Arkiv för kategori Newcastle United

- Sida 1 av 6

Benítez ett lyft för Newcastle – men Leicester är (tydligen) ostoppbara

av Kalle Karlsson

Nej, det blev ingen succé för Rafael Benítez i debuten i Newcastle.
Det är ju en sådan säsong när inget verkar kunna stoppa Leicester.

Rafael Benítez fick jobbet som ny manager i Newcastle förra veckan. Spanjoren har haft några dagar på sig att förbereda sitt nya lag inför en av de lurigaste uppgifterna som finns i fotbolls-Europa idag.
Inte svåraste, den finns nog på Camp Nou, men en av de allra lurigaste.
Ge Leicester lillfingret och de tar hela handen, armen och axeln ända upp till nyckelbenet.

Jag tycker Rafael Benítez nya Newcastle såg solida ut. De försökte stänga igen, vara tajta och faktum är att i matchinledningen var det Newcastle som hade de bästa chanserna. Lite mer marginaler – och lite mer kvalitet där – så hade det kanske slutat annorlunda.
Men Jack Colback, som spelades som ytterback, gav bort en onödig frispark, linjedomaren missade en liten, liten offside på Jamie Vardy och sedan hade Shinji Okazaki cykelsparkat in 1–0 (nån domarexpert i Sky Sports hävdade att det inte var offside, men det vettetusan, varken Ronald Koeman eller Jamie Carragher verkade ge så mycket för den ståndpunkten).
Det är en sådan säsong. När slitvargen Shinji Okazaki drar en bicycleta och avgör matchen.
– Shinji springer ihjäl sig varje match så han är värd det, sa mittfältaren Daniel Drinkwater efteråt.
Grejen är att hela Leicester sliter ihjäl sig. De får vad de förtjänar.

Det går att applicera på situationen i andra halvlek också där Newcastle mycket väl hade kunnat få med sig en straffspark när Wes Morgan täckte ett skott med armen.
Men, som sagt, det är en sådan säsong.
Elva poäng ned till Arsenal. Tolv poäng ned till Manchester City.
Det omöjliga kommer allt närmare.

***
Jag har berört Leicester N’Golo Kanté massor av gånger den här säsongen, men det går inte att undvika att göra det igen. Killen är fantastisk. Finns det en bättre och mer energisk bollvinnare i fotbolls-Europa?
Sergio Busquets må vara smartare och läsa spelet bättre, men Kanté är så löpstark, så lojal och rör sig över så stora ytor att man får uppfattningen att han ”är överallt”. Sedan har han dessutom förmågan att transportera bollen och fördela den.
Danke legendaren Frank Arnesen har sagt att man i fotboll behöver spelare som vinner bollen, flyttar bollen och passar bollen.
Grejen med N’Golo Kanté är att han gör allt det där.
Han börjar mer och mer se ut som en spelare som handplockas av en storklubb – men som faktiskt också etablerar sig på den högsta nivån.
Jag kan inte se en enda sittande mittfältare i Premier League som varit bättre än Kanté denna säsong. Kan han fungera lika bra i ett 4-2-3-1 eller behöver han ha sin roll som box-to-box-mittfältare för att synas och briljera?
Det får Europas scouter och klubbchefer bedöma. Lita på att Kantés namn kommer att diskuteras i många av Europas största klubbar.

Done deals, 31 jan-1 feb

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på de spelaraffärer som gjordes sista två dygnen före transferstoppet.

Gianelli Imbula, från Porto till Stoke
Pris: 18,3 miljoner pund.
Kommentar: Imbula var en av franska ligans hetaste spelare för ett par år sedan. Hans aktier har dalat efter den misslyckades sejouren i Porto, men det här är en spelare som har egenskaper att bli en toppmittfältare.
Betydelse för laget: Jag anser att Stoke har saknat en dynamisk mittfältare sedan Steven N’Zonzi lämnade för Sevilla. Imbula kan bli den som fyller ut kostymen efter N’Zonzi – och då har laget blivit avsevärt starkare då centrala mittfältet i nuläget är akilleshälen.
Tänkbar startelva med Gianelli Imbula:
Butland – Johnson, Shawcross, Wollscheid, Pieters – Whelan, Imbula – Shaqiri, Afellay, Arnautovic – Bojan.
Värvningsbetyg: 4/5.

Seydou Doumbia, från Roma till Newcastle
Pris: Lån.
Kommentar: Seydou Doumbia köptes till Roma för ett år sedan för 130 miljoner kronor, men lyckades inte i Serie A. Det blev utlåning tillbaka till CSKA Moskva innan han nu ansluter på lån till Newcastle. Anfallarens 66 mål på 108 ligamatcher för CSKA var det som gjorde att Newcastle slog till.
Betydelse för laget: Newcastle har lidit stort av bristen på en pålitlig målgörare. Kan Doumbia bli den nya Loïc Rémy? Det är förhoppningen på Tyneside.
Tänkbar startelva med Seydou Doumbia:
Elliot – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Dummett – Sissoko, Shelvey, Toité, Wijnaldum – Pérez, Doumbia.

Leroy Fer, från QPR till Swansea
Pris: Lån.
Kommentar: Fer kom till Queens Park Rangers och visade att han hade odiskutabla kvaliteter före sin skada. Har inte riktigt hämtat sig efter det och känns som ett osäkert kort inför Premier League-comebacken.
Betydelse för laget: Swanseas form har varit stigande och mittfältet har fungerat förvånansvärt fint plötsligt. Efter Jonjo Shelveys flytt fanns det dock plats för en ny mittfältare och den luckan fylls nu av Leroy Fer.
Tänkbar startelva med Leroy Fer:
Fabianski – Rangel, Williams, Fernandez, Taylor – Ki, Britton, Fer – Ayew, Sigurdsson, Routledge.

Emmanuel Emenike, från Fenerbahçe till West Ham
Pris: Lån.
Kommentar: Emenike har haft en minst sagt brokig karriär där övergången till Spartak Moskva efter misstänkta muthärvan var särskilt uppmärksammad. En snabb, rivig anfallare som har haft förmågan att peta in en del bollar.
Betydelse för laget: West Ham har Diafra Sakho på skadelistan och Andy Carroll har missat närmare en månads spel så visst behövdes det ny kraft i anfallet. Emenike kommer förmodligen inte vara startspelare med Enner Valencias form, men han kan göra viktiga minuter som inhoppare.
Tänkbar startelva med Emmanuel Emenike:
Adrián – Tomkins, Reid, Ogbonna, Cresswell – Noble, Song, Kouyaté – Payet, Emenike, Moses.

Övriga affärer:
Florian Thauvin, från Newcastle till Marseille (lån)
Eder, från Swansea till Lille (lån)
Mathieu Debuchy, från Arsenal till Bordeaux (lån)
Yaya Sanogo, från Arsenal till Charlton (lån)
Steven Fletcher, från Sunderland till Marseille (lån)
Ritchie De Laet, från Leicester till Middlesbrough (lån)
Jordi Gomez, från Sunderland till Blackburn (lån)
Patrick Roberts, från Manchester City till Celtic (lån)
Yohan Benalouane, från Leicester till Fiorentina (lån)
Marco van Ginkel, från Chelsea till PSV Eindhoven (lån)

Done deals, 20–28 jan

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på några spelaraffärer senaste veckan.

Lamine Koné, från Lorient till Sunderland
Pris: 5 miljoner pund.
Kommentar: Den reslige mittbacken är fostrad i Châteauroux och kom till Lorient 2010. En fysisk spelare som ger tyngd i eget straffområde.
Betydelse för laget: Sunderland har haft enorma bekymmer i försvaret senaste åren och köpet i somras av Younes Kaboul och Sebastián Coates har inte förändrat det. Koné är inget säkert kort, men har åtminstone en respektingivande fysik.
Tänkbar startelva med Lamine Koné:
Mannone – Jones, Koné, O’Shea, van Anholt – Johnson, Cattermole, M’Vila, Borini – Lens – Defoe.
Värvningsbetyg: 2/5.

Andros Townsend, från Tottenham till Newcastle
Pris: Ca 12 miljoner pund.
Kommentar: Townsend var het för ett par år sedan, men har stagnerat och varit långt från en startplats i Tottenham. Här bör han rimligen få en plattform att utvecklas i, en klubb som är i behov av unga, utvecklingsbara engelsmän. Det som talar emot Townsend är att hans spelintelligens aldrig har imponerat. Mognar han nu?
Betydelse för laget: Newcastle behöver det mesta, men det man framför allt behöver är engelska spelare. De behöver hitta tillbaka till en kärna av inhemska spelare och förhoppningsvis får Townsend ett lyft. Då kan han bli en nyttig förstärkning för ”Magpies”.
Tänkbar startelva med Andros Townsend:
Elliot – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Dummett – Townsend, Shelvey, Tioté, Wijnaldum – Saivet, Pérez.
Värvningsbetyg: 1/5.

Emmanuel Adebayor, klubblös till Crystal Palace
Pris: Ingen övergångssumma.
Kommentar: Emmanuel Adebayor har varit klubblös sedan Tottenham och han bröt kontraktet i september. Nu tar han ny sats i med sitt tredje klubbyte på fyra år. Adebayor har en tendens att börja bra i sina klubbar så Crystal Palace får hoppas att historien återupprepar sig.
Betydelse för laget: Få lag i Premier League-historien har spelat lika vass offensiv fotboll – utan att ha en striker av klass. Det var uppenbart i somras att Palace var en bra anfallare från att etablera sig på topp åtta och det har visat sig i ligan att varken Connor Wickham, Dwight Gayle eller Marouane Chamakh är tillräckligt bra.
Tänkbar startelvan med Emmanuel Adebayor:
Hennessey – Ward, Dann, Hangeland, Souaré – Cabaye, McArthur – Zaha, Puncheon, Bolasie – Adebayor.
Värvningsbetyg: 3/5.

Daniel Amartey, från FC Köpenhamn till Leicester City
Pris: Ca 8 miljoner pund.
Kommentar: Den tidigare Djurgården-spelaren har till slut fått en flytt till en stor liga. Den har han förtjänat, Amartey har stor potential och det ska bli spännande att se hur han kan klara Premier League.
Betydelse för laget: Leicester har haft sanslös träffsäkerhet på transfermarknanden senaste åren. Har de sett något hos Amartey så är det goda nyheter för 21-åringen från Ghana. Leicester har behov av att bredda truppen på mittbackssidan och på defensivt mittfält så Amartey – som kan spela i båda positionerna – har stora chanser att få minuter som inhoppare.
Tänkbar startelvan med Daniel Amartey:
Schmeichel – Simpson, Huth, Morgan, Fuchs – Mahrez, Kanté, Amartey, Albrighton – Vardy, Okazaki.

Sam Byram, från Leeds till West Ham:
Pris: ca 4 miljoner pund.
Kommentar: Ytterbacken Sam Byram har varit en av de största löftena i Championship. Nu valde han West Ham framför Everton, kanske för att han inte ville konkurrera med Séamus Coleman i Everton, men också enligt egen utsago för att han ville ha Slaven Bilic som tränare. Med Carl Jenkinsons skada fick Byram hoppa in direkt mot Manchester City och övertygade.
Betydelse för laget: West Ham behöver en högerback då man ofta spelat mittförsvararen James Tomkins på kanten. En värvning både för nutid och framtid.
Tänkbar startelva med Sam Byram:
Adrián – Byram, Reid, Ogbonna, Cresswell – Song, Kouyaté, Noble – Payet, Valencia, Moses.
Värvningsbetyg: 3/5.

Övriga affärer:
Mauro Zarate, från West Ham till Fiorentina
Papy Djilobodji, från Chelsea till Werder Bremen
Anders Lindegaard, från West Bromwich till Preston (lån)
Victor Valdés, från Manchester United till Standard Liège (lån)
Steve Sidwell, från Stoke till Brighton (lån)
Shane Ferguson, från Newcastle till Millwall
Ramires, från Chelsea till Jiangsu Suning
Gerhard Tremmel, från Swansea till Werder Bremen (lån)
Sebastián Coates, från Sunderland till Sporting Lissabon (lån)
Giedrius Arlauskis, från Watford till Espanyol (lån)
Marius Adamonis, från FK Atlantas till Bournemouth (lån)

Done deals, 12 januari

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på några av gårdagens övergångar i Premier League.

Jonjo Shelvey, från Swansea till Newcastle
Pris: 12 miljoner pund.
Kommentar: Shelvey har i Swansea utvecklats till en stabil Premier League-spelare. Han började denna säsong ytterst lovande men har tappat i takt med att laget svikit. Får en nytändning nu?
Betydelse för laget: Newcastles centrala mittfält har varit för dåligt ända sedan Yohan Cabaye lämnade laget. Shelvey är fortfarande ojämn, men som jag ser det bidrar han med egenskaper som laget saknar idag. Framför allt tack vare sin passningsskicklighet och förmågan att slå den sista avgörande bollen. Priset är högt, men engelska spelare kommer att säljas för överpriser.
Tänkbar startelva med Jonjo Shelvey:
Elliot – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Dummett – Sissoko, Tioté, Shelvey, Wijnaldum – Pérez, Mitrovic.
Värvningsbetyg: 3/5.

Ivo Pinto, från Dinamo Zagreb till Norwich City
Pris: 2,2 miljoner pund.
Kommentar: Ivo Pinto, eller Ivo Daniel Ferreira Mendonça Pinto som han egentligen heter, kom fram i Porto men lyckades aldrig slå sig in i a-laget. Istället blev det utlåningar till mindre klubbar i Portugal. 26-åringen beskrivs som en offensiv högerback med bra fysik.
Betydelse för laget: Norwich har haft en solid backlinje med defensivt lagda spelare. I Pinto får Alex Neil ett mer offensivt alternativ som kan utmana Russell Martin och Andre Wisdom om startplatsen.
Tänkbar startelva med Ivo Pinto:
Ruddy – Pinto, Martin, Bassong, Olsson – Redmond, Howson, Tettey, Brady – Hoolahan – Mbokani.
Värvningsbetyg: 2/5.

Henri Saivet, från Bordeaux till Newcastle
Pris: 5,0 miljoner pund.
Kommentar: Saivet har tillhört Bordeaux i hela sin proffskarriär. Han debuterade som 17-åring säsongen 2007/08. 25-åringen, som representerar Senegal, kan spela både på centralt mittfält och på kanten.
Betydelse för laget: Newcastle behöver onekligen förstärkningar för att reda ut sin situation. Nu går man återigen till Ligue 1 för att hämta fynd. Jag har sett Saivet för lite för att bedöma hans chanser att lyckas i Newcastle. Så betyget blir den neutrala tvåan.
Tänkbar startelva med Saivet:
Elliot – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Dummett – Saivet, Tioté, Shelvey, Wijnaldum – Sissoko – Pérez.
Värvningsbetyg: 2/5.

Steven Caulker, från Queens Park Rangers till Liverpool
Pris: Lån.
Kommentar: När Steven Caulker köptes till Cardiff från Tottenham för runt 100 miljoner kronor var han en av engelsk fotbolls mest lovande mittförsvarare. Caulker demonstrerade stundtals sin potential i Cardiff, men efter att laget åkte ur Premier League har Caulkers karriär stagnerat. Utlåningen till Southampton i höstas blev ingen succé och han gjorde bara åtta framträdanden för Saints.
Betydelse för laget: Liverpool lider av försvarskris och behöver snabbt få in en pjäs. Caulker känns som en rimlig lösning då han har erfarenhet från Premier League. Engelsmannens fysik blir viktig för ett lag som varit sårbart i huvudspelet.
Tänkbar startelva med Steven Caulker:
Mignolet – Clyne, Caulker, Lovren, Moreno – Henderson, Can – Ibe, Firmino, Coutinho – Benteke.
Värvningsbetyg: –.

Fotnot: Värvningsbetyg sätts endast på permanenta övergångar. Anledningen är att affärerna blir lättare att jämföra då det finns en prislapp för investeringen. Lån innebär minimalt risktagande för klubben.

Newcastle har hittat sitt segerrecept

av Kalle Karlsson

Ju längre hösten lider, desto märkligare blir den här säsongen.

Här har Jürgen Klopp-effekten slagit till, Liverpool har återfått tron efter triumfen borta mot Manchester City för ett par veckor sedan och cupkrossen borta mot Southampton i veckan.
Så går man på en ny mina i form av Newcastle.
Mighty Newcastle som tidigare under säsongen såg hopplöst ut och knappt kunde vinna en match och som på de senaste två ligamatcherna förlorat med sammanlagt 1-8 mot Leicester och Crystal Palace.
Det här är verkligen crazy season.

Men vi tar det från början. Steve McClaren har försökt det mesta i höst utan att det fått effekt på hans lag, men nu verkar McClaren och hans spelare åtminstone kommit underfund med den viktigaste av alla frågor: 1) ”Vilka är vi”, 2) ”Vad är vi kapabla till”?
Efter att ha kommit fram till att 1) ”Ett lag som slåss om kontraktet” och 2) ”Inte speciellt mycket”, gjorde de exakt det som krävs av detta Newcastle för att vinna matcher: Hängivenhet och hundraprocentigt arbete.
Kamp- och offerviljan lade grunden till söndagens seger mot Liverpool. Newcastles spelare slet som djur och med en tolfte spelare i ryggen var de beredda att springa genom väggar för att bärga tre poäng. En som personifierade inställningen var mittfältaren Vurnon Anita som både vann bollar och täckte ytor.

I första halvlek var det två lag som ville en hel del, men kvaliteten saknades. Det var noll avslut mot mål i första halvlek. I andra halvlek såg det ungefär likadant ut. Mycket vilja, väldigt lite kunnande.
Men vilja kan räcka långt och den här eftermiddagen räckte det till en efterlängtad vinst för hemmalaget. Georginio Wijnaldum sköt in 1–0 via Martin Skrtel med tjugo minuter kvar. Vid det läget hade lagen fortfarande noll (egna) avslut på mål.
Det dröjde till 83:e minuten innan Liverpool fick till ett avslut på mål, men då var det felaktigt avvinkat för offside och Alberto Morenos avslut var nog egentligen ett inläggsförsök. Hur som helst – Liverpool blev bestulet på ett kvitteringsmål där.
I den officiella statistiken blev det varsitt avslut på mål i matchen, Newcastles enda gav 2–0 när Wijnaldum kontrade i slutsekunderna.

För Liverpool var förlusten bitter. Det finns fortfarande ett frågetecken kring Jürgen Klopp och hans förmåga att dominera mot sämre lag och det blev tydligt än en gång. Liverpool har den senaste månaden vunnit borta mot Chelsea, Manchester City och Southampton. Samtidigt har man förlorat mot Crystal Palace hemma, Newcastle borta och vunnit knappt hemma mot Swansea.
Det som är gemensamt med de tre förstnämnda triumferna är att Christian Benteke inte startat någon av dessa matcher. Belgaren har dock startat de tre matcherna där spelet inte har fungerat.
Det är uppenbart att Benteke har haft svårt att acklimatisera sig i sin nya klubb och jag är inte säker på att han passar i Jürgen Klopps spelidé, oavsett om tränaren ville ha Benteke till Dortmund eller inte. Liverpool har varit mer rörligt och bättre i presspelet när Firmino startat längst fram. Jürgen Klopp var missnöjd med presspelet i dagens match och det är nog ingen slump att man misslyckades idag.
Idag saknades Coutinho och det påverkade så klart Liverpools segerchanser. Adam Lallana hoppade in i andra halvlek och bidrog till att ge laget mer kreativitet, men det räckte inte. Daniel Sturridge, som också hoppade in, fick ett utmärkt läge. Skottet långt utanför. Det var en sådan dag.
Jürgen Klopp har lyft Liverpool, men han har fortfarande en del att jobba på. Hans lag behöver hitta receptet för att vinna matcherna som framstår som enklare på pappret.

Newcastle har hittat sitt recept: Stenhårt, ödmjukt jobb från hela laget. Det är det enda sättet som gäller för laget framöver. Bättre än så är de inte.

Genomgång av transferfönstret, del 3

av Kalle Karlsson

MANCHESTER CITY
In
Kevin De Bruyne – Wolfsburg, £54.5m
Raheem Sterling – Liverpool, £49m
Nicolas Otamendi – Valencia, £33m
Patrick Roberts – Fulham, £12m
Fabian Delph – Aston Villa, £8m
Enes Unal – Bursaspor, £2m
David Faupala – Lens, Free
Out
Alvaro Negredo – Valencia, £21.3m
Karim Rekik – Marseille, £3.6m
Scott Sinclair – Aston Villa, £2.5m
Dedryck Boyata – Celtic, £1.5m
Edin Dzeko – Roma, Loan
Jason Denayer – Galatasaray, Loan
James Milner – Liverpool, Free
Stevan Jovetic – Inter Milan, Loan
Micah Richards – Aston Villa, Free
Jordy Hiwula – Huddersfield Town, £150,000
John Guidetti – Celta Vigo, Free
Seko Fofana – Bastia, Loan
Angelino – New York City FC, Loan
Devante Cole – Bradford, Free
Kommentar: Manchester City agerade snabbt och effektivt när man säkrade Raheem Sterlings namnteckning. Övergångssumman var hög (åtminstone vid den tidpunkten), men för City är Sterling värd pengarna. Dels är han ung och lovande och sänker medelåldern, dels är han engelsman vilket förbättrar home-grown-ration i truppen. Att 20-åringen dessutom är en förbannat bra fotbollsspelare som bidrar med exakt de egenskaperna som City behövde är grädde på moset. Fabian Delph och Patrick Roberts är spelare som City kan ha och mista, Roberts kan säkert bli bra på sikt, men när klubben slutligen även landade Kevin De Bruyne och Nicolas Otamendi så blev fönstret fulländat. Manchester City har fått in unga, offensiva kanoner i Sterling och De Bruyne och den nödvändiga mittbacksförstärkningen. Eliaquim Mangala har visserligen börjat säsongen starkt, men med Otamendi har City försäkrat sig mot eventuella skador.
Betyg på silly season: 5/5.

MANCHESTER UNITED
In
Anthony Martial – Monaco, £36m
Memphis Depay – PSV Eindhoven, £27.9m
Morgan Schneiderlin – Southampton, £25m
Matteo Darmian – Torino, £12.7m
Bastian Schweinsteiger – Bayern Munich, £6.5m
Regan Poole – Newport County, Undisclosed
Sergio Romero – Sampdoria, Free
Out
Angel Di Maria – PSG, £44.3m
Jonny Evans – West Brom, £8m
Javier Hernandez – Bayer Leverkusen, £7.3m
Nani – Fenerbahce, £4.5m
Robin van Persie – Fenerbahce, £3.84m
Rafael Da Silva – Lyon, £2.5m
Angelo Henriquez – Dinamo Zagreb, £1.15m
Reece James – Wigan, £1m
Saidy Janko – Celtic, £200,000
Anders Lindegaard – West Brom, Free
Tom Cleverley – Everton, Free
Ben Amos – Bolton, Free
Tom Thorpe – Rotherham, Free
Tyler Blackett – Celtic, Loan
Will Keane – Preston, Loan
Ben Pearson – Barnsley, Loan
Joe Rothwell – Barnsley, Loan
Adnan Januzaj – Borussia Dortmund, Loan
Liam Grimshaw, Motherwell, Loan
Kommentar: Det såg lovande ut ett tag när Ed Woodward inom loppet av ett dygn signade Bastian Schweinsteiger och Morgan Schneiderlin. Darmian är en klok spelare som blivit ett lyft på högerbackspositionen medan Memphis Depay är en ytter med enorm potential. Anthony Martial hade varit en klockren värvning om den gjort under andra omständigheter, det vill säga i ett tidigare skede och med en annan prislapp. Nu var köpet av Martial en ren panikvärvning och det satte ett löjets skimmer över Manchester Uniteds värvningsarbete. De har famlat i jakten efter ett stort namn och arbetat utan röd tråd. Att behålla David De Gea är i grunden positivt eftersom spanjoren är en världsmålvakt som ifjol räddade ett antal poäng åt laget. Chris Smalling har lättat saknaden av en mittback av högsta snitt, men visst hade lagets chanser varit betydligt bättre om Smalling haft sällskap av en trygg partner, typ Nicolas Otamendi?
Tack vare de många fina värvningarna klarar United godkänt betyg.
Betyg på silly season: 2/5.

NEWCASTLE UNITED
In
Georginio Wijnaldum – PSV, £14.5m
Florian Thauvin – Marseille, £13m
Aleksandar Mitrovic – Anderlecht, £13m
Chancel Mbemba – Anderlecht, £8.5m
Ivan Toney – Northampton, £250,000
Out
Davide Santon – Inter Milan, £2.8m
Mehdi Abeid – Panathinaikos, £0.43m
Shane Ferguson – Millwall, Loan
Sammy Ameobi – Cardiff City, Loan
Jonas Gutiérrez – Released
Ryan Taylor – Hull, Free
Olivier Kemen – Lyon, Undisclosed
Adam Campbell – Notts County, Free
Remie Streete – Port Vale, Free
Freddie Woodman – Crawley, Loan
Adam Armstrong – Coventry, Loan
Jak Alnwick – Port Vale, Loan
Remy Cabella – Marseille, Loan
Haris Vuckic – Wigan, Loan
Kommentar: Mike Ashley fick äntligen upp näven ur byxfickan och istället för att hålla hårt i plånboken investerade han i somras i truppen. Georginio Wijnaldum är den typ av värvning som en klubb som Newcastle bör göra varje år. Kommer från en stark säsong i Holland och är kapabel att lyfta offensiven. Aleksandar Mitrovic har stämplats som talang och är ett framtidsnamn. Hans renommé har dock naggats av hans bryska tacklingar, vilket renderade ett rött kort häromveckan. Florian Thauvin är ett ännu större löfte och lyckas han är chanserna stora att han blir en publikfavorit. Chancel Mbemba är den minst namnkunnige i kvartetten, men förmodligen den som gjort bäst avtryck hittills. Försvararen har tagit plats bredvid Fabricio Coloccini och övertygat i inledningen av säsongen.
Newcastle tappade ingen spelare som man ville behålla och med dessa fyra nya tillskott känns transfersommaren som den bästa på flera år. Det säger dock inte så mycket i Mike Ashleys värld.
Betyg på silly season: 3/5.

NORWICH CITY
In
Robbie Brady – Hull, £7m
Graham Dorrans – West Brom, £3m
Youssuf Mulumbu – West Brom, Free
Andre Wisdom – Liverpool, Loan
Dieumerci Mbokani – Dynamo Kiev, Loan
Matt Jarvis – West Ham, Loan
Jake Kean – Blackburn, Free
Out
Cameron McGeehan – Luton Town, £0.1m
Mark Bunn – Aston Villa, Free
Carlton Morris – Hamilton, Loan
Sam Kelly – Port Vale, Free
Remi Matthews – Burton, Loan
Josh Murphy – MK Dons, Loan
Jacob Murphy – Coventry, Loan
Ricky van Wolfswinkel – Real Betis, Loan
Tony Andreu – Rotherham, Loan
Vadis Odjidja Ofoe – Rotherham, Loan
Kommentar: Norwich känns profilfattigt och transfersommaren bjöd inte på några signifikanta förändringar av den uppfattningen. Dubbelvärvningen från WBA, Graham Dorrans och Youssouf Mulumbu, var väl okej, men var det verkligen centrala mittfältare laget behövde? Hade inte Alex Neil behövt en riktigt vass striker? Kan Dieumerci Mbokani bli den målkällan? Jag tvivlar ju på att Lewis Grabban och Cameron Jerome fixar de mål som krävs. Robbie Brady var en smart värvning, även om det kan gå ut över Martin Olssons chanser att spela i startelvan. Jag gillar även lånet av Matt Jarvis, en ytter som kan röra om. Men känslan är att Norwich hade behövt göra mer, eller? Norwich får med liten marginal godkänt betyg.
Betyg på silly season: 2/5.

Nedräkning, del 18 – Newcastle

av Kalle Karlsson

Förra säsongen var ytterligare ett dystert kapitel i Newcastles nutidshistoria. Nu finns det anledning att se positivt på framtiden.

Förra säsongen:
Premier League: 15.
FA-cupen: Tredje omgången.
Ligacupen: Kvartsfinal.

Ni minns säkert hur förra säsongen utvecklade sig i Newcastle. Alan Pardew ledde laget under hösten. Det gnyddes lite i supporterleden, Pardew var aldrig riktigt uppskattad i klubben bortsett från säsongen 2011/12 då Newcastle sensationellt slutade femma i ligan.
Hösten bjöd inte på så många höjdpunkter. Rolando Aarons var en pigg nykomling. Ayoze Pérez hittade målet rätt ofta, Moussa Sissoko var vass och Daryl Janmaat var en fullvärdig ersättare till Mathieu Debuchy.
Sedan var det mesta samma gamla visa. Försvaret läckte. Anfallet var för svagt. Nyförvärvet från franska ligan, Emmanuel Rivière var mållös. På mittfältet saknades kreativitet. Spelet var på sin höjd mediokert, ibland katastrofalt.
När Alan Pardew uppvaktades av Crystal Palace tog han sitt pick och pack och drog. Där skulle han senare göra succé.
Newcastle lät John Carver agera interimstränare, men när man inte fann någon lösning gav man Carver jobbet säsongen ut. Det höll på att sluta i Championship. Vid ett tillfälle hade laget åtta raka (!) förluster.
Mycket av ilskan från läktarna riktades mot ägaren Mike Ashley som återigen hållit igen gällande spelarköp. Det gick så långt som att supportrar uppmanade till att bojkotta matcher. Det var sorgligt att se den utvecklingen hos den klubb som genom åren haft de mest trogna och stöttande fansen.
Nu blåser nya vindar.

Vi ska inte överdriva det hela men Mike Ashley har samlat en del pluspoäng. Managertillsättningen av Steve McClaren kanske inte får fansen att göra kullerbyttor, men jag tycker att det är en klok rekrytering. McClaren är allt annat än ett populistiskt val, men ett populistiskt val är det sista Newcastle hade behövt. McClaren står för stabilitet.
Några intressanta nyförvärv har anlänt i sommar.
> Georginio Wijnaldum, 24, från PSV Eindhoven ska bidra med spets på offensivt mittfält. Jag har sett Wijnaldum för lite för att kunna bedöma, men många verkar tro på stordåd.
> Anfallaren Aleksandar Mitrovic, som jagats av flera av Europas storklubbar, är ett minst lika spännande tillskott. Mitrovic är bara 20 år men kostade cirka 13 miljoner pund. Tanken är att den förre Anderlecht-spelaren ska leverera målen som uteblev i fjol.
> Chancel Mbemba, 21, hämtas också från Anderlecht. Mbemba är mittback, en lagdel som var i akut behov av förstärkningar. Jag hade gärna sett en till mittback med lite mer rutin, typ en Joleon Lescott.
Det finns andra spelare som känns som nyförvärv. Siem De Jong hann inte spela många matcher innan han skadades. 19-årige yttern Rolando Aarons började så lovande, men missade en stor del av vintern och våren på grund av skada.

Mike Ashley har öppnat plånboken och beviljat köp av lovande spelare med utvecklingspotential. Det borde skapa lite lugn i supporterled. Harmoni vore efterlängtat hos ”skatorna”.
Newcastle har faktiskt inte blivit av med någon spelare som man ville behålla. Truppen känns starkare och en placering i mitten. Steve McClaren har ett rykte om sig att vara pragmatisk. Han spelar för resultat så förvänta er ingen champagnefotboll på St James’ Park. Däremot kan Newcastle säkert stänga till och snuva ett par topplag på poäng.

Tänkbar startelva:
Krul – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Haïdara – Tioté, Colback – Sissoko, Wijnaldum, Aarons – Mitrovic.
Nyckelspelare: Fabricio Coloccini.
Håll ögonen på: Rolando Aarons.

Nyförvärv
Chancel Mbemba – Anderlecht, £8.5m
Aleksandar Mitrovic – Anderlecht, £13m
Georginio Wijnaldum – PSV, 14.5m

Förluster
Sammy Ameobi – Cardiff City, Loan
Jonas Gutierrez – Released
Ryan Taylor – Released
Adam Campbell – Notts County, Free
Remie Streete – Port Vale, Free
Freddie Woodman – Crawley, Loan
Adam Armstrong – Coventry, Loan

Besegrade cancern och räddade skatorna

av Kalle Karlsson

Under våren har allt varit nattsvart och Newcastle har varit på väg att sjunka rakt ned i avgrunden.
Ingen hade kunnat räkna med ett så lycklig slut.

Förutsättningarna inför den sista Premier League-omgången var enkla: Newcastle behövde vinna för att vara helt säkra på att greja kontraktet.
Sett till lagets form var det inte så mycket som talade för att de skulle fixa det. Sedan Alan Pardew lämnade för Crystal Palace har Newcastles form dalat kraftigt. Efter det att John Carver fått förtroendet säsongen ut har förlusterna radats upp. Läget har känts hopplöst. Spelarna verkade ha tappat förtroendet för sin tränare och kvaliteten i truppen var ju begränsad, det kunde alla se.
De luttrade fansen har senaste månaden protesterat vilt mot ägaren Mike Ashley. Deras naturliga missnöjesyttringar har gett uttryck för en klubb vars hälsotillstånd varit allt annat än bra.
Men till slut fick Newcastle jubla.
Och spelaren som säkrade vinsten kunde inte ha varit mer passande.

Moussa Sissoko, lagets bästa spelare under säsongen, gav Newcastle ledningen i början av den andra halvleken med en spänstig nick.
Det gav ett bra utgångsläge, men eftersom Manchester United Marouane Fellaini dragit på sig ett rött kort uppe i Hull kunde man inte slappna av. Om Hull City hittade ett segermål skulle Newcastle leva farligt.
Med drygt fem minuter kvar slarvade Vurnon Anita bort ett läge där Newcastle kom tre ensamma mot West Hams målvakt Adrián.
Någon minut senare kom det förlösande 2–0-målet. Det målet som gjorde att Newcastle-supportrarna, de som börjat tappa hoppet, kunde andas ut.
Målskytten: Jonas Gutiérrez.

Om man känner till Jonas Gutiérrez historia förstår man hur speciellt det är. Argentinaren drabbades av testikelcancer och det var inte helt säkert att han skulle kunna återvända till fotbollsplanen.
Efter cellgiftsbehandlingar och operation i september hemma i Argentina började han träna i november. Det blev en kort utlåning i Norwich våren 2014 innan han för två månader sedan gjorde comeback i Newcastle mot Manchester United. Då hade det gått 17 månader sedan 31-åringen spelade sin senaste match för Newcastle. Vi minns hur lagkaptenen Fabricio Coloccini överräckte bindeln till Gutiérrez, en belöning för den kamp han utkämpat och vunnit.
– Mottagandet jag fick kommer jag minnas resten av mitt liv, sa han.
Under våren har Gutiérrez hyllats unisont av både Newcastles fans och motståndarsupportrar. Häromveckan fick han stående ovationer på Anfield.
Alla älskar en fighter.
– Om du tror i ditt hjärta att du kan besegrade ett problem så kan du göra det.

Jonas Gutiérrez fighting spirit väckte hopp hos Newcastle, en klubb som var i akut behov av ny energi.
När Jonas Gutiérrez sköt 2–0-målet idag mot West Ham, spiken i kistan, var det slöt det en cirkel för en enorm bedrift. Spelaren som besegrat cancer, och nyligen gjorde comeback, blev den som också fick skjuta sitt Newcastle kvar i Premier League.
Sett till lagets prestationer och spel under våren har Newcastle inte förtjänat att stanna i Premier League.
Nu, efter att ha sett Jonas Gutiérrez fira sitt mål med att slita av sig tröjan och ta emot folkets kärlek, känns det hur rättvist som helst.

Briljant Coutinho lyfter Liverpool

av Kalle Karlsson

Han är schablonbilden av en tia, men igår fick han en ny roll. Coutinho agerade falsk nia men framstod som en äkta stjärna.
Liverpool besegrade Newcastle igår i måndagsmatchen med 2–0. Raheem Sterling satte det första målet (fin prestation, men oj, vad slött agerat av Newcastles försvarare och Gabriel Obertan), innan Joe Allen fastställde slutresultatet i andra halvlek. Newcastlemanagern John Carver var rasande för att domaren Lee Mason missat att blåsa för en solklar straffspark i första halvlek vid ställningen 1–0 och det är lätt att förstå honom. Matchen hade förstås kunnat få en annan utveckling då.
Men mitt bestående minne från gårdagen var varken en utebliven straff eller det faktum att Liverpool satte press på Manchester City i jakten på Champions League-biljetten.
Det var Philippe Coutinho.

Brendan Rodgers har dribblat fram och tillbaka mellan olika spelsystem och uppställningar att det är lätt att bli snurrig. Han såg ut att ha hittat fram med sitt djärva 3-4-3, men sedan hittade istället motståndarna receptet för att neutralisera det.
Så igår mot Newcastle var han tvungen att laborera igen. Det blev 4-3-3, en fyrbackslinje för första gången i ligan sedan början av december, och Coutinho i rollen som falsk nia.
När namnen på laguppställningen offentliggjordes trodde jag att Raheem Sterling skulle agera spets, men det blev alltså nummer tio-spelaren, formstarke Coutinho som fick platsen längst fram. Ett lyckat drag.
Coutinho var planens överlägset bäste spelare, briljant med sina tekniska färdigheter.
Brassen har alltid haft en stor talang och potential. Under första året i Liverpool visade han den – stundtals. Senaste månaderna har 22-åringen dock tagit ett kliv i sin utveckling. Han är mer konkret, mer effektiv. Hans drömmål – det är rätt många denna säsong – har inte undgått någon som följer engelsk fotboll, men det handlar också om hans beslutsfattande. Nu värderar han bättre när han ska utmana, passa eller avsluta. Han gjorde fyra dribblingar igår enligt statistiken, alla lyckade.
Newcastle hittade aldrig ett sätt att plocka upp honom när han droppade i planen och skapade numerärt överläge.

Barcelona-stjärnan Neymar sa nyligen att Coutinho kan bli Premier Leagues bästa spelare och visst, potentialen finns. Men utmaningen för Liverpool-spelaren – för att ta klivet upp bland de allra bästa spelarna i världen i sin position – är att bli mer effektiv. Han har bara gjort fyra ligamål (på 29 matcher) och sex mål i alla turneringar. Även om hans fullträffar varit vackra är det inte tillräckligt.
Den här säsongen har dock varit ett enormt kliv i rätt riktning för mittfältaren med futsal-fötterna.
Raheem Sterling har inte förlängt kontraktet ännu med Liverpool och det finns en osäkerhet kring hans framtid.
Lagets för tillfället bästa spelare har dock klubben redan säkrat. Det gjorde man i början av februari när Philippe Coutinho satte pennan på ett nytt långtidsavtal som sträcker sig till 2020.

Kamp, passion, Tyne-Wear

av Kalle Karlsson

Har en önskning till jultomten: Ge mig ett Tyne-Wear derby varje månad.
I närmare 90 minuter var prestigemötet mellan Newcastle och Sunderland mållöst. Men det här var en match som gav mig så mycket. Det som var en tidsresa tillbaka till 80-talets vintermatcher i engelsk fotboll (bortsett från avsaknaden av snö och lera på planen). Kampen, passionen, duellerna, ingen som vill vika ned sig – det är alltför sällan vi får den här typen av matcher i Premier League nuförtiden.
Det dröjde bara tio sekunder innan Lee Cattermole hade satt nivån med en rejäl tackling. Sedan följde en rad tuffa duster och domaren Anthony Taylor hade delat ut fyra varningar första 25 minuterna.
Ville man ha en bild av hur mycket den här matchen betydde för spelarna kan man peka på Steven Taylor. Minuterna efter paus offrade han sig hänsynslöst när han fläkte sig bakåt och nickrensade framför ögonen på Steven Fletcher. Det var årets nickresning i fotbolls-Europa. Men på köpet brakade han rakt in i stolpen. De flesta trodde nog att han gjort sitt i matchen.
Men efter ett par minuters läkarvård reste han sig, sprang (!) ut i omklädningsrummet – och efter några stygn i kinden var han tillbaka på planen.
Man måste älska den fighting spiriten som Steven Taylor visade idag.

Det hade bara saknats att Taylor hade nickat in segermålet i slutminuterna för att storyn skulle bli perfekt, men det skulle bli ett helt annat slut.
Costel Pantilomon spelade huvudrollen. Sunderlandmålvakten svarade för ett par vassa fantomräddningar i andra halvlek och i den 88:e minuten lyckades han få fingertoppsspetsarna på Moussa Sissokos tunga distansskott. Den efterföljande hörnan blev matchavgörande.
Sunderland rensade och när bollen hamnade hos Adam Johnson var Moussa Sissoko i en sådan situation där man måste ta en cynisk frispark. Sissoko försökte, men försökte inte tillräckligt. Steven Taylor försökte, men nådde inte och när Sunderland väl fick kontra blev det ödesdigert för hemmalaget. Will Buckley serverade Adam Johnson som dunkade in segermålet i 90:e minuten.
Jag gillade också de båda tränarnas vilja att gå för segern, Alan Pardew gick över på två anfallare med Adam Armstrong och Papiss Cissé sista kvarten. Men man kan undra om laget hade släppt till den sista kontringen med Cheick Tioté på planen?
Segermålet var inte orättvist, men inte heller logiskt. Det här kändes ju som en kryssmatch. För Sunderland var segern ett viktigt trendbrott. Det var första segern sedan 3 november.
För Newcastle var det en indikation på att senaste tidens formtopp var temporär, att laget hör hemma någonstans i mitten.

Sida 1 av 6
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB