vi har haft för jäkla kul ihop. Men, som vilken storebror som helst har den stundom också varit riktigt, genuint jävlig. Då har den slagits, hånats och gradvis demolerat mitt självförtroende bara för att nästa dag vända på en femöring och låtsas som om ingenting hänt. Denna storebror banade väg för en hatkärlek av rang. Ena dagen blödde jag genom ögonen online, medan nästa dag var rena tivolit. I fem och ett halvt år härjade jag på cash game-borden online. En till synes stormig saga som inte var så blåsig egentligen, med undantag för nerverna. För alla regelbundna pokerspelare är jag säker på att pokern har format och präglat på ett vis eller ett annat. Sen är frågan om pokern agerat storebror, lillasyster eller mormor. Vilken relation har du till spelet och varför?

Idag är jag stolt, sponsrad spelare i ComeOns färger och reser många gräs- och H2O-mil runt för att spela de tyngsta av de tyngsta; EPT:er, WPT:er och WSOP. Sponsrade spelare har väckt hetsig debatt inom pokersverige. Om de nu är proffs, varför måste de då spela med andras pengar? Well, jag hade aldrig fått ett turneringsliv att gå runt med min futila plånbok och inte heller om jag så haft fickan full med guld. Det vet de nog om, ComeOn. Alltså måste det finnas en annan anledning. Jag är bussig. Det måste vara därför. En hygglig prick med tangentbords-DAMP, helt enkelt. Och den, kära läsare, lär du få se mer av.

Det ska bli ett sant nöje att skriva för Superbloggen. Har jag tur och spelar mina kort rätt så kommer du att tycka det också. Har ni synpunkter eller önskemål på vad ni vill eller inte vill läsa så skriv dem gärna. Sen återstår att se om tomten är på gott humör.

Regga konto på ComeOn! Poker och få 33% rakeback och upp till 600 dollar i insättningsbonus! (Rensa cookies först)