Såhär på en söndag så tänkte jag ge er ett recept på en världsgod sallad. Låter det bra?

Du behöver:
- Körsbärstomater
- Sparris
- Haloumi
- Vitkål
- Sallad, vilken sort som helst som du tycker om.

Stek sparrisen och haloumin i olivolja, börja med sparrisen, för det tar lite längre tid för den att verkligen mjuka upp sig.
Riv vitkålen, hacka tomaterna och lägg upp alltsammans tjusigt på en tallrik.

Det godaste med den här salladen, är dressingen.

I den hade jag:
- Japansk soja
- Pad Thai-sås (finns på de flesta mataffärer)
- Chilisås
- Sötstark senap

Häll massvis av dressing över hela kalaset, och sitt gärna i soffan, se på en bra serie (One Tree Hill) och mys järnet.

Tre helt olika, men likvärdigt underbara fåtölj-/soffauktioner finns nu på Göteborgs auktionsverk. Föreställ er ett vardagsrum med ett riktigt fint soffbord i teak, och alla dessa fyra möbler utplacerade runt om. Vilken himla harmoni. Man kan inte välja (och har man pengarna så behöver man inte heller) men jag har varken plats eller råd just nu. Däremot tänker jag lägga prick det vardagsrummet i min mentala inspirationsmapp , och så en dag vet ni, då bjuder jag in er på kaffe precis där! Med sju sorters kakor, spröda kaffekoppar och en i hoprullad katt i hörnet av soffan. Det ni. Det blir en riktigt fin eftermiddag.

Klicka på bilderna för att komma till auktionerna!

Alla bloggare i Stockholm (och även några i Göteborg) har väl postat en sisådär miljonen bilder på körsbärsblommorna. Men nu när det blommat ut i Kungsträdgården, och vid Järntorget, så har jag faktiskt fortfarande ett träd i full blom, utanför balkongen. Så nära att humlornas surr kommer in i vardagsrummet och om jag sträcker mig så kan jag nästan norpa en liten blomma. Men körsbärsblomsglädje är kortvarig, och blombladen flyger i drivor även här. Men det är helt okej, för med vissa vindpustar så virvlar det in några stycken i vardagsrummet. Som att våren hälsar på i vår lägenhet, och påminner om sommaren som snart är här.

Något annat som växer så det knakar är min lilla grönsaksodling. Som jag längtar till den första rädisan med smör och lite havssalt!

Puh. Luften gick liksom ur mig där i torsdags tror jag. Bloggen föll i glömska, och jag? Jag sov mest hela helgen. Nu sitter jag här på kontoret med lite ont i magen, en trött kropp och lite ledsenhet här och där. Det ni! Allt är inte solsken hela tiden inte. Dock tror jag att det hela mest handlar om att jag knappt rört mig på flera dagar, och att middagen igår mest bestod av skräp. Så, idag blir en sådan där dag där jag klappar mig själv lite försiktigt på armen och säger att kom igen nu, vi startar om den här veckan? Så idag tänker jag ägna mig åt:

• Att jobba långsamt och dricka mycket vatten.
• Äta någon form av nyttig lunch på Pedagogen och läsa ekonomi i lunchrummet.
• Åka till stallet och lyssna på fin musik på tåget.
• Rida och gosa med häst.
• Åka direkt hem och dundra ner i sängen med massor av täcken och vidöppna fönster.

Medan jag sysslar med peppning och omhändertagande av mig själv, så kan väl ni njuta av den här helt perfekta Ginghamklänningen som just nu finns på Etsy. Att jag redan har fyllt år alltså…

Klicka på bilden för att komma till annonsen!

Jag blir så himla, himla trött. Vad är det folk inte förstår?
Om det inte spelar någon roll, hur mycket man väger eller hur man ser ut. Då betyder det att man inte skall behöva känna sig vacker heller. Förstår ni? Så enkelt är det nämligen. Att alla dessa kampanjer, för naturlig skönhet, filmer om hur du ser på dig själv,  eller historier om din egen förmåga att känna dig vacker ”hur du än ser ut” fortfarande grundar sig i någon otroligt idiotisk idé om att det skulle vara viktigt att vara och känna sig vacker.

För nyhetsvärdet i följande mening borde vara en självklarhet:
Det är helt oviktigt att vara vacker.

Det är ingenting alls, noll, minus och nada. Det spelar ingen roll hur du ser ut, eller hur du känner inför ditt utseende. Egentligen kan du ignorera hela saken. Sedan att det är svårt och krångligt att bryta såna invanda mönster – såklart! Men vi kommer definitivt inte komma ett steg längre på vägen, genom att låta pre-pubertala flickor läsa om vad andra kvinnor väger. Det kommer bara påminna dem, om att det överhuvudtaget finns något så löjligt som en vikt, ett utseende och vikten av föregående.

Barn kan inte analysera nyanserat och sålla ut de små byggstenarna som skall skapa självförtroende, i en hög av ledsamt struntprat. De behöver raka rör och ord som inte strider mot varandra.

För vet ni, motpolen till att känna sig vacker, det är inte att känna sig ful.
Det är att inte ge ett jäkla jota i hur sjuttsingen du ser ut.
Eftersom det i grund och botten, båda två är ett himla fokuserande på ditt yttre. Oavsett om dufokuserar positiva känslor eller negativa. Faktumet är fortfarande att du fokuserar på någonting som är av noll relevans.

Jag vet att jag gör min beskärda del av utseendenormativa uttalanden. Det är inte heller bra. Jag är en hycklare och en medlöpare, men det är tillåtet i livet. Det är okej att ta en liten del av fighten, ett litet steg mot ett större steg. Som att kanske bli arg för att andra människors kroppar bedöms i en tidning för barn, eller att stora redaktörer skyller ifrån sig och inte kan se världen ur ett större perspektiv.

Så, vi kan väl ta och börja med att plocka bort sådant som är helt överdrivet genomäckligt, och sedan ta nästa steg, och nästa igen. Sakta kanske, men väldigt säkert, mot ett samhälle där små barn inte bantar och vuxna människor inte tvingar dem att göra det, med sina ”omedvetna” ord, handlingar, och bilder.

Nämen! Det här inlägget skulle ju ha postats i fredags, innan den härliga helgen började. Nu får vi helt enkelt börja veckan med det istället. Så, här kommer min senaste tid i Instagrambilder. Välkomna till den första måndagen i maj, hoppas ni skall trivas!

Förra veckan slutade ju som vanligt med helg, och jag fick den ULTIMATA presenten av Vanessa. Ja ni ser rätt! den här ljuvliga klänningen hänger nu på min klädstång. Hur fantastiskt är det? Vi åt också lunch, som sig bör på helgen, men den där fisken var alls inget att skryta med. Urk! Tur att Kosmos personal är så himla snälla att jag förlåter dem alla matmässiga fadäser.

Sedan tog jag mig äntligen i kragen och köpte årets ballerinaskor. Nu går jag aldrig tillbaka till höstbootsen igen, hör ni det! Tre små klänningar blev också mina, från Lindex, och helt perfekta på alla sätt.

Joakim åkte till Jönköping för att jobba, när mitt hår var som allra fluffigast. Jag tröstade mig med Prosecco och politiska samtal med Sanja. Vilket alltid piggar upp!

Sedan började jag jobba hemskt mycket, och vips så blev det Valborg. Nya klänningen åkte på och vi spenderade 11 timmar med att kärleksfullt skratta, kramas och dricka vin.

Det blev också 1 maj, och himlen var precis lika perfekt blå som alla andra år. Med prickiga ben och ny klänning nummer två, så tågade vi staden runt! Pustade ut efteråt  med en god middag på Chez Amis. Sedär ja, det var den Instagram det.

Mina planer för sommaren:
Sommaren börjar för mig vecka 24. Ungefär ganska exakt den nionde Juni. Då tågar Sanna, Josephine, Adeline, Elin och jag själv in på TICKET Resebyrå och ber att få prata med Torbjörn. Sedan får han (som de senaste 4 åren) hjälpa oss att hitta den finaste sistaminuten resan till det varmaste finaste stället han bara kan. Och vips, sedan åker vi!

Resten av sommaren blir jobb, varvat med några veckors semester här och där. Jag tänker sova, kramas, skratta, dansa, ha klänning varje dag, och se fram emot skolan som börjar till hösten. En massa utflykter är mitt enda måste.

Bästa sommarstället:
Svanesund, en kväll i slutet av juli. När hela släkten är där, och vi trampar omkring på gräsmattan, mest för att förflytta oss från en filt till en annan.

Favoritblomman:
Syrén. Om den ändå blommade längre! Jag hinner aldrig, aldrig förkovra mig i den tillräckligt mycket.

Här badar jag helst:
Den där stranden som jag bara varit på en gång, som låg vid min mammas kusins hus. Där det var vit sand ända ute vid bryggan, och vattnet gick precis till halsgropen (mitt bästa djup).

Bästa sommarplågan genom tiderna:
- Flicka från Backafall
- Den blomstertid nu kommer
- Cosa Restera (In a song) med Eiffel 65

Det här lyssnar jag på i sommar:
Humlor
Vindsus
Vågskvalp
Skratt

Det här tittar jag på i sommar:
Ingenting alls. En TV/serie och filmfri sommar hoppas jag på. Förutom om jag vaknar tidigt. Då blir det sommarlovsmorgon!

Favoritdoft:
Den mättade sensommardoften. Vårens dofter är fantastiska de också, men de är lite snabbare, mer stressade och unga. När augusti börjar så doftar hela världen tungt, lugnt och metodiskt. Det är min bästa.

Den ultimata sommardagen:
Jag vaknar tidigt såklart, och äter frukost utomhus. Var spelar ingen roll egentligen. Sedan hoppar jag in i bilen och får åka på utflykt. Var spelar ingen roll egentligen, men det får gärna vara till loppisar och havet. Sedan får jag äta picknick och glass, helst i solhatt, och Joakim måste leka med mig när vi badar. Kanske slänger han iväg mig jättelångt så det plaskar en massa. Kvällen avslutas med en veranda, smaken av grillat och mängder med vin. Det ni. Det är sommar det.

Ett stycke underbar dag har just passerat, och vilken dag sedan! Efter en Valborg som var helt förträfflig, med gott vin, goda vänner, Kortége och massor av dans, så somnade jag som en stock vid två inatt. Vaknade klockan 11, mycket piggare än vad jag förtjänade, och sedan var 1 maj ett myller av fantastiska saker. Såhär såg jag ut, dagen till ära, och här är de sakar som gjorde den här dagen helt magisk:

• Att åka buss och riva bitar av gott bröd, och doppa i färskost med gräslökssmak till frukost. Busspicknick!
• Att långsamt promenera på Järntorget, och kika på de gamla damerna med nejlikor i knapphålet, som inte längre orkar gå i tåget, men som vill vara där och känna stämningen.
• Att jag alltid lyckas stöta ihop med min fina kusin, ungefär på samma ställe varje år, av en slump, så att man kan kramas och vara glada över att vi båda värnar om samma fina saker i livet.
• Små fluffiga vita hundar, som får hela tåget att liksom tappa fokus och bara mumla gulliga ljud till varandra.
• Att ropa högt om systerskap, solidaritet och socialism.
• De tre fina männen i hatt som spelade Flickan i Havanna på trombon, trumma och trumpet, och fick det att kännas som att vi dansade fram hela vägen nerför Avenyn.
• Att alla mina finaste vänner och jag, måhända röstar på olika partier, men ändå kan hade bästa grundläggande och viktiga värderingarna gemensamt.
• Att långsamt promenera bort mot Vasa efter demonstrationens slut, och slå sig ner på en solig uteservering som är full av pratade människor och glada skratt.
• Att få krama och prata med Emelie igen, även om det bara var för en timme.
• Skagentoast och en nästintill perfekt oxfilé med honungsrostade rotfrukter.
• Att servitören på Chez Amis fortfarande känner igen mig och påminner mig om när jag var 18 år och knappt torr bakom öronen.
• Att komma hem till en lägenhet som badar i sol, lägga alla täcken i soffan, hälla upp ett glas iskallt vatten, och bara kura ihop sig framför datorn.
• Att veta att imorgon är det torsdag, och snart helg igen, och att det bara kommer bli fler och fler varma dagar, fulla av kärlek och vänskap och förhoppningsvis ännu mer solidaritet och jämställdhet.

Glad Valborg på er mina små fina vänner! Idag jobbar jag extra fort och extra duktigt, med nymålade naglar, den blåaste av alla blå klänningar, och ett brett leende. Klockan 15.00 prick, skall jag möta mina bästa personer i stan, och ägna mig åt vindrickande, matätande och pratande, i minst massor av timmar.

Det är ändå ganska fint att vara vuxen, men ibland måste jag säga att jag saknar tiden när man inte kom in på krogen, utan istället snällt satt på en fuktig filt i slottsskogen, drack klibbig cider, sprang två och två i buskarna för att kissa, och sprang över gräset barfota, med berusat vingliga ben. Det luktade ju så himla gott och äckligt i Azaleadalen, och det fanns alltid minst tre eller fyra gäng med folk som man absolut ville gå förbi extra många gånger för att se ifall Den Där Personen såg en. Och för att inte tala om hur spännande det blir när det blir mörkt, och man är full och knappt ser handen framför sig. Åh, det livet alltså. Tar väl knäcken på en om man skulle försöka göra om ‘et!

Häromdagen gjorde jag något som jag i flera år tänkt att jag borde göra (men totalt misslyckats med). Nämligen att köpa hela sommarens ballerinaskor på en gång! Så att man slipper det där supertråkiga med nötta ballerina som får bytas ut, ett par i taget. Nu kan jag hoppa runt i fräscha vårskor hela himla säsongen. Åh! De är redan invigda, trots att marken ännu inte är tinad, och asfalten var fuktig. Men jag skuttade lika bra för det!