Någon superlirare att tala om finns det ju inte i den här serien.
Men man skulle ju kunna fixa till en.
Hur?
Så här:

SPEED
Joel Johansson, Gais. Både explosiv och löputhållig. Har skapat massor både för sig själv (flest avslut av samtliga spelare i serien) och laget tack vare dessa egenskaper.

TEKNIK
Ahmed Yasin, Örebro. Mottagningar, passningar, dribblingar, ta fram boll i hög fart – den irakiske landslagsspelaren bemästrar hela registret och är bollbekväm som få.

SPELFÖRSTÅELSE
Kennedy Bakircioglu, Hammarby. Hittar smarta lösningar på det mesta beroende på att han har ett öga för spelet som ingen annan. Dessutom rävigt rutinerad.

FYSIK
Stefan Batan, Assyriska. Nån sa att han var oförmögen att producera mjölksyra. Ligger nåt i det. Oerhört vältränad och orkar därför löpa som en tok längs vänsterkanten i match efter match.

NÄRKAMPSSPEL
Patrik Anttonen, Degerfors. Inte särskilt lång, inte särskilt tung och inte det minsta brutal, men tuff, rejäl och med fin tajming.

HUVUDSPEL OFFENSIVT
Gabriel Altemark-Vanneryr, Varberg. Seriens skyttekung har ett flertal fina egenskaper, men frågan är om inte huvudspelet är den allra främsta. Kung i luften.

HUVUDSPEL DEFENSIVT
Björn Andersson, Gais. Stor, stark, respektingivande och med fin tajming tar han med huvudet bort massor av frisparkar, hörnor och inlägg.

TILLSLAG
Andreas Drugge, Gais. Kan trycka i väg en 60-meterspassning med precision. Kan sänka en frispark från halva avståndet. Kan bomba in straffar i parti och minut. Allt tack vare den magiska högerfoten.

FRISPARKSFOT
Johan Svahn, Falkenberg. Mästerlig på att få till den där bågen som gör att bollen tar vägen precis över muren för att sen i god tid dyka ner under ribban. Målvakternas mardröm.

INSTÄLLNING
David Svensson, Falkenberg. Inte den läckraste liraren och får aldrig de stora rubrikerna, men är ändå kittet både på och utanför planen i gulvitt. En ledare i ordets bästa bemärkelse.

SMARTNESS
Johan Bertilsson, Degerfors. Lite Laudrup, lite Arsjavin (i form), lite Iniesta över honom . En minilirare som hittar smarta, oväntade lösningar i den tätaste trafiken.

DRIBBLINGSFÖRMÅGA
Niclas Eliasson, Falkenberg. Svårt förtjust i den här 17-åringen som med lika delar teknik och snabbhet gör livet till ett litet helvete för vänsterbackarna i serien.

***
Omgångens tre höjdare
Degerfors-Gais, lördag
Vilket lag tar upp kampen med topptrion? Det avgörs här. Degerfors ruskigt form- och hemmastarkt. Nyförvärvet Astvald glödhet med tre mål på två matcher. Gais gjorde svag insats senast, måste studsa tillbaka direkt om inte hösten ska bli en enda lång och meningslös transportsträcka. Försvarsresen Andreas Augustsson tillbaka efter avstängning.

Ängelholm-Landskrona, måndag
Prestigeladdat Skånederby med superpolarna ”JP” (Jocke Persson) och ”JP”(Jörgen Pettersson) i varsin rektangel vid avbytarbåsen. ÄFF i superform, har tre raka och 11-1 i målskillnad. Bois ur slag, i akut behov av poäng.

Gif Sundsvall-Örebro, måndag
En match i supertungvikt. Giffarna stabilt igen efter svängdörrsmatcherna mot Gais. Har bytt en islänning, Skúlason, mot en annan, Sigurjónson, under transferfönstret. ÖSK har gjort 8-1 på två matcher efter fadäsen i Jönköping. Ska bli intressant att se hur tränare Ljung slussar in återvändaren Gerzic i laget.

Tre mål på två matcher.
ÖSK-lånet Marcus Astvald gör succé hos ärkerivalen Degerfors, som ikväll 2-0-besegrade Landskrona på hemmaplan.
Här lite synpunkter från mötet på Stora Valla:

Matchbetyg 3
Var båda lagen ute efter Fredspriset?
Det var frågan man ställde sig efter första halvlek. Småputtrigt och mycket rull – men utan markering, dueller och hetta.
Degerfors aningen skarpare och skapade också två superchanser – som båda brändes grovt.
Bättre intensitet efter paus och faktum är att det hade kunnat gå åt vilket håll som helst – men hemmalaget lite vassare i sista tredjedelen.
Ledningsmålet hur snyggt som helst. Frejdige vänsterbacken Christoffer Eriksson och anfallsspetsen Amadaiya Rennie kombinerade sig fram i Bois straffområde, den förstnämnde spelade in bollen genom målområdet och vid bortre stolpen fanns Marcus Astvald på plats och stötte in 1-0. Astvalds tredje mål för sin nya klubb sedan han anlände från Örebro.
2-0 gjorde Daniel Sundgren, Garys grabb, på straff sedan Andreas Dahl klumpigt dragit ned Johan Bertilsson i straffområdet.

Matchens profil
Marcus Astvald. Rappa ben, snabb i tanken, tilltagsen värre – och målskytt igen. ÖSK-lånet gjorde braksuccé i allsvenskan som 20-åring – och ser nu ut att vara väg mot samma höjder igen.
Kul.

Matchens grej
Ett Degerfors-anfall i första halvlek där bollen gick som på ett snöre mellan samtliga fyra offensiva spelare innan Niklas Klingberg sumpade jätteläget i höjd med straffpunkten.
TV-spelsklass.

Matchens miss
Svarade Johan Bertilsson – av alla människor – för. Ett inspel från Astvald letade sig fram till Degerfors nummer tio – som sopren två meter från mållinjen sköt två meter över.
Den hade Carl-Jan Granqvist satt.
Eller…eh…du fattar.

Domaren
Dragan Banjac, Haninge, visade prov på dålig spelförståelse vid ett par tillfällen, men ändå godkänd i en lättdömd match.
Straffen?
Solklar.

Prognos
Degerfors – just nu det enda rejäla hotet mot topptrion – fortsatt grymt hemmastarkt, har vunnit sju av åtta på Stora valla, i Örebro och i Karlstad (minns att laget fick spela hemma borta i början av serien) – och fortsätter med ytterligare en hemmamatch (den tredje på raken) mot Gais innan det bär i väg mot Småland för match mot J-Södra.
Landskrona – på allvar indraget i bottenstriden – fortsatt hopplöst bortasvagt, har bara vunnit en av åtta på främmande mark – och fortsätter med ytterligare en bortamatch (den tredje på raken) mot Ängelholm innan det blir spel hemma på IP mot Östersund.

***
Nio poäng och 11-1 på de tre senaste matcherna.
Det känns som att Ängelholm – med massor av spännande anfallsalternativ – har en riktigt fin höst i sig.
Johan Eiswohld segerskytt i andra halvlek borta mot tabelljumbon Brage – och nordvästskåningarna lyfter ett par hack i den jämna tabellen.

Utvisslat och utbuat – igen.
Efter 0-1 hemma mot Ljungskile är ett fortsatt tandlöst Hammarby nu längre än någonsin ifrån en allsvensk kvalplats.
Här lite synpunkter från mötet på Tele 2 Arena:

Matchbetyg 2
Spänning och dramatik in i det sista.
Men spelkvalitén lämnade mycket i övrigt att önska – åtminstone om man tar på sig de grönvita glasögonen.
Ljungskile klart bäst i första halvlek. Försvarade sig som väntat kompakt, ställde om blixtsnabbt – och tog också fram halvlekens två bästa målchanser. Jonas Lindberg sköt i friläge rakt på Johannes Hopf och Paul Tracy fick snedträff när han fri på bortre stolpen bara skulle stöta in bollen i samband med en hörna.
Hammarby segt, omständligt och idéfattigt.
I stort sett samma matchbild i upptakten av andra halvlek, men efter en timmes spel fick Hammarby ett visst tryck mot LSK-målet och de flesta i arenan trodde nog att det skulle utmynna i ett ledningsmål.
Men icke.
I stället kunde Ljungskile göra 1-0 via en snabb omställning. James Sinclair fick bra träff strax utanför straffområdet och bollen letade sig in bakom Hopf.
Någon hemmaanstormning att tala om blev det sedan aldrig utan LSK kunde ganska enkelt försvara sitt mål och ta en ytterst välförtjänt trepoängare.
Ljungskile löpte längre.
Ljungskile kampade hårdare.
Ljungskile ville mer.
Och Ljungskile var spetsigare framåt.
Därför vann Ljungskile.
Svårare än så behöver det ibland inte vara att analysera fotbollsmatcher.

Matchens profil
Jonas Lindberg. Bland många tappert krigande LSK:are, som Suljic, Kitic, Tracy och den allstädes närvarande Robert Bagger, stod ändå Lindberg i viss särklass i rollen som både nia och tia. Härlig speluppfattning, skön touch och utrustad med ett tungt skott.

Matchens grej
Målet. I momentet innan Sinclair fick bollen signalerade Hammarby-spelarna för inkast. Och nog såg bollen ut att vara utanför linjen – men man kan ju inte sluta spela för det.
Spela tills domaren blåser fick jag som sjuåring lära mig i fotbollsskolan hemma i Småland.

Domaren
Lars Olsson, Umeå, var inte alltid så snäll mot bortalaget, men förtjänar trots allt ett godkänt betyg.

Prognos
LSK fick, efter dubbeltorsken mot Värnamo, lite andrum i den allt tätare bottenstriden. Kan laget visa upp samma fina fighteregenskaper framöver ska kontraktet rimligen kunna förnyas.
Närmast väntar topplaget Falkenberg hemma och Assyriska borta.
Hammarby är nu tio poäng efter Sundsvall som innehar tredjeplatsen och det finns egentligen ingenting som tyder på att seriens särklassiga flopp ska kunna hämta in det försprånget under hösten.
Tvärtom, det kan bli så att Hammarby i stället får börja snegla nedåt i tabellen.
Det är bara sex poäng ner till det negativa kvalstrecket.

***
Mitt öga i Assyriska rapporterar om en jämn match på Södertälje Arena.
Hemmatränaren Valentic Azrudin överraskade med att bänka lagets skyttekung Admir Aganovic.
Bosniern gav svar på tal direkt och gjorde matchens enda mål när han kom in efter en timmes spel.
AFF tillbaka på banan igen efter svidande 1-10 i dubbelmötet med Ängelholm.

***
Och när det gäller Falkenberg är man numera inte det minsta överraskad över att trepoängarna håvas in en efter en.
I dag 2-0 hemma mot Örgryte.
Victor Sköld spikade slutresultatet på övertid. Anfallarens tionde mål och 15:e poäng för säsongen.
Vass är bara förnamnet.

Första matchen utan stjärnan Ari Skúlason.
Då trycker Gif Sundsvall efter en trög start gasen i botten och bortabesegrar ett formstarkt Jönköping med 4-1.
Här lite synpunkter från mötet på Stadsparksvallen:

Matchbetyg 3
Hyfsat intensivt, någorlunda välspelat och en hel del mål i tropikhettan.
J-Södra klart bäst i första halvlek, då man höll laget kompakt, försvarade sig utmärkt och också tog fram ett par tre riktigt fina målchanser utöver målet (tusenoddsaren Viktor Rönneklev – igen!).
Giffarna sömnigt och försvarsslappt första 45. Fick sig säkert en åthutning i paus, kom ut som ett nytt lag och avgjorde med två snabba i upptakten av andra halvlek (mittbacken Danielsson efter hörna och pigge Pa Dibba) – och kunde till slut defilera hem segern.

Matchens profil
Daniel Sliper. Giffarnas yttermittfältare har varit lite ut- och in i laget under våren. Briljerade nu med fina löpningar, fräcka dribblingar och smarta passningar. Spikade också slutresultatet, hans sjätte mål för säsongen.
Bör vara given i startelvan framöver.

Matchens grej
Daniel Slipers läckra passning i samband med 3-1-målet. Höll i bollen lagom länge, såg att Kevin Walker kom i en löpning och tryckte då i väg en lagom hård klackpassning som gjorde att lagkompisen fick raka spåret mot J-Södra-målet.
En klassaktion.

Matchens räddning
Oscar Berglunds blixtparad vid ställningen 0-1 i första halvlek. J-Södra-anfallaren Robert Gojani tar sig in i straffområdet, skjuter hårt och lurigt mot första stolpen – men där finns Berglund, som sträcker ut och får bollen över ribban.
Förmodligen direkt avgörande för matchen.

Domaren
Per Melin, Solna, är helt okej i en rätt lättdömd historia.

Matchens chock
Skyfallet i slutet av matchen, som tvingade aktörerna att rusa in i omklädningsrummet. Först 45 minuter senare kunde spelet upptas igen.

Prognos
J-Södra fortsätter att blanda och ge. Inledde starkt, men slaknade i andra halvlek. Tränaren Mats Gren chansade med trebackslinje efter 1-3-målet – men fick ingen utdelning.
Det troliga är att smålänningarna får fortsätta att kriga i botten hösten ut.
Närmast väntar Varberg borta och Degerfors hemma.
Efter 7-7 i två galna möten med Gais och en svajig första halvlek mot J-Södra fick Giffarna äntligen ordning på organisation och försvarsspel.
Det krävs samma stadga och stabilitet i de två kommande matcherna för där väntar nämligen serieledande Örebro (h) och ett formstarkt Varberg (b).

***
Grinigt värre på Gamla Ullevi när Varberg sensationellt bortabesegrade tabellfyran Gais med 1-0.
Vasse Ardian Rexhepi avgjorde med ett mål i 58:e minuten.
Varbergs tränare Halda Kabil uppvisad på läktaren.
Kalmar-lånet Daniel Mendes gjorde mindre lyckad debut för Gais. Joel Johansson närmast nätkänning för ”Makrillarna”, men skottet träffade stolpen.

Örebro gav svar på tal direkt efter bortaförlusten mot Jönköping senast.
Seger med 5-0 borta mot Värnamo var ett styrkebesked som heter duga.
Här lite synpunkter från mötet på Finnvedsvallen:

Matchbetyg 3
Män mot pojkar. Kattens lek med råttan. Spel mot ett mål. De gamla, slitna klyschorna duggar tätt – och duger alldeles utmärkt för att beskriva Örebros monumentala överlägsenhet.
Ett uppenbart revanschsuget ÖSK satte tonen direkt genom att pressa Värnamo högt och aggressivt. Smålänningarna lyckades aldrig spela sig förbi pressen, vilket innebar att det i praktiken blev spel mot ett mål i första halvlek.
Matchen avgjordes i upptakten av andra halvlek, då hemmalagets Dzenis Kozica prickade stolpen innan Karl Holmberg kunde göra 2-0 på retur efter ett tungt Daniel Gustavsson-skott.
Resten blev en ren formalitet, en walk in the park för ÖSK, som åtminstone temporärt är tillbaka i serieledning.

Matchens profil
Shpetim Hasani. Tremålsskytt och oerhört aktiv matchen igenom. Löpte mycket och smart och är dokumenterat vass i boxen. Hade en jobbig vår med skador och andrafiolen bakom Crespo, men kan bli fundamental för ÖSK i höst.

Matchens grej
Shpetim Hasanis 3-0-mål. Värnamo-keepern Björn Åkesson nickade undan bollen utanför eget straffområde – rakt i gapet på Hasani, som på halvvolley nöp till från 40 meter och fick se bollen segla in i nätmaskorna.
Spelförståelse och teknik i öm förening.

Matchens brytning
Magnus Wikströms vid ställningen 0-0 i första halvlek. ÖSK-kaptenen fläkte sig i eget målområde och fick med ena stortånageln bort bollen framför Pär Cederqvist. Viktigt, viktigt.

Domaren
Magnus Ahlsén, från Linköping, var oerhört förbättrad jämfört med senast. Det kan nog även Jörgen Pettersson skriva under på – om nu Bois-tränaren såg matchen, vill säga.

Prognos
En mer väntad startelva jämfört med senast mot J-Södra och ÖSK såg återigen ut som den där obönhörliga segermaskinen som rimligen ska kunna vinna serien rätt bekvämt.
Men tufft framöver. Först J-Södra hemma, sen Gif Sundsvall borta. Kanske bäst att vänta till efter de matcherna innan man slår fast något med säkerhet.
Värnamo kom till match med endast en förlust på sju matcher, men fick nu se sig utspelat, snudd på förnedrat.
Återstår att se hur snabbt smålänningarna kan repa sig efter smällkaramellen.
Två nya tuffa uppgifter väntar inom kort: först Hammarby hemma, sen Falkenberg borta.

Normalt har man ju luppen på matcherna, lagen, spelarna, tränarna och ibland även domarna.
När vi nu har passerat halvtid i serien kan det vara läge att granska sig själv.
Betyget så här långt?
Underkänt.

1) Örebro, 2) Örgryte, 3) Hammarby, 4) Gais, 5) Landskrona, 6) Gif Sundsvall, 7) Brage, 8) Assyriska, 9) Varberg, 10) Ängelholm, 11) Falkenberg, 12) Östersund, 13) Jönköping, 14) Degerfors, 15) Ljungskile, 16) Värnamo.
Så såg mitt tips ut inför seriestarten.
Några lag har man prickat in hyfsat, som Örebro (fast det var ju ingen match), Gais, Assyriska, Ängelholm, Östersund och Jönköping.
Mycket kan fortfarande hända, men på det stora hela taget är det bara att konstatera:
Tipset håller inte.
Jag ger mig själv underkänt.
De värsta tavlorna är lätta att identifiera.
ÖRGRYTE
Jag letade en skräll, imponerades av att Öis gjorde flest mål av samtliga lag från division 1 och uppåt när laget vann division 1 södra i fjol och bländades dessutom av Sällskapets cupframgångar på försäsongen.
Med facit i hand borde jag vetat bättre, att division 1 är en sak, superettan en annan och att cupmatcher på försäsongen prioriteras olika av lagen
I nuläget har Öis tre poäng upp till det näst nedersta strecket och löper uppenbar risk att åka ur direkt.
En andraplats?
Bah!
BRAGE
Här var jag faktiskt tveksam in i det längsta, men föll till slut när stjärnförvärv som Dulee Johnson, Jan Tauer och Njogu Demba Nyrén installerade sig på Domnarvsvallen tillsammans med gamle mästartränaren Conny Karlsson.
Jag trodde inte, som en del andra, på monstersuccé, men jag kunde aldrig ana det kaos som uppstod när främlingslegionen från Borlänge underpresterade i match efter match.
I nuläget är Brage cementerat i botten av tabellen och inte ens ett mirakel kan rädda klubben undan spel i division 1 norra nästa säsong.
Min mittenplacering känns bara patetisk.
FALKENBERG
Med tanke på fjolårssäsongen, då FFF tvingades till negativt kval och bara var ett Johan Svahn-mål från att dråsa ned i division 1 södra, var jag på väg att tippa ur hallänningarna, men besinnade mig i sista stund. Varför vet jag faktiskt inte.
Nu toppar gulvitt serien efter en formidabel vår och sommar, har gjort flest mål i serien, bara förlorat en ynka bortamatch av åtta och är i raketfart på väg mot allsvenskan.
Min elfteplats gör att dumstruten åker på.
DEGERFORS
Tunn trupp och i avsaknad av en pålitlig målskytt sedan Peter Samuelsson återvänt till Örebro. Det var därför jag tippade att ”Degen” skulle tvingas klampa omkring i bottenträsket.
Jag bortsåg från kultur, tradition och klubbens förmåga att utbilda spelare, och det har stått mig dyrt.
Just nu är Degerfors seriens kanske formstarkaste lag, spelar en härligt fräck, fyndig och fantasifull fotboll och har klar topp tre-känning.
Att tippa dem på negativ kvalplats framstår alltmer som idioti i kubik.
Så vad göra?
Lägga sig ned och dö?
Inte en chans.
Nu är det i stället blåstället på, gnugga ännu hårdare och leverera bättre framöver.
Mycket sämre kan det ju inte bli.

***
Omgångens tre höjdare
IFK Värnamo-Örebro, fredag
Såg ÖSK på plats i Jönköping i helgen och blev närmast chockad när startelvan presenterades. Samtliga tre nyförvärv från start och i princip en hel ny centrallinje. Tränaren Peo Ljung har en stor och välmeriterad trupp till sitt förfogande, men det återstår att se hur han handskas med den.
IFK tog full pott i dubbelmötet med Ljungskile, självförtroendet är på topp och Sebastian Göransson stänker drömmål efter drömmål.
Skrälläge.

J-Södra-Gif Sundsvall, lördag
Giffarna gör sin första match utan spelmotorn Ari Skúlason, som flyttat till danska Odense. Tänkte ersättaren Rúnar Már Sigurjónson har ännu inte signat kontrakt. Det har heller inte ex-Hammarby-spelaren Max Forsberg, som provtränat med klubben.
J-Södra övertygade stort mot ÖSK och vann ytterst välförtjänt. Nye Victor Nilsson från Mjällby gjorde imponerande debut.
Skrälläge även här.

Hammarby-Ljungskile, söndag
Nye Hammarby-tränaren Thomas Dennerby fick en kanonstart med 3-0-seger mot Örgryte. Hans företrädare Gregg Berhalter lyckades vid ett tillfälle under våren vinna tre raka matcher. Dennerby måste nog dubbla den siffran om han vill leda Hammarby mot den absoluta toppstriden.
Ljungskile dras fortfarande med stora ekonomiska problem, har plockat in en hel del nya spelare under sommaren, och är klar underdog här.

Nån Dennerby-effekt?
Jovars.
Men den dröjde.
Nu är frågan om Hammarby kan bygga segersviter.

Om Thomas Dennerby är en drömmare vet jag inte, men om det är så kan man förmoda att han inför sin första match som huvudansvarig för Hammarby drömde om två saker:
Antingen ett tidigt ledningsmål.
Eller att Örgryte tidigt skulle få en spelare utvisad.
Den andra drömmen slog in.
Öis målvakt Peter Abrahamsson – som gjorde en pangmatch senast på Tele 2 Arena – missbedömde redan efter 50 sekunder grovt studsen på Gamla Ullevis matta och boxade bort bollen tre meter utanför sitt eget straffområde.
Domaren Jim Pettersson hade bara att hala upp det röda kortet.
Visst, det var ett praktfullt hjärnsläpp.
Men samtidigt kan jag faktiskt förstå Öis-keepern.
Hade han släppt bollen hade Hammarbys forward Luke Rodgers hunnit först och kunnat rulla in 1-0 – och är det något en målvakt inte vill så är det att släppa in mål.
Sett i efterhand gjorde Abrahamsson fel – men försvaret för honom är att han handlade på ren instinkt.
Tydlighet sista tredjedelen.
Ett rakare spel.
Aktivera forwards snabbare.
Fler inlägg och inspel.
Det var vad Hammarbys nye tränare Thomas Dennerby hade predikat inför matchen.
Vi såg ingenting av det i första halvlek.
Trots det numerära överläget var Hammarby lika impotent som under större delen av våren.
Faktum är att ett decimerat Öis tog fram halvlekens bäste chans, då Emil Karlsson ur snäv vinkel testade den annars sysslolöse Johannes Hopf med ett lurigt skott.
Det blev bättre i andra halvlek. Betydligt bättre.
Plötsligt satte Hammarby fart på bollen, man vände spelet oftare och bättre och tog de nödvändiga löpen för att dra isär ett kompakt Öis både i sidled och djupled.
Det enda som behövdes i det läget var en frälsare.
Och frälsaren dök upp, givetvis i skepnad av Kennedy Bakirkciolglu. Stjärnan, som i första halvlek var den ende som vågade sig på att spela den svåra bollen, hittade in med en passning bakom Öis backlinje och där dök Erik Sundin fram och stötte in bollen.
Resten var en ren formalitet mot ett tröttkört Örgryte.
Inhopparen Mattias Adelstam nickade snyggt in Erik Figueroas väl avvägda inlägg innan Erik Sundin avslutade målorgien med en scudmissil i reservkeeper Fredrik Anderssons högra kryss.
Tre toppar i Hammarby denna kväll:
Ytterbacken Erik Figueroas andra halvlek, då han fyllde på, erbjöd alternativ och hade precision i inspelen/inläggen.
Kennedy Bakircioglu, som aldrig visade någon fruktan utan som ledde laget som det anstår en lagkapten med extraordinära kvalitéer.
Och Erik Sundin, som var löpvillig värre och som nu fördubblade sin målskörd, från två till fyra.
Thomas Dennerby fick alltså en drömstart som ny tränare för Hammarby.
Men mycket jobb återstår innan han kan spatsera Medborgaplatsen runt med högburet huvud.
Nästa uppgift för Dennerby är att bygga en segersvit.
Kan han det kan Hammarby kanske trots allt slåss om den där tredjeplatsen, som innebär kvalspel om en allsvensk plats.
Ljungskile hemma nästa på söndag.
Örgryte?
Gör det tappert i en timme – men orkar sen inte stå emot.
Extra surt förstås att Johan Lundgren drog på sig ett nytt gult kort, vilket innebär att han är avstängd i nästa match, borta mot Falkenberg.
Lundgren har, tillsammans med anfallsspetsen Emil Karlsson, varit lagets bästa spelare under säsongen.
De var bäst även mot Hammarby.

***
Måste bekänna en sak:
Är ett stort fan av Jocke Perssons Ängelholm, som i enstaka matcher spelat seriens om inte bästa, så i alla fall fyndigaste anfallsfotboll.
Tyvärr har ”mitt” ÄFF varit alldeles för ojämnt.
Nu följde man upp den sensationella 4-0-segern borta mot Assyriska med hisnande 6-1 hemma mot samma AFF och förhoppningen om ett mer stabilt ÄFF framöver växer.
Sex olika målskyttar i kväll.
Bara en sån sak.

***
IFK Värnamo har tagit full pott, sex poäng, i dubbelmötet med Ljungskile.
Det kan smålänningarna tacka Sebastian Göransson för.
Han avgjorde hemma på Finnvedsvallen med matchens enda mål – och visade vägen till kvällens 2-1-seger genom att göra första målet.
Snyggt jobbat.

Ex-allsvenskar i ny galen match, tabelltvåan tappade poäng mot nykomlingen…
… och själv befann jag mig på Stadsparksvallen där den största bomben briserade denna lördag:
Jönköpings Södra-Örebro 2-0.
Här lite synpunkter från skrällen:

Matchbetyg 3
En hyfsat tempostark tillställning i sommarhettan – och en välförtjänt hemmaseger.
J-Södra-kollektivet fungerade klockrent. Man höll ihop lagdelarna, jobbade hårt och beslutsamt, backade aldrig hem utan stod upp och vågade hålla i bollen när tillfällen gavs – och fick snudd på full utdelning på sina offensiva fasta situationer.
1-0-målet i upptakten gjorde vänsterbacken Viktor Rönneklev i samband med hörna.
2-0-målet i upptakten av andra halvlek gjorde lagkaptenen Tommy Thelin också i samband med en hörna.
ÖSK kom till spel med tre nyförvärv och i princip en helt ny centrallinje.
Det märktes.
Laget gick bara sporadiskt i gång ett fungerade passningsspel, lyckades inte hota särskilt ofta och var också sårbart bakåt.

Matchens profil
Daryl Smylie. Nordirländaren är en grymt viktig kugge centralt på J-Södras mittfält. Vågar hålla i bollen oavsett hur tät trafiken är i och kring mittcirkeln, har en fin passningsfot och ett tungt, välriktat skott.

Matchens grej
Niklas Helgessons två vansinniga reflexräddningar. Vid ena tillfället, i första halvlek, nöp J-Södra-keepern Magnus Wikströms välriktade nick och vid andra tillfället, långt in på stopptid, fick han blixtsnabbt ut en fot när en friställd Ahmed Yasin bara skulle bredsida in 2-1-reduceringen.

Nyförvärven
I ÖSK fick Daniel Gustavsson (lån från AIK) och Marcus Pode (lån från Mjällby) chansen från start som vänster yttermittfältare respektive anfallare, men ingen av dem gjorde något större avtryck och blev utbytta efter en timme. Daniel Björnkvist (från Forward) gick in som höger ytterback i stället för Patrik Haginge och gjorde en stabil insats.
J-Södra-tränaren Mats Gren valde att starta med Mjällby-lånet Victor Nilsson och det blev en succé. Nilsson, till höger på mittfältet, bidrog exakt med det som Gren önskade – hårt jobb, ett flertal djupledslöpningar och hyfsat väl avvägda inspel och inlägg.

Domaren
Antti Kanerva är verkligen ingen favorit eftersom han generellt ligger för långt ifrån situationerna, men den här gången löste han sin uppgift helt okej.

Prognos
Trepoängaren mot tidigare serieledaren bör ha gett J-Södra en rejäl boost – och det kan nog behövas.
I nästa match väntar ett nytt topplag, Gif Sundsvall, innan det är returmatch borta mot ÖSK.
Ska bli ytterst intressant att se hur ÖSK-tränaren Peo Ljung handskas med den nya situationen, med ett flertal nyförvärv som förväntar sig speltid och det gamla gardet – som gjorde det så bra under våren – som knappast sätter sig på bänken frivilligt.
Värnamo borta är nästa uppgift för ÖSK. Sen retur mot J-Södra.

***
På tal om ÖSK, så lånade klubben ut Marcus Astvald till Degerfors.
Det kanske inte var så smart.
Astvald inledde sin sejour i ”Degen” med att bli tvåmålskytt i 4-2-segern mot tabelljumbon Brage.

***
Falkenberg gick upp i serieledning tack vare 2-2 borta mot Östersund.
Poängen ska FFF i första hand tacka målvakten Otto Martler för.
ÖFK var det bättre laget matchen igenom, ledde två gånger, utan att kunna stänga igen.
Isaac Shaze tvåmålsskytt för jämtarna. Nyförvärvet Sinan Ayranci utburen på bår.

***
14 mål har det blivit i två galna matcher mellan Gais och Gif Sundsvall.
Drabbningenn på Gamla Ullevi slutade 3-3, sedan Giffarna hämtat upp ett 3-1-underläge.
Ari Skúlason avrundade sin sejour i Medelpad med att bli tvåmålsskytt. Nu försvinner islänningen till danska Odense.
Joel Johansson och Andreas Drugge gjorde båda mål för hemmalaget och har nu tillsammans svarat för 18 av Gais 28 fullträffar.

I måndags: Landskrona-Varberg 5-0
I kväll: Varberg-Landskrona 2-1.
Hur förklarar man sånt?
Vet inte om det går, men här i alla fall några synpunkter från mötet på Påskbergsvallen:

Matchbetyg 2
Åskkvalmigt i luften – och lite småsegt på planen.
Riktigt hett blev det först sista 20 då lagen bytte chanser med varandra i jakten på tre poäng.
Varberg, med en 4-5-1-uppställning, mer koncentrerat, mer kompakt denna gång. Dominerade i första halvlek, tog fram de hetaste målchanserna under matchen – och vann välförtjänt.
Landskrona kom inte upp i nivå. Inledde direkt svagt, spelade förvisso upp sig i andra halvlek, men är ändå inte i närheten av en topprestation. Förvånande med tanke på att man här hade chansen att närma sig topplagen.

Matchens profil
Gabriel Altemark Vanneryr. Skyttekungen har varit spelmässigt okej på slutet – utan att få in bollen. På hugget även i denna match – och nu också matchvinnare på stopptid.
Stor, stark och – faktiskt – snabb är det inte så konstigt att GAV har blickarna på sig från lag i allsvenskan.

Matchens grej
Bill Halvorsens makalösa dubbelräddning i första halvlek. Landskrona-keepern nöp först Altemark Vanneryrs stenhårda nick från fyra meter, reste sig blixtsnabbt och parerade även Alexander Mellqvists skott från tre meter.
Halvorsen – ljuset i Landskrona denna kväll och en av seriens tre, fyra bästa målvakter.

Matchens misstag
Landskrona-försvarets agerande i samband med Varbergs 2-1-mål. Visst, inhopparen Karl Söderström gör det jättebra som tar sig loss längs vänsterkanten och lyfter in bollen till Altemark Vanneryr, men han får också god hjälp av ett sällsynt passivt högerförsvar.
På stopptid vid kryssläge är alla medel tillåtna för att freda målet. Det tog jag för givet att Bois-tränaren Jörgen Pettersson hade präntat in i sina spelare.

Domaren
Magnus Ahlsén, Linköping, stod inte pall när det hettade till på slutet. Blåste för mycket – och ofta fel. Samarbetet med assistenterna på linjen lämnade också mycket i övrigt att önska. Dessutom onödigt stingslig i umgänget med spelarna.
Underkänd.

Prognos
Blytung trepoängare för Varberg, som efter en tung period nu lyfte rejält såväl spelmässigt som i tabellen.
Får i nästa match, borta mot Gais, klara sig utan såväl Modou Barrow som Nsima Peter, som båda fick sitt tredje gula kort.
I matchen därefter väntar J-Södra på hemmaplan. Snacka om sexpoängsmatch.
Landskrona fortsätter att pendla våldsamt i prestation – och tappade nu chansen att närma sig lagen som slåss om de tre översta tabellplaceringarna.
Två nya bortamatcher kommer upp inom kort, först Degerfors och sen Ängelholm. I den första matchen får laget klara sig utan mittfältaren Patrik Åström, som drog på sig ett gult från avbytarbänken.

Ett misslyckande för Gregg Berhalter?
Knappast.
Att amerikanen nu skeppas i väg efter 19 månader i klubben är i stället ett stort misslyckande för de som styr och ställer i Hammarby.

Bygget var färdigt, alla pusselbitar fanns på plats, nu var det äntligen dags att sätta punkt för ökenvandringen i superettan och ta klivet upp i allsvenskan 2014.
Så lät det från Hammarby-håll inför seriestarten.
Besvärande många svalde betet med hull och hår och tippade laget som seriesegrare.
Jag gjorde det inte – av det enkla skälet att i min värld fanns varken alla pusselbitar på plats eller ett bygge färdigt att tas i bruk.
Jag frågade mig i stället vem i truppen som skulle göra målen som krävdes för att vara med och slåss i toppen av tabellen.
Svaret vet vi i dag:
Det fanns ingen.
Jag vet från säker källa att Gregg Berhalter och hans tränarstab i ett tidigt skede under försäsongen identifierade problemet med att truppen saknade en pålitlig målskytt. Jag vet också att klubbledningen med blåslampa jagade en potentiell skyttekung så sent som samma dag som vårens transferfönster slog igen.
Men klubbledningen jobbade uppenbarligen inte tillräckligt hårt och effektivt och fick därför aldrig napp.
Och där stod Berhalter premiärdagen med händerna fulla av skyhöga förväntningar, med tusentals grönvita drömmar om en snar allsvensk återkomst – men utan spelartypen som möjligen hade kunnat frälsa honom.
Enligt mig fick Gregg Berhalter aldrig en ärlig chans att ta upp Hammarby i allsvenskan 2014.
Den chansen satte klubbens sportsliga ledning p för.
Går det ändå att ha viss förståelse för att Hammarby väljer att sparka Berhalter?
Ja, absolut.
Om ryktena som cirkulerat hela våren stämmer, att amerikanen tappat omklädningsrummet och inte har de bästa och viktigaste spelarna bakom sig finns liksom ingen återvändo, då blir situationen omöjlig.
Men om så hade varit fallet borde ju beslutet ha tagits för länge sen.
Nu tar Thomas Dennerby över i ett läge där Hammarby redan har inlett hösten som ett mittenlag i tabellen, med nio poäng upp till den allsvenska kvalplats som Gif Sundsvall parkerar på för tillfället.
En i det närmaste hopplös uppgift – om Hammarby fortfarande har ambitionen att spela allsvenskt 2014, vill säga.
Om valet av just Dennerby som ny tränare finns inte så mycket att säga. Han har både ett spelar- och tränarförflutet i klubben, har som förbundskapten för damlandslaget härdats i ett tufft medialt klimat och sägs vara både socialt begåvad, handlingskraftig och ha lagom hårda nypor.
Ett ganska logiskt val med andra ord.
Och i den rätt pressade situationen som tänkt frälsare kan Dennerby alltid trösta sig med att han har två nya anfallare, Luke Rodgers och Andreas Haddad, till sitt förfogande.
Två anfallare som Gregg Berhalter bara fick nyttja två gånger.
En gång i en match mot Örgryte där Hammarby vann avsluten på mål med 12-2 men trots det fick nöja sig med 0-0.
Och en gång i en plojmatch mot Paris SG.