Lackat ur på ditt favoritlag nyligen? Blivit förbannad på en anfallare? Känt suget efter att ventilera dina åsikter på ett nätforum nånstans?

Var glad att du inte bor i England.

I dagarna la Sheffield Wednesday ner ett knippe stämningsansökningar mot några av klubbens fans som gjort just det.
Alltså, de har alltså på allvar försökt stämma sina egna supportrar för förtal.

Vad var det då fansen hade skrivit, som var så oerhört sårande för företaget/klubben?
Tja, inga konstigheter egentligen. Inget värre än vad som helst som hamnar i min mejlbox en vanlig fredag i september.

”Vilket pinsamt, patetiskt skämt till fotbollsklubb vi blivit”. ”En ny dag, en ny tabbe. Jag tvivlar på att ens Leeds var så illa ute vid den här tiden förra sommaren, och se vad som hände dem”.

Sheffield Wednesday stod vid den nya tidens klyfta mellan klubb/företag och supporter/kund, de tittade på klyftan – sen gick de och hämtade en spade. (Vilket alltså är en halvtaskig metafor för att tala om att de jagat sina egna fans i drygt två år, genom rättssalar och rättsprocesser).

Det är journalisten, författaren och aktivisten George Monbiot som berätar om saken i en artikel i The Guardian. Där berättar han också om en av de där Wednesday-supportrarna, Nigel Short, som blev varnad av klubben för två och ett halvt år sedan.
Short erbjöd dem sin ursäkt – men de ville inte ha den. De ville stämma honom. Mitt i en tvåårig rättsprocess, som fick honom att oroa sig över hela sin privata ekonomi, drabbades han av strupcancer. Klubben fortsatte ändå att driva fallet.

Först nu har de lagt ner fallet. Ingen har fällts, ingen har förlorat.
Bara relationen mellan de som driver klubbar och de som älskar dem.

/Simon Bank